Kommunens anseende formas i den konkreta verksamheten och i växelverkan mellan erfarenheterna av och uppfattningarna om verksamheten. Anseendet formas också i de historier som anställda och beslutsfattare, kommuninvånare och intressegrupper berättar om kommunen och kommunens verksamhet.
Kommunens och hela områdets anseende är en viktig konkurrensfaktor, eftersom det skapar förtroende och attraktionskraft. Anseendet bygger i hög grad på kommunens ledningskultur, personalpolitik, service, framtidsinriktning och på hållbar utveckling, dvs. verksamhetsformer som innebär delaktighet och är etiska och miljövänliga. Av betydelse för anseendet och imagen är också kommunens profil, dvs. hur kommunen syns i offentligheten, hur den värderas och hur känd den är.
Anseendet förvärvas småningom, men det kan förloras på ett ögonblick. En långsiktig positiv verksamhet inger förtroende för kommunen.
Att skapa, bygga upp och styra imagen bör ses som ett omfattande delområde inom information och ledning. Kommunikation och information stärker kommunens identitet och främjar samhörigheten. Kommunikation och information påverkar också kommunens anseende. Målbilden byggs upp utgående från kommunens strategi. I målbilden lyfts kommunens starka sidor fram med utgångspunkt i verkligheten.
Åtgärderna inom marknadskommunikationen stöder kommunens anseende. Kommunens budskap och image är redskap för marknadskommunikationen.
Kommunens anseende har undersökts rätt lite. I Finland har hittills genomförts två egentliga undersökningar om kommunsektorns anseende i allmänhet. Man har låtit utföra enskilda kommunspecifika imageundersökningar och i vissa kommuner har till exempel kommunens anseende som arbetsgivare undersökts.