Kommunerna styrs på många sätt. Utgångspunkten är att kommunens uppgifter och skyldigheter regleras i lag. Laginnehållet preciseras genom förordningar. Normstyrningen som binder kommunerna kompletteras med olika styrmedel inom olika förvaltningar. Styrmedlen kan oftast placeras in under begrepp som resursstyrning eller informationsstyrning.
Projektet Normtalko
Finansministeriet tillsatte 18.6.2009 projektet Normtalko som gick ut på att ministerier och Kommunförbundet tillsammans kartlade och avlägsnade normer som hindrar produktivitetshöjning och upprätthåller stela servicestrukturer.
Uppdraget avgränsades så att normtalkot inte ingrep i normer som reglerar medborgarnas rättigheter att få tjänster och kommunernas skyldighet att tillhandahålla tjänster. Projektets uppgift var att koncentrera sig på normer som preciserar tjänsternas innehåll, styr kvaliteten och berör förvaltningen och sättet att tillhandahålla tjänsterna.
Projektet kartlade och samlade in normer som kommunerna ansåg att hindrar en produktivitetshöjning. De föreslagna normändringarna visade sig ofta vara lösryckta delar av större helheter, medan det samtidigt redan pågick projekt för att ändra samma helheter.
Principer för statlig styrning i kommunerna
Projektarbetsgruppen har utarbetat principer för statlig styrning i kommunerna. De går ut på att övergripande granska hur olika styrmedel bör användas.
Ur kommunernas synvinkel är det ytterst angeläget att styrningen är tillräckligt enhetlig inom olika förvaltningar och att kommuninvånarnas rättigheter och kommunernas självstyrelse samordnas. Det viktiga är att granska styrmedlen med tanke på genomslagskraften: hur kan man bäst försäkra sig om att kommunen förmår ta hand om sina invånare och driva en hållbar utveckling.
För att styrningen i kommunerna ska vara enhetlig och bedömningen av verkningarna på kommunerna vara adekvat är det viktigt att styrmedlen bedöms tillräckligt tidigt. Arbetsgruppen föreslår att det skapas ett särskilt sakkunnignätverk för ändamålet. Nätverket behöver allt bättre medel att bedöma verkningarna. I sin rapport föreslår arbetsgruppen också att bedömningssätten bör utvecklas.
Förslagen utgör grunden för det fortsatta arbetet
I stället för snabba enskilda förslag om normändringar har projektet identifierat insatsområden där lagstiftningen borde revideras för att produktiviteten ska kunna höjas. Insatsområdena är tre:
ärenden som avgörs i regeringsprogrammet
ärenden som avgörs i den reviderade kommunallagen
ärenden som avgörs sektorvis i en särskild beredning
Ärenden som avgörs i regeringsprogrammet
En konsekvent utveckling av styrningen i kommunerna kräver att åtgärderna gällande kommunerna granskas övergripande i regeringsprogrammet. Det innebär bland annat att kommunernas uppgifter kartläggs och eventuellt minskas och att utgifterna för nya skyldigheter kan bemästras. Det viktiga är att bestämma ett tak för hur mycket kommunernas utgifter får stiga på grund av lagstadgade nya och utvidgade uppgifter. I dag finns ett tak bara för statens motsvarande utgifter. Regeringsprogrammet bör också granska de kommunanställdas situation övergripande.
Ärenden som avgörs i den reviderade kommunallagen
En del av arbetsgruppens förslag hör till kommunallagens tillämpningsområde och de har getts för kännedom till den arbetsgrupp som bereder totalrevideringen av kommunallagen. Det viktigaste förslaget är en utredning om att alla kommunanställda kunde stå i arbetsavtalsförhållande. Det skulle skära ner byråkratin inom kommunernas personaladministration avsevärt.
Ärenden som avgörs sektorvis i en särskild beredning
En del av arbetsgruppens förslag kräver en separat beredning antingen hos ministeriet i fråga eller som ett samarbete mellan ministerierna. Exempel är revideringen av upphandlingslagstiftningen utgående från att den lättar på de upphandlande enheternas administrativa börda. Likaså borde lagstiftningen om personuppgifter utvecklas så att myndigheterna slipper paragrafdjungeln som har uppstått i deras inbördes utbyte av uppgifter.
Rapporten överlämnad
Arbetsgruppen överlämnade sin rapport till förvaltnings- och kommunminister Tapani Tölli 18.2.2011.
Kommunförbundets representanter i arbetsgruppen var Kari Prättälä, ledande jurist, Anneli Kangasvieri, direktör för undervisnings- och kulturenheten, Jussi Merikallio, direktör för social- och hälsovårdsenheten samt i sekretariatet Erkki Papunen, sakkunnig.