1 Inledning
Revision är lagstadgad och oberoende verksamhet. I revisionen granskas att förvaltningen och ekonomin har följt lagstiftningen och kommunens beslut under räkenskapsperioden. Revisorn tar också ställning till huruvida bokslutet och koncernbokslutet ger en tillräcklig och rättvisande bild av verksamheten, ekonomin, den ekonomiska utvecklingen och de ekonomiska ansvaren under räkenskapsperioden. Dessutom granskar revisorn att de uppgifter som gäller grunderna för och användningen av statsandelarna är riktiga, och att kommunens och kommunkoncernens interna kontroll och koncerntillsyn har ordnats som sig bör. I och med en ändring av kommunallagen ska revisorn framöver också ta ställning till om riskhanteringen har ordnats som sig bör i kommunen och kommunkoncernen.
Revisorn ska avge en revisionsberättelse till revisionsnämnden, vilken riktas till fullmäktige. I revisionsberättelsen ska revisorn ge ett uttalande om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet.
En revisor och en revisionssammanslutning ska ha förutsättningar för oberoende revision (OFR-lagen 4 §). Vid utförande av ett revisionsuppdrag ska en revisor och revisionssammanslutning iaktta god revisionssed inom den offentliga förvaltningen.
Revisorn tar fram tillförlitlig och användbar information om ekonomin och verksamheten inom olika verksamhetsområden. Revisorns observationer stöder utvecklingen av verksamheten och skapar förutsättningar för beslut som korrigerar verksamheten. Ansvaret för de åtgärder som revisorns observationer ger anledning till ligger alltid hos ledningen för revisionsobjektet. Till observationerna fogas i mån av möjlighet ett förslag eller rekommendation om tillvägagångssätt. I bästa fall skapar revisionen goda förutsättningar för omvärdering och förnyelse av verksamheter. (God revisionssed inom den offentliga förvaltningen)
2 Revisionsnämndernas verksamhet och valet av revisorer när en ny
fullmäktigeperiod inleds
Enligt 71 § i kommunallagen tillsätter fullmäktige en revisionsnämnd som ska organisera granskningen av förvaltningen och ekonomin under de år som motsvarar fullmäktiges mandattid. Kommunallagen har ändrats så att revisorernas mandatperiod enligt 72 § 1 mom. inte längre är bunden till fullmäktiges mandattid. Fullmäktige kan välja revisorer för högst sex räkenskapsperioder, det vill säga sex år. Riksdagen godkände regeringens proposition 28.5.2012. Lagändringen trädde i kraft 1.7.2012.
Till den organisering av granskningen av förvaltningen och ekonomin som revisionsnämnden ansvarar för hör att bereda valet av revisorer. Efter lagändringen är revisorernas mandatperiod inte längre bunden av revisionsnämndens och fullmäktiges mandattid, utan revisorerna kan väljas för en tid som fullmäktige beslutar, dock högst för sex räkenskapsperioder. När det gäller mandatperiodens längd kan frågan föras till fullmäktige för avgörande, antingen som ett separat ärende eller i samband med valet av revisor. I det sistnämnda fallet bör man i anbudsförfrågan beakta att mandatperioden kan ändras.
En motivering till lagändringen är att beredningen av revisorsvalet har varit problematisk då revisorernas mandatperiod varit bunden av fullmäktiges mandattid. Ändringen har också motiverats med att det inte är ändamålsenligt att alla konkurrensutsättningar som gäller revision görs på samma gång i kommunsektorn. Anhopningen av konkurrensutsättningar har varit ett problem för både kommunerna och revisionssammanslutningarna.
3 Valet av revisor i kommunerna och samkommunerna för perioden som inleds 2013
Enligt 71 § i kommunallagen tillsätter fullmäktige en revisionsnämnd som ska organisera granskningen av förvaltningen och ekonomin under de år som motsvarar fullmäktiges mandattid. Revisionsnämndens uppdrag fortsätter tills revisionen av mandattidens sista räkenskaps-period är slutförd. Under våren 2013 kommer det alltså att finnas två behöriga revisionsnämnder.
Valet av revisor hör till de ärenden som revisionsnämnden bereder för fullmäktige. Den revisionsnämnd som tillsatts för 2013–2016 lägger fram förslag till val av revisorer för kommunen eller samkommunen.
Den revisionsnämnd som tillsätts av nya fullmäktige har som första uppdrag att för fullmäktige lägga fram förslag till val av revisorer. I samkommuner där fullmäktige sammanträder endast några gånger måste det första fullmäktigesammanträdet vanligen avbrytas så att den nya utnämnda revisionsnämnden kan lägga fram sitt förslag till val av revisorer.
Kommunförbundet rekommenderar att anbudsförfrågan och jämförelsen av anbud för den nya revisionsperioden, inklusive förslaget till längden på revisorernas mandatperiod, bereds av den revisionsnämnd som tillsatts för perioden 2009–2012. Den nuvarande revisionsnämnden har tack vare sin erfarenhet bättre möjligheter att uppskatta hurdana revisionstjänster och hur många revisionsdagar som behövs i kommunen. Detta förfarande är att rekommendera särskilt för samkommunerna, så att den nya revisorn kan väljas under våren.
I praktiken väljs kommunens revisor vid fullmäktiges andra sammanträde. Fullmäktige utser vid sitt sammanträde i januari en revisionsnämnd som ger ett förslag till val av revisor till fullmäktiges andra sammanträde. Den revisor som valts för perioden 2009–2012 granskar bokslutet för 2012 och avger en revisionsberättelse.
I samkommunerna och affärsverkssamkommunerna kan valet av revisor bli ett problem rent tidsmässigt. Samkommunsfullmäktige och samkommunsstämman sammanträder första gången tidigast i mars, då också revisionsnämnden utses. Om samkommunens beslutande organ inte sammanträder till ett andra möte förrän på hösten kan revisorn väljas utgående från revisionsnämndens beredning först hösten 2013. Valet av revisor kan påskyndas genom att det beslutande organet samlas till extraordinarie sammanträde där man väljer revisor. Ett annat möjligt alternativ är att revisionsnämnden omedelbart efter att den tillsatts sammanträder under en paus i samkommunsfullmäktiges eller samkommunsstämmans sammanträde, varefter det beslutande organet väljer revisor på förslag av revisionsnämnden. Ett sådant förfarande förutsätter långtgående beredning och samförstånd. Om ledamöterna i revisionsnämnden väljs bland samkommunsfullmäktiges ledamöter blir förfarandet kanske enklare än om man måste förutse vilka som kommer att väljas till ledamöter i revisionsnämnden och kalla dem särskilt till mötesplatsen för att delta i revisionsnämndens sammanträde.
4 Val av revisorer för kommunernas och samkommunernas dottersamfund
Inom ramen för revisionsnämndens samordningsuppgift enligt kommunallagen är det motiverat att den, utifrån de beslut som fattats i samkommunkoncernen, konkurrensutsätter dottersamfundens revision i samband med konkurrensutsättningen av kommunens och samkommunens revisionstjänster, och för samma period.
Att revisionsnämnden ordnar anbudsförfarande för hela kommunkoncernen baserar sig på kommunallagen (27.4.2007/519). Enligt lagen ska revisionsnämnden se till att granskningen av kommunen och dess dottersamfund samordnas. Enligt motiveringen till lagen kan samordningen betyda konkurrensutsättning av kommunkoncernens revisionstjänster, vilket omfattar bland annat anbudsförfrågan, jämförelse av anbuden och utnämning av revisorskandidater till koncernsamfund.
Dottersamfundet fungerar som upphandlande enhet vid valet av revisor. Beslutet om valet fattas av dottersamfundets bolagsstämma eller motsvarande organ för den mandatperiod som bestäms i bolagsordningen eller i den lag eller instruktion som gäller dottersamfundet.
Märk väl att det för perioden 2013–2016, det vill säga för högst fyra räkenskapsperioder, med vissa begränsningar som gäller samfundets storlek fortfarande är möjligt att välja en OFR-revisor i stället för en CGR- eller GRM-revisor till ansvarig revisor i kommunens eller samkommunens dottersamfund. Undantaget baserar sig på övergångsbestämmelsen i 57 § 4 mom. i revisionslagen (459/2007).
För att koncernrevisionen ska bli enhetlig är det viktigt att utse kommunens OFR-revisor eller OFR-sammanslutning för kommunens dottersamfund. Det är motiverat att gå tillväga på detta sätt, trots att det i kommunallagen till skillnad från revisionslagen (6 § 2 mom.) inte förutsätts att kommunens ansvariga revisor ska utses till revisor i dottersamfund. Enligt revisionslagen ska minst en av moderföretagets revisorer vara revisor i dotterföretaget. Vid valet av revisor bör även bolagsordningens bestämmelser beaktas.
Enligt 4 § i revisionslagen kan man låta bli att utse en revisor för små bokföringsskyldiga. Kommunförbundet rekommenderar ändå att det för kommunens eller samkommunens samtliga dottersamfund och -stiftelser väljs en revisor med OFR-, CGR- eller GRM-examen.
5 Konkurrensutsättning av revisionstjänster och utarbetande av anbudsförfrågan
Vid upphandlingen av revisionstjänster iakttas lagen om offentlig upphandling (348/2007) och statsrådets förordning om offentlig upphandling (614/2007). Enligt upphandlingslagen ska kommunerna och samkommunerna konkurrensutsätta revisionstjänster som överstiger de s.k. tröskelvärdena. Tröskelvärdena fastställs enligt det uppskattade totala värdet av upphandlingshelheten utan moms. Det uppskattade värdet på upphandlingen beräknas enligt det årliga värdet på de revisionstjänster som ska upphandlas, multiplicerat med kontraktsperiodens längd (det årliga värdet x antalet kontraktsår = det uppskattade totala värdet på upphandlingen).
Utgående från det uppskattade värdet granskas huruvida upphandlingen överskrider EU-tröskelvärdet eller det nationella tröskelvärdet. EU-tröskelvärdet (200 000 euro fr.o.m. 1.1.2012) överskrids för revisionstjänsternas del i allmänhet bara i de största städerna. Det nationella tröskelvärdet på 30 000 euro överskrids däremot i de flesta kommuner. Vid upp-handling som överstiger tröskelvärdena tillämpas upphandlingslagen. På de upphandlingar som underskrider tröskelvärdena, så kallad småskalig upphandling, bör man däremot tillämpa ett öppet och icke-diskriminerande upphandlingsförfarande och kommunernas egna upphandlingsanvisningar för småskalig upphandling.
Vid bedömningen av om tröskelvärdet överskrids behandlas revisionstjänsterna för kommunen eller samkommunen och dess dottersamfund som olika upphandlingshelheter. De upphandlingar som överstiger både det nationella tröskelvärdet och EU-tröskelvärdet ska publiceras på den elektroniska annonseringskanalen HILMA, som upprätthålls av arbets- och näringsministeriet (
www.hankintailmoitukset.fi). När en upphandling överskrider EU-tröskelvärdet ska den också utannonseras i databasen TED som är EU:s kanal för upphandlingsannonser.
I konkurrensutsättningen av revisionstjänster är det i regel motiverat att tillämpa öppet förfarande, eftersom det är relativt få som erbjuder revisionstjänster för kommunsektorn.
5.1 Revisionsuppgifternas omfattning och innehåll
Anbudsförfrågan ska innehålla uppgifter om upphandlingsobjektet och dess omfattning och innehåll. Viktiga faktorer som bör beaktas i anbudet och som inverkar på revisionens innehåll och omfattning är bland annat
- ombildning av serviceproduktionen till affärsverk
- utläggning av serviceproduktionen
- tillhandahållande av tjänster i samverkan med andra kommuner och samkommuner
- kommunens koncernstruktur
- utläggning av stödtjänster (i synnerhet bokföring och löneräkning) (uppgifter om vart tjänsterna har lagts ut, uppgifter i anbudsförfrågan)
Antalet revisionsperioder som ska upphandlas:
- Även om den upphandlande enheten skulle anse att en fyraårig mandatperiod är lämplig för revisorerna kan man till exempel temporärt avvika från fyraårsperioden för att nå målen enligt lagändringen. Då mandatperiodens längd uppskattas bör man dock beakta att antalet revisionsdagar per år också i viss mån beror på antalet revisionsperioder som ska upphandlas, så att en kortare mandatperiod förutsätter fler revisionsdagar om året.
I anbudsförfrågan ska revisionstjänsterna specificeras enligt följande:
- lagstadgad revision för kommunerna och samkommunerna
- övriga revisionstjänster för kommunerna och samkommunerna
- revision av dottersamfunden
5.1.1 Revision enligt kommunallagen
För att möjliggöra jämförelse av anbuden ska antalet revisionsdagar uppges i anbudsförfrågan. Kommunförbundet rekommenderar att antalet revisionsdagar är desto fler ju kortare kontraktsperioden är. Tidigare har revisorn vanligen utarbetat en revisionsplan för en fyraårsperiod. Under kontraktsperioden har samtliga kommunala verksamhetsområden reviderats. För att revisorn ska kunna sköta sina lagstadgade skyldigheter bör han eller hon ha tillräckligt med revisionsdagar till sitt förfogande.
I uppskattningen av antalet revisionsdagar för den lagstadgade revisionen finns det skäl att beakta åtminstone behovet av revisionsdagar och deras tillräcklighet under tidigare revisionsperioder. Fler revisionsdagar behövs till exempel på grund av förändringar i kommunindelningen, samarbetsarrangemang mellan kommunerna och andra betydande förändringar i kommunens organisation och koncernstruktur under den kommande revisionsperioden.
Samkommunerna behöver bedöma om de nuvarande revisionsdagarna räcker till, särskilt om samkommunens uppgifter har utökats eller om verksamheten har utvidgats i övrigt.
Det bör beaktas att kommunens eller samkommunens revisionspersonal inte kan utföra lagstadgad revision. Det går alltså inte att minska antalet dagar för den lagstadgade revisionen på basis av den egna revisionen.
Antalet revisionsdagar som ska köpas bör entydigt specificeras i anbudsförfrågan. Då kan de totala anbudspriserna räknas ut och göras jämförbara.
Antalet faktiska revisionsdagar baserar sig på revisorns riskbedömning och omfattningen av det revisionsarbete som förutsätts enligt riskbedömningen. Det uppskattade antalet revisionsdagar i anbudsbegäran kan därför avvika från det faktiska antalet revisionsdagar.
5.1.2 Övriga tjänster
I anbudsförfrågan ges en beskrivning av de övriga revisionstjänsternas innehåll och omfattning.
Övriga revisionstjänster som särskilt ska anges i anbudsförfrågan är bland annat
- revision av EU-projekt
- övriga tjänster i anknytning till revision (IT, moms, avtal, m.m.)
- utvärderingstjänster för revisionsnämnden
Omfattningen och övriga tjänster och deras innehåll beror i allmänhet på kommunens egna behov. Det finns skäl att i anbudsförfrågan uppskatta omfattningen av sådana tjänster och begära ett anbudspris på dem.
Revisionsnämndens sekreterartjänster hör inte till den lagstadgade revisionsverksamheten. Om man ändå önskar konkurrensutsätta uppdraget som sekreterare för revisionsnämnden ska det antal arbetstimmar för sekreteraruppdraget som används vid anbudsjämförelsen framgå av anbudsförfrågan. Det finns också skäl att ange vilka uppgifter som hör till revisionsnämndens sekreterare.
Det är viktigt att särskilja utvärderingsarbetet från revisionsnämndens tekniska sekreterares uppgift. Utvärderingsarbetet hör till revisionsnämnden och revisorn rapporterar eller hörs i egenskap av sakkunnig vid revisionsnämndens möte. Revisionsnämnden kan också konkurrensutsätta stödtjänsterna för revisionsarbetet. I så fall bör innehållet och omfattningen anges i anbudsförfrågan.
5.2 Lämplighet och urvalskriterier
Anbudsförfrågan bör beredas omsorgsfullt. Det finns också skäl att särskilt beakta uppfyllandet av kvalifikationsvillkoren, fastställandet och utvärderingen av kvaliteten samt motiveringen av beslutet. Man bör också vara noggrann vid utarbetandet av upphandlingsannonsen. Annonsens innehåll ska motsvara anbudsförfrågan. Fel i upphandlingsannonsen kan leda till att beslutet upphävs.
5.2.1 Lämplighet
Anbudsgivarnas lämplighet ska bedömas på grundval av på förhand angivna kriterier för anbudsgivarnas ekonomiska och finansiella ställning, tekniska prestationsförmåga eller yrkesmässiga kvalifikationer eller på grundval av andra objektiva och icke-diskriminerande kriterier.
Revisorn ska vara en person eller sammanslutning som godkänts av revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och ekonomin (OFR-revisor eller OFR-sammanslutning). Om en sammanslutning väljs ska sammanslutningen utse en OFR-revisor till huvudansvarig revisor. Om kommunen inte väljer en sammanslutning och endast en revisor väljs, ska också en revisorsersättare uses. På ersättaren tillämpas samma bestämmelser som på revisorer. De flesta kommuner och samkommuner har i sina egna instruktioner bestämt att en OFR-sammanslutning ska väljas till revisor.
Revisorerna ska ges förutsättningar att verkställa revisionen på ett oberoende sätt. Detta förutsätter att den som ska granskas inte deltar i valet av revisor. Det är uttryckligen revisionsnämnden som ska bereda valet av revisor och utarbeta anbudsförfrågan. Varken kommunens eller samkommunens styrelse eller ledning och inte heller den revisionsskyldige ska delta i detta beredningsarbete.
I kommunernas revision grundar sig bedömningen av lämplighet i huvudsak på kommunallagen och i regel räcker det att anbudsgivaren är en OFR-sammanslutning. Revisionssammanslutningarna lämnar årligen in en utredning över sin verksamhet till revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och ekonomin. Utifrån utredningen bedöms det om sammanslutningen har tillräckligt med uppdrag, kompetent personal och ett kvalitetssäkringssystem samt övriga förutsättningar för registrering som OFR-sammanslutning.
I anbudsförfrågan kan för anbudsgivarens lämplighet anges ytterligare förutsättningar som gäller sammanslutningens eller den huvudansvarige revisorns erfarenhet. Dessutom ska det preciseras hur mycket och hurdan erfarenhet som beaktas. Lämplighetsvillkoren ska vara anknutna till upphandlingsobjektet.
I anbudsförfrågan kan villkor som gäller serviceinnehåll, leveranstid, språk, kontraktsvillkor, prisbestämning och andra villkor anges. Anbud som inte svarar mot anbudsförfrågan eller an-budsförfarandet bör i regel förkastas.
Bedömningen av anbudsgivarnas lämplighet och uteslutande av dem ur anbudsförfarandet ska ske före jämförelsen av anbuden som en separat fas inom anbudsförfarandet.
För att försäkra sig om anbudsgivarens lämplighet ska man begära uppgifter enligt beställaransvarslagen om huruvida anbudsgivaren är införd i handels-, förskottsuppbörds- och arbetsgivarregistret samt i registret över mervärdesskattskyldiga.
5.2.2. Jämförelsegrunder
Anbudsförfrågan ska vara så tydlig att det utifrån den är möjligt att lämna anbud som är jämförbara sinsemellan.
Anbudsförfrågan ska innehålla en definition av föremålet för upphandlingen, grunden för valet av anbud samt, när det totalekonomiskt mest fördelaktiga anbudet väljs, jämförelsegrunderna och deras prioritetsordning eller vikt. Vid upphandling som överskrider EU-tröskelvärdena bör man ange anbudets jämförelsegrunder och deras relativa viktning eller ett skäligt variationsintervall, eller i undantagsfall jämförelsegrundernas prioritetsordning.
I fråga om revisionstjänster har sakkunskapen eller kompetensen hos de personer som ansvarar för tillhandahållandet av tjänsten en särställning. Därför kan som kriterium också användas sådan specificerad kompetens, erfarenhet och yrkeskunskap som överskrider de minimivillkor som ställs på anbudsgivaren.
I marknadsdomstolens rättspraxis har kvalitetskriterierna ansetts vara för ospecificerade och inexakta då de uttryckts endast med ord som erfarenhet, kompetens, utbildning, praktiskt utförande, specialkunskap, jämförelse och rapportering, samarbete med förtroendevalda och tjänsteinnehavare, rådgivningsresurser eller övriga tjänster. Marknadsdomstolen har motiverat avslagsbeslut bland annat genom att konstatera att jämförelsegrunderna har varit så ospecificerade och inexakta att anbudsgivarna inte har kunnat förutse vilka omständigheter som kommer att ha betydelse vid anbudsjämförelsen.
Kvalitetskriterierna ska alltså anges mer detaljerat och de faktorer som den upphandlande enheten beaktar vid jämförelsen ska anges. Det kan ske till exempel genom en kvalitetsblankett där de faktorer som anses vara viktiga vid jämförelsen specificeras.
Någon formel för prisjämförelse ingår inte i lagen om offentlig upphandling, så det är den upphandlande enhetens sak att besluta om detta.
Poängsättningen bör ge en korrekt bild av de faktiska prisskillnaderna. Marknadsdomstolen har upphävt upphandlingsenhetens beslut då anbudens pris vid jämförelsen inte har getts den be-tydelse enligt viktningarna som meddelats i anbudsförfrågan, eftersom anbuden inte poängsatts på ett sätt som verkligen beskriver prisen.
Följande formel tillämpas allmänt:
maximipoäng x lägsta anbudspris / priset på respektive anbud
5.3. Upphandlingsbeslut
Kommunen ska fatta ett skriftligt beslut om valet och de avgöranden som påverkar anbudsgi-varnas ställning. Beslutet ska motiveras.
Det anbud ska antas som totalekonomiskt sett är det mest fördelaktiga eller det som har det lägsta priset. Kriterierna vid valet av det totalekonomiskt mest fördelaktiga anbudet ska hänföra sig till föremålet för upphandlingen och möjliggöra en objektiv bedömning av anbuden.
Beslutet ska innehålla de väsentliga uppgifterna om avgörandet av anbudsförfarandet samt om de viktigaste faktorer som påverkat avgörandet, såsom urvalskriterierna och hur de tillämpats. Anbuden ska jämföras utgående från varje jämförelsegrund och tillämpningen av kriterierna på anbudet ska motiveras i upphandlingsbeslutet. Av jämförelsen bör det för alla anbuds vidkommande tydligt anges i ord hur de har bedömts med avseende på var och en av jämförelsegrunderna och vad som utgjort grunden för skillnaderna i poängen för anbuden. Enligt rättspraxis ska det av upphandlingsbeslutet framgå vilka konkreta omständigheter i anbuden som har utgjort grund för jämförelsen med avseende på var och en av jämförelsegrunderna.
Enbart poängsättning är inte en tillräcklig motivering för valet.
6 Upphandlingskontrakt och kontraktsvillkor
Enligt upphandlingslagen ska anbudsförfrågan eller upphandlingsannonsen innehålla upplysningar som är av väsentlig betydelse med tanke på upphandlingsförfarandet och utarbetandet av anbud. Kontraktsvillkoren är en väsentlig del av upphandlingen av revisionstjänster och de inverkar också på anbudens innehåll och pris. Därför bör villkoren i upphandlingskontraktet formuleras redan i det skede då anbudsförfrågan utarbetas. Kommunförbundet rekommenderar att ett kontraktsutkast bifogas förfrågningsunderlaget. Dessutom bör det beaktas att det inte längre går att avvika från de viktigaste kontraktsvillkoren i det skede då kontraktet ingås, eftersom detta skulle äventyra ett jämbördigt bemötande av anbudsgivarna.
Enligt 76 § i upphandlingslagen uppstår upphandlingskontraktet genom att ett skriftligt kontrakt undertecknas. När jämförelsen av anbud har gjorts och upphandlingsbeslutet har fattats ska ett upphandlingskontrakt upprättas och undertecknas tillsammans med den revisionssammanslutning som valts. För att undvika tolkningsproblem i fråga om uppkomsten av kontraktet bör den upphandlande enheten senast i samband med delgivningen av upphandlingsbeslutet meddela att upphandlingskontraktet inte uppstår genom upphandlingsbeslutet, utan först efter att ett skriftligt kontrakt undertecknats.
6.1. Utnämning av kontraktsansvarig
I kontraktet bör båda parterna utse kontaktpersoner som ska följa och övervaka fullgörandet av kontraktet och informera om frågor som hänför sig till fullgörandet. Man bör rapportera till de kontraktsansvariga hur kontraktet fullgörs och om problem i anknytning till det. Utöver de som upprättat kontraktet och de kontraktsansvariga bör också de personer som i praktiken fullföljer kontraktet känna till och förstå innehållet i kontraktet.
6.2. Övervakning av kontraktet
Samarbetet mellan kontraktsparterna är viktigt. Övervakningens syfte är att säkerställa att såväl kommunen som kontraktsparten uppfyller skyldigheterna som fastställts i kontraktet. Passivitet kan leda till att rättigheter som beställaren fått genom kontraktet går förlorade. Därför är det viktigt att man reagerar snabbt om kontraktsparten handlar på ett sätt som avviker från skyldigheterna i kontraktet. Många problem kan undvikas på förhand om man ger respons i tid och på ett sakligt sätt.
6.3. Omständigheter som ska beaktas i kontraktsvillkoren
Kommunen kan i relativt hög grad själv bestämma hurdana kontraktsvillkor den önskar ställa för revisionstjänsterna. I synnerhet i långtidskontrakt bör kommunen se till att kontraktet innehåller tillbörliga uppsägnings- och hävningsvillkor samt en handlingsmodell för bedömning av hur en eventuell kommunsammanslagning inverkar på revisionsuppdragets fortsättning eller avslutning under kontraktsperioden.