fi       Skriv ut | pdf

Kommuner som förklarat sig rökfria – situationen i början av 2013

Över 60 procent av kommunerna och allt fler företag har meddelat att de infört rökfrihet på arbetsplatserna. Alla sjukvårdsdistrikt förklarade sig rökfria redan för flera år sedan.

Följande projekt och broschyrer ska bidra till att minska rökningen avsevärt: "En rökfri arbetsplats – en viktig del av välbefinnandet i arbetslivet", "Rökfria företag – handbok för arbetsgivare", ”För en rökfri arbetsplats", ”För en rökfri läroanstalt” och "Rökfri kommun". Enligt undersökningen ”Aikuisväestön terveyskäyttäytyminen ja terveys” (Den finländska vuxenbefolkningens hälsobeteende och hälsa) år 2010 skulle 66 procent av männen och 54 procent av kvinnorna vilja sluta röka. Ovilliga att sluta är 12 procent av männen och 11 procent av kvinnorna. Under året i fråga hade 38 procent av de dagliga rökarna, både män och kvinnor, gjort ett allvarligt försök att sluta röka. Sammanlagt 18 procent av männen och 15 procent av kvinnorna meddelade under året att de hade undergått behandling för sitt nikotinberoende i syfte att sluta röka.  

Rökfria arbetsplatser är en fortsättning på de begränsningar som redan införts. Målet i Finland, Europa, de utvecklade länderna och hela världen är att med tiden åstadkomma en rökfri miljö. Kommunerna och samkommunerna stödjer denna utveckling och statuerar exempel för andra arbetsplatser. 

Tobakslagen förbjuder rökning inte bara inomhus utan även på utomhusområden. Som exempel kan nämnas utomhusområden vid daghem, grundskolor, yrkesläroanstalter, gymnasier, elevinternat och utomhusområden kring lägergårdar där minderåriga vistas.  

En rökfri arbetsplats innebär konkret att man inte röker under arbetstid. "Det är förbjudet för personalen att röka under arbetstid." Förbudet gäller inte lagstadgade vilopauser. På måltidsraster som inte räknas in i arbetstiden och på den kollektivavtalsenliga kafferasten som räknas in i arbetstiden är det tillåtet att röka. "Kommunanställda som röker erbjuds för att sluta röka." "Rökfriheten nämns i kommunens platsannonser." Se närmare i "En rökfri kommun – rökfrihetskriterier & åtgärder". 

Programmet Rökfri kommun utredde under hösten 2012 hur många kommuner som förklarat sig vara rökfria arbetsplatser före ingången av år 2013 och hur många kommuner som bereder ett beslut om rökfrihet. Enkäten kompletterar de uppgifter kring ämnet som Kommunförbundet har samlat från kommunerna under årens lopp.  

Kommunförbundet utredde situationen i början av år 2012. Av Finlands 336 kommuner besvarade 332 förfrågan, däribland alla fastlandskommuner. Av de kommuner som svarade hade 166, dvs. 50 procent förklarat sig vara rökfria arbetsplatser före ingången av år 2012. Sammanlagt 40 kommuner beredde ärendet. År 2011 var de rökfria kommunerna 106 och år 2010 var de 85. Enligt svaren förklarade 9 kommuner sig rökfria år 2006, 8 kommuner år 2007 och 32 kommuner år 2009. 

Situationen i början av år 2013

Totalt

  • Antalet kommuner som förklarat sig vara rökfria arbetsplatser var i början av 2013
  • 203, dvs. 63,4 procent av alla kommuner i Finland.
  • Sammanlagt 23 kommuner, dvs. 7,2 procent, beredde sina beslut om rökfrihet.
  • De återstående 94 kommunerna, dvs. 29,4 procent, är ännu inte rökfria.
  • Av de 304 fastlandskommunerna var 201, dvs. 66,1 procent, rökfria arbetsplatser, av de åländska kommunerna 2, dvs. 12,5 procent.

Enligt kommunstorlek/invånarantal

  • De rökfria kommunerna har 3,835 miljoner invånare (71 % av befolkningen), de kommuner som bereder införande av rökfrihet har 742 000 invånare (13,7 %) och de icke rökfria kommunerna har 824 000 invånare (15,3 %). 
  • Av de nio kommuner som har över 100 000 invånare är sju rökfria. Jyväskylä och Tammerfors bereder ärendet. 
  • Det finns 11 kommuner med 50 000–99 999 invånare. Av dem var sex rökfria. Joensuu och Vasa bereder sina beslut om rökfrihet. Tavastehus, Kotka och S:t Michel är ännu "rökande" arbetsplatser inom tobakslagens gränser.
  • Av de 36 kommuner som har 20 000–49 999 invånare är 25 rökfria. Lojo, Raumo, Valkeakoski och Mäntsälä bereder ett beslut om att införa rökfrihet. Nurmijärvi, Kajana, Kyrkslätt, Riihimäki, Brahestad, Fredrikshamn och Lempäälä är ännu inte rökfria arbetsplatser.
  • Det finns 47 kommuner med 10 000–19 999 invånare. Av dessa är 30 rökfria arbetsplatser, totalt fem kommuner bereder ett beslut om att införa rökfrihet och 12 kommuner är fortfarande "rökande" arbetsplatser.
  • Av de 79 kommunerna med 5 000–9 999 invånare är 47 rökfria, sju bereder ett beslut i ärendet och 25 har ännu inte gjort slag i saken.
  • Av de 95 kommunerna med 2 000–4 999 invånare är 68 rökfria, en kommun bereder ett beslut i ärendet och 26 är ännu inte rökfria.
  • Av de 43 kommunerna med färre än 2 000 invånare är 20 rökfria, två kommuner bereder ett beslut och 21 är fortfarande "rökande" arbetsplatser. Av de sistnämnda kommunerna är 12 små kommuner på Åland. 

Per landskap

  • Alla kommuner i Norra Savolax landskap är rökfria arbetsplatser.
  • Av de 28 kommunerna i Egentliga Finland är 27 rökfria.
  • Av de 21 kommunerna i Lapplands landskap är 19 rökfria.
  • Av de 14 kommunerna i Södra Savolax är 12 rökfria arbetsplatser.
  • Av Birkalands 22 kommuner är 9 rökfria, av Norra Österbottens 29 kommuner är 11 rökfria och av Kajanalands 9 kommuner är först tre rökfria.
  • Enligt enkätsvaren ligger Åland sist. Av de 16 åländska kommunerna har två förklarat sig vara rökfria arbetsplatser.

 

landskap kommuner rökfria beslut under   nej
      beredning  
Södra Karelen 9 5   4
Södra Österbotten 18 13 2 3
Södra Savolax 14 12   2
Kajanaland 9 3   6
Egentliga Tavastland 11 7   4
Mellersta Österbotten 8 6 1 1
Mellersta Finland 23 14 1 8
Kymmenedalen 7 4   3
Lappland 21 19   2
Birkaland 22 9 3 10
Österbotten 15 8 4 3
Norra Karelen 13 6 2 5
Norra Österbotten 29 11 4 14
Norra Savolax 20 20    
Päijänne-Tavastland 11 8   3
Satakunta 20 13 3 4
Nyland 26 16 2 8
Egentliga Finland 28 27 1  
Åland 16 2   14
sammanlagt 320 203 23 94

 

I den bifogade tabellen rapporteras situationen i kommunerna per landskap och kommunernas situation sammanfattat. 

Per sjukvårdsdistrikt

Situationen är i stor utsträckning densamma som i landskapen, eftersom sjukvårdsdistrikten till sina medlemskommuner och områden i huvudsak motsvarar landskapen. Totalt 10 kommuner, som bortsett från Jämsä är rätt små sett till invånarantalet, hör till ett annat landskap än de övriga kommunerna i sjukvårdsdistriktet.

Medlemskommunerna i Länsi-Pohja och Lapplands sjukvårdsdistrikt hör till Lapplands landskap. Södra och Östra Savolax sjukvårdsdistrikts medlemskommuner hör till Södra Savolax landskap. 

Om uppgifterna

Joutsa och Hämeenkoski är rökfria arbetsplatser även om de inte har förklarat sig vara rökfria. Dessa kommuner har här räknats som rökfria. Det är möjligt att det finns flera sådana kommuner.  

Fler på väg

De rökfria kommunerna blir fler också i år. Beslutet är under beredning i 23 kommuner. Utöver dem kan det hända att enskilda kommuner snabbt gör slag i saken än i år.  

Rökfria läroanstalter

Det är av stor betydelse att läroanstalterna har blivit rökfria. Genom att inte röka föregår studerandena inom hälso- och sjukvården förhoppningsvis med gott exempel.

Också en del universitet har förklarat sig rökfria, bland dem åtminstone Östra Finlands, Jyväskylä och Åbo universitet. Vid Kuopio universitet inleddes projektet Rökfri kampus år 2009.

Genom att motarbeta och begränsa rökning vill Östra Finlands universitet visa att universitetet lever som det lär. Innan Östra Finlands universitet grundades drev Kuopio universitet ett projekt för ett rökfritt campus från år 2009. Enligt profilen för ett hälsoorienterat universitet strävade universitetet också på detta sätt efter att profilera sig som en förespråkare för folkhälsan.

Broschyrer och handböcker

Via de bifogade länkarna kommer man till de ovannämnda broschyrerna och publikationerna. De hjälper till att förstå vad en rökfri arbetsplats och läroanstalt innebär och vad som krävs för att beslutet att vara rökfri ska kunna genomföras.

I broschyren "En rökfri kommun" talas det om genom vilka steg kommunen kan nå rökfrihet: 1. Beslut om införandet av rökfrihet i kommunen fattas av fullmäktige. En del av kommunerna har fattat ett fullmäktigebeslut om en rökfri arbetsplats. Detta är en naturlig del av de strategiska beslut genom vilka personalens välfärd och hälsa tryggas och förbättras. Styrelsens beslut om införande av rökfrihet räcker också. Beslutet om en rökfri arbetsplats hör till styrelsens befogenheter genom arbetsgivarens rätt att leda och övervaka arbetet, skyldigheten enligt lagen om företagshälsovård och tillämpandet av kollektivavtalet bland annat när det gäller användningen av arbetstiden.

Broschyren "En rökfri kommun – rökfrihetskriterier & åtgärder" beskriver de åtgärder som är nödvändiga i främjandet och genomförandet av rökfriheten på arbetsplatsen.

Programmet Rökfri kommun har utrett och ska utreda hur kriterierna uppfylls och åtgärderna framskrider i kommunerna. 

Elcigaretter och elrökning

Rökfria kommuner, sjukhus och läroanstalter omfattar även elcigaretter och elrökning. Restaurangkedjor och transportmedel har förbjudit elrökning. Det finns skäl att förbjuda elcigaretter och elrökning som substitut för rökning på grund av rökfrihet på kommunala arbetsplatser, läroanstalter, skolor och fritidslokaler. Nikotintuggummi och nikotinplåster är tillåtna, men inte elcigaretter. 

Iakttagande av reglerna för rökfrihet på arbetsplatsen

Om en organisation har spelregler för rökning på arbetsplatsen enligt vilka rökpauser är tillåtna endast under lunchen och kaffepausen måste dessa regler också följas. Arbetsgivaren har rätt att besluta om rökningen på arbetsplatsen. Reglerna om detta är inte lagstridiga. 
 

I arbetsdomstolens avgörande TT:2010-145, Givet 20.12.2010, Diarienummer R 28/10 klarläggs saken enligt följande:

En livsmedelskoncern hade förbjudit rökning på produktionsanläggningarna vid alla företag inom koncernen, också på fastigheternas utomhusområden. Skiftarbetarna vid ett av företagen fick inte avlägsna sig från fabriksområdet på pauserna, vilket i praktiken ledde till att de inte kunde röka under arbetsdagen. Arbetstagarnas matpauser och övriga pauser ingick i arbetstiden.

I avgörandet sades att arbetsgivaren med stöd av sin rätt att leda och övervaka arbetet i det aktuella fallet hade rätt att förbjuda rökning under arbetstid och på arbetsplatsen. Koncernens image kunde på sakliga grunder kompletteras med argumentet att produktionsanläggningarna är rökfria, vilket följs enhetligt vid alla företag inom koncernen. Då man beaktade tobakslagens bestämmelser om begränsning av rökning på arbetsplatsen och lagens syfte, kunde man inte anse att förbudet i avgörande grad inskränker arbetstagarnas grundläggande fri- och rättigheter eller i övrigt orimligt begränsar arbetstagarnas personliga frihet.  

Hälsocentralerna och sjukhusen ska för sitt vidkommande upprätthålla folks hälsa och förebygga sjukdomar. Dessa uppgifter utgör en väsentlig del av organisationsbilden. Arbetsdomstolens avgörande ger troligen tyngd åt möjligheten att i tillämpliga delar utvidga rökförbudet också till hälsocentralernas och sjukhusen utomhusområden.

Upprepade brott mot reglerna om rökning har också lett till uppsägning. Saken har behandlats i Österbottens tingsrätt som beslutat att en arbetstagare inte har rätt att under arbetstid egenmäktigt och fritt hålla extra rökpauser. 

Innehållet granskat av:
24.4.2013 Punnonen Heikki

Ytterligare information

Visa kontaktinformation
Heikki Punnonen
Utvecklingschef +358 9 771 2615
Heikki Punnonen Utvecklingschef
Telefon:
+358 9 771 2615 
Fax:
+358 9 771 2652 
Uppgifter:
efterfrågan, produktion och ekonomi inom specialsjukvården
uppdateringar och särskilda utredningar
organisationer och strukturer