Utöver de 40 kommuner som medverkar i programmet omfattar den bokslutsanalys som utförts inom ARTTU (Programmet för utvärdering av strukturreformen) 25 införlivade kommuner. Ekonomin varierar i de undersökta kommunerna. Det finns kommuner med bättre ekonomi och kommuner med sämre ekonomi i varje grupp i den indelning som tillämpats (sammanslagna kommuner, kommuner som fördjupar sitt samarbete, andra kommuner, kommuner i stadsregioner).
Den ekonomiska situationen varierar också i de införlivade kommunerna. En del av dem har redan länge haft ekonomiska problem. Analysen omfattar tre kommuner som klassificerats som kriskommuner (Karis, Korpilahti, Pojo). Dessa kommuners ekonomiska trångmål löstes i viss utsträckning av sammanslagningen.
Syftet med den ekonomiska analysen är att ge en generell bild av kommunernas ekonomi och av det ekonomiska läget inklusive förändringar i ARTTU-kommunerna. Att granska ekonomin i de 25 införlivade kommunerna är intressant i sig. Redan på 90-talet var ekonomin i många av de införlivade kommunerna svagare än i programkommunerna. Det finns visserligen tydliga undantag (exempelvis Nurmo och Jyväskylä lk.). Nedan följer några iakttagelser om ekonomin i de införlivade kommunerna.
År 2007 var årsbidraget minst lika stort som avskrivningarna i nio införlivade kommuner. Årsbidraget var negativt i hela åtta kommuner: Bjärnå, Finby, Kalvola, Korpilahti, Kuusjoki, Pojo, Västanfjärd, Ylikiiminki.
Minst fem gånger under perioden 1988–2007 har följande införlivade kommuner varit tvungna att lyfta lån för löpande utgifter: Kiikala 8, Pojo 8, Kalvola 7, Ylikiiminki 7, Västanfjärd 6, Hauho 5, Korpilahti 5, Pertteli 5, Suomusjärvi, 5, Tuulos 5. Årsbidraget har aldrig varit negativt i Nurmo, men en gång i Jyväskylä landskommun och Ylistaro.
Ekonomins utveckling i kommunerna beskrivs med ett ekonomiskt nyckeltal som inrikesministeriet utvecklade under 1990-talets första hälft. Utgående från detta nyckeltal kan man rangordna kommunerna. Placeringarna för de införlivade kommunerna är i snitt sämre än för programkommunerna. Det var sällsynt att de införlivade kommunerna placerade sig bland de hundra bästa kommunerna. Jyväskylä landskommun placerade sig bäst. I många år placerade sig Dragsfjärd, Karis, Korpilahti, Kuusjoki och Västanfjärd mycket lågt i rangordningen.
Av de införlivade kommunerna har kriskommunerna Karis, Korpilahti och Pojo fått finansieringsunderstöd enligt prövning sammanlagt 26 gånger under åren 1994–2007. Sju kommuner (Finby, Halikko Nurmo, Suomussalmi, Kiikala, Kisko och Muurla) har inte fått eller ens en enda gång ansökt om understöd.
Heikki Helin, docent, specialforskare