fi       Skriv ut | pdf

Revisionsnämndens uppgifter

Den nya kommunallagen (410/2015) har preciserat revisionsnämndens uppgifter. Många ändringar gick ut på att i lagen skriva in redan etablerad praxis, till exempel utarbetandet av en utvärderingsplan och kommunstyrelsens utlåtande om utvärderingsberättelsen. En helt ny uppgift för revisionsnämnden är dock att övervaka att skyldigheten att redogöra för bindningar iakttas och tillkännage redogörelserna för fullmäktige.

Revisionsnämndens ställning och sammansättning 

Inga ändringar har gjorts när det gäller revisionsnämndens sammansättning, namn eller mandattid eller nämndens uppgifter att bereda granskningen av förvaltningen och ekonomin. Fullmäktige tillsätter en revisionsnämnd för organiseringen av granskningen av förvaltningen och ekonomin samt utvärderingen. Nämndens ordförande och vice ordförande ska vara fullmäktigeledamöter. Fullmäktige kan också besluta att endast ledamöter och ersättare i fullmäktige kan väljas till ledamöter i nämnden (den s.k. utskottsmodellen, KomL 31 §) Ledamöterna väljs vid fullmäktiges sammanträde i juni för fullmäktiges mandattid, dvs. fyra år, om inte fullmäktige fattar beslut om en kortare mandattid. I enlighet med den nya kommunallagen väljs ledamöterna första gången år 2017. Till dess verkar de nuvarande revisionsnämnderna. Om det beslutande organet i en samkommun är samkommunsstämman, väljs samkommunens revisionsnämnd, oberoende av hur lång mandattid ombuden vid samkommunsstämman har, enligt 32 § i kommunallagen för fyra år, om det inte i samkommunens grundavtal anges en kortare mandattid för revisionsnämnden.

Revisionsnämndens uppgifter är av den karaktären att de i regel kräver beslut av hela nämnden. Nämndens ordförande, vice ordförande eller en ledamot kan på egen hand endast bereda ärenden för nämnden, och detta ska bygga på beslut av nämnden. Om nämndens ärenden bereds av anställd personal eller revisorerna, ska nämndens hela verksamhet bygga på kollegiala arbetsmetoder och beslut. I sin mall för revisionsstadga (1966) presenterar Kommunförbundet också möjligheten att dela in nämnden i sektioner. Sektioner är bara ett sätt att bereda ärenden som revisionsnämnden ska behandla.

Enligt 124 § 1 mom. i kommunallagen har revisionsnämnden rätt att få de upplysningar om sekretessbelagda ärenden som revisionsnämnden anser vara behövliga för skötseln av utvärderingsuppdraget. Revisionsnämnden ska fatta beslut i ärendet. Revisionsnämndens rätt till upplysningar begränsas till handlingar som är i kommunens besittning. Vid behov kan kommunen utnyttja sina befogenheter som ägare för att få nödvändiga handlingar av dottersammanslutningarna.

På revisionsnämnden tillämpas samma bestämmelser som på andra nämnder, om inte något annat bestäms. I enlighet med kommunallagen är sådana undantag bland annat ledamöternas valbarhet och det krav som gäller ordföranden och vice ordföranden samt att revisionsärendena bereds direkt för fullmäktige och inte via kommunstyrelsen. I övrigt kan revisionsnämnden jämföras med övriga nämnder.

Enligt 121 § i kommunallagen har revisionsnämnden i uppgift att:
 
  1. bereda de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin och som fullmäktige ska fatta beslut om,
  2. bedöma huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts i kommunen och kommunkoncernen och huruvida verksamheten är ordnad på ett resultatrikt och ändamålsenligt sätt,
  3. bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens tillräcklighet, om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning,
  4. se till att granskningen av kommunen och dess dottersammanslutningar samordnas,
  5. övervaka att skyldigheten enligt 84 § att redogöra för bindningar iakttas och tillkännage redogörelserna för fullmäktige,
  6. för kommunstyrelsen bereda ett förslag till bestämmelser om nämndens uppgifter i förvaltningsstadgan samt till budget för utvärderingen och granskningen.
 
Revisionsnämndens ovannämnda uppgifter kan delas in i tre uppgiftsblock: organisering av granskningen av förvaltningen och ekonomin, utvärdering och övriga uppgifter. 
 

Organisering av granskningen av förvaltningen och ekonomin


I stället för kommunstyrelsen är det revisionsnämnden som ska bereda de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin och som fullmäktige ska fatta beslut om (KomL 93 § och 121 §). Detta är ett undantag från kommunstyrelsens skyldighet att bereda ärendena. Till revisionsnämndens ovannämnda beredningsuppgifter hör att 

• bereda förslag till beslut om val av revisor
 
Fullmäktige väljer en revisionssammanslutning för granskning av förvaltningen och ekonomin. Revisionsnämnden ska ordna anbudsförfarandet kring valet av revisor och tillställa fullmäktige ett förslag om vilken sammanslutning som ska väljas samt övervaka att revisionsavtalet iakttas. 
 
 bereda förslag till beslut om godkännande av bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet
 
Revisorerna ska för varje räkenskapsperiod avge en berättelse till fullmäktige med en redogörelse för resultaten av revisionen. Revisionsnämnden ska tillställa fullmäktige ett förslag om godkännande av bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet för de redovisningsskyldiga med beaktande av de utlåtanden som revisorerna avger i revisionsberättelsen.

• inhämta en förklaring av den som saken gäller samt kommunstyrelsens utlåtande om anmärkningar i revisionsberättelsen

Om revisionsberättelsen innehåller en anmärkning ska nämnden inhämta en förklaring av den som saken gäller samt kommunstyrelsens utlåtande (125 §).
 
När nämnden har fått en förklaring av den som anmärkningen gäller och kommunstyrelsens utlåtande bereder nämnden ett beslutsförslag för fullmäktige. Samma förfarande ska tillämpas på varje anmärkning.

När nämnden bereder revisionsberättelsen och frågan om ansvarsfrihet ska nämnden reservera tillräckligt med tid för den som saken gäller att lämna en förklaring och för kommunstyrelsen att ge utlåtande. När nämnden fått förklaringarna och utlåtandet bereder den beslutsförslaget för fullmäktige.

Utlåtandet kan innehålla revisionsnämndens eget ställningstagande till beviljandet av ansvarsfrihet samt övriga åtgärdsförslag som hör till revisionsberättelsen eller som nämnden i övrigt anser att fullmäktige ska få vetskap om. Om möjligt bör förslagen bland annat ta ställning till vilka praktiska åtgärder som bör vidtas i syfte att rätta till en skada som uppstått och vilka straffåtgärder eller disciplinära åtgärder som bör riktas mot den redovisningsskyldige som orsakat skadan. Även om nämnden beslutar föreslå fullmäktige att ansvarsfrihet ska beviljas, ska nämnden dessutom alltid tillställa fullmäktige revisionsberättelsen och revisorernas uttalande om ansvarsfrihet oförändrat.

Till organiseringen av granskningen av förvaltningen och ekonomin hör dessutom att
 
 samordna granskningen av kommunen och dess dottersammanslutningar
 
Revisionsnämnden ska se till att granskningen av kommunen och dess dottersammanslutningar samordnas. Samordning innebär till exempel att ordna konkurrensutsättningen av kommunkoncernens revisionstjänster när det gäller bland annat beredning av anbudsbegäran och anbudsjämförelsen samt att utse revisorskandidater till koncernsammanslutningarna. Valet av revisor avgörs ändå av ett organ inom dottersammanslutningen, till exempel bolagsstämman i ett aktiebolag. Till revisionsnämndens uppgifter hör inte att granska verksamheten och ekonomin hos koncernens dottersammanslutningar utom när det gäller att bedöma hur målen för kommunkoncernen har nåtts. Revisionsnämnden har därför inte rätt att ta del av uppgifter eller handlingar direkt från dottersammanslutningarnas organ eller ansvariga personer.
 
Enligt den nya kommunallagen ska till revisor i kommunens dottersammanslutningar väljas kommunens revisionssammanslutning, om det inte i anslutning till organiseringen av granskningen finns grundad anledning att avvika från detta. Grundad anledning kan t.ex. vara kommunens storlek och antalet dottersammanslutningar.

• ge revisorerna anvisningar

Revisorerna ska följa fullmäktiges och revisionsnämndens anvisningar, om dessa inte står i strid med lag, kommunens instruktioner eller god revisionssed (KomL 123 §). Revisorerna ska sköta och ansvara för en oberoende revision och rapportering om den. Nämndens anvisningar får gälla detaljer, inte styrning av revisorernas arbete i allmänhet.

När revisorerna ger nämnden utredningen om revisionsplanen för mandattiden, kan nämnden redan på basis av den framföra önskemål om effektivare granskning av en del insatsområden genom att ge revisorerna mera arbetstid än planerat. Revisorerna ger nämnden en utredning om sitt arbetsprogram. Under räkenskapsperioden kan det uppdagas omständigheter eller helheter som nämnden anser att ska granskas mer detaljerat än normalt. Nämnden ska framföra det tillräckligt specificerade önskemålet direkt till revisorerna.

Om nämnden anser att en specifik omständighet ska granskas i brådskande ordning, kan nämnden föreslå att granskningen ska ske inom en viss tid. Nämnden ska dock komma överens om tidsfristen för en sådan brådskande granskning med revisorerna, för granskningen kan ändra på revisorernas arbetsplan och medföra merkostnader. Samtidigt kan nämnden och revisorerna komma överens om rapporteringen om den brådskande granskningen.

Anvisningarna får inte stå i strid med lag, kommunens instruktioner eller god redovisningssed. Om de gör det, får revisorerna inte följa dem. Frågan om anvisningarna är lämpliga eller inte avgörs av revisorerna som vid behov kan ta ställning till saken i revisionsberättelsen. Om nämnden och revisorerna tolkar anvisningarna olika, bör parterna sinsemellan utreda tvisten innan revisionsberättelsen avges.

 med hjälp av revisorernas rapporter och andra utredningar följa upp hur revisionen utfallit

Trots att det är revisorerna som utför revisionen, ska nämnden följa upp hur revisionen utfaller och försäkra sig om att granskningen sköts på ett riktigt sätt. Dels kräver det att nämnden och revisorerna samarbetar bra, dels tryggar det en tillräcklig och högklassig revision.

Utgångspunkten ska vara att revisorerna rapporterar till nämnden om hur revisionsplanen och räkenskapsperiodens arbetsprogram utfallit, vid de tidpunkter och på det sätt som nämnden bestämt. Rapporteringen kan delvis ske skriftligt och delvis som muntlig redogörelse av revisorerna vid nämndens sammanträden. När och hur revisorerna ska rapportera beror i praktiken på hur granskningen av omständigheterna eller helheterna framskrider och på iakttagelserna och eventuella oklarheter.

Enligt 123 § 3 mom. i kommunallagen ska revisorerna utan dröjsmål meddela om iakttagna väsentliga missförhållanden i ett revisionsprotokoll som lämnas till kommunstyrelsen. Revisionsprotokollet ska delges revisionsnämnden.

• följa upp sådana åtgärder som beror på missförhållanden som revisorerna iakttagit och på fullmäktiges beslut om granskningen

Nämnden bör följa upp bland annat de fullmäktigebeslut som bygger på revisionsberättelsen eller på de förslag som nämnden berett. Uppföljningen bör uttryckligen fokusera på verkställigheten av fullmäktiges beslut och på konsekvenserna av besluten.

Uppföljningen kan också gälla åtgärder som beror på revisorernas iakttagelser. Men i första hand ska revisorerna följa upp om åtgärder för att rätta till tidigare uppdagade missförhållanden har vidtagits.

• lägga fram förslag om en ändamålsenlig samordning av nämndens, revisorernas och den interna revisionens uppgifter 

Organiseringen av granskningen av förvaltningen och ekonomin omfattar uppföljning av den externa och den interna kontrollen.

Den interna revisionen är en del av den interna kontrollen. Det är fråga om en oberoende stödfunktion för styrelsen och högsta ledningen. Genom den objektiva utvärderings-, kontroll- och konsulteringsverksamhet som ingår i den interna revisionen stöds utvecklingen av organisationen och måluppfyllelsen. I kommunallagen finns det inga bestämmelser om intern revision, eftersom kommunerna och samkommunerna har olika storlek och organisationsform och det därför inte går att hitta en enhetlig modell för alla kommuners och samkommuners interna revision. Det är dock befogat för framför allt medelstora och stora kommuner och samkommuner att ha en professionell intern revision. Den kan ordnas till exempel som kommunens/kommunkoncernens eller samkommunens egen verksamhet eller i samarbete med andra kommuner. Den kan också köpas av utomstående serviceproducenter. I syfte att trygga en oberoende intern revision ska den interna revisionen rapportera till kommunstyrelsen, sektionen eller kommittén och till kommundirektören eller borgmästaren.

Det finns skäl att samordna den interna revisionen och revisionen för att en tillräcklig täckning ska kunna säkerställas och överlappande arbete undvikas. Den som leder den interna revisionen kan avtala om att den interna revisionen deltar i revisorernas arbete när revisorerna granskar bokslutet.

Personer som är anställda i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande hos kommunen kan delta i den externa revisionen i begränsad utsträckning. Nämnden gör gränsdragningen när det gäller nämndens uppgifter, och revisorerna när det gäller deras uppgifter. Gränsdragningen görs när uppdraget ges personerna. Om det finns anställda i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande som är underställda revisionsnämnden, behöver nämnden inte göra någon gränsdragning. Dessa anställda kan användas för uppgifter som nämnden ger och, på det sätt som avtalas med revisorerna, för biträdande uppgifter vid revision enligt 123 § i kommunallagen, beroende på de anställdas kapacitet och yrkeskunskap.

Sekreterare för nämnden kan vara en av nämndens ledamöter, en revisor, en anställd hos kommunen eller någon annan utomstående person.

• bereda bestämmelser i förvaltningsstadgan samt budgeten

Nämnden svarar vid sidan om fullmäktige för att revisionen har tillräckliga resurser. God revisionssed förutsätter bland annat att tillräckligt med tid reserveras för revisionen. Det i sin tur kräver tillräckliga budgetanslag. Likaså krävs det tillräckliga resurser för en tillförlitlig och oberoende utvärdering.

Förslag som gäller en instruktion om revisionsnämndens uppgifter eller budgeten och som lämnas till fullmäktige går via kommunstyrelsen, eftersom förvaltningsstadgan och budgeten och ekonomiplanen utgör egna helheter och kräver därför samordning av styrelsen. Kommunstyrelsen kan avvika från revisionsnämndens förslag endast på motiverade grunder som har samband med samordningen av förvaltningen och ekonomin. Om revisionsnämnden anser att kommunstyrelsen i budgetförslaget utan grund har minskat nämndens anslag för ordnandet av revisionen i den omfattningen att granskningen inte kan utföras i enlighet med god revisionssed eller de mål som fullmäktige ställt upp, kan nämnden förelägga ärendet för fullmäktige i anslutning till revisionsärendena.
 
Nämnden svarar inför fullmäktige för att tillräckliga anslag föreslås och att nämnden själv och revisorerna följer den godkända budgeten. Också när det gäller budgetuppföljningen ska nämnden och revisorerna samarbeta så mycket som det behövs. Med hjälp av revisionsavtalet tillförsäkras vid behov att uppdragsgivaren och revisorerna förstår uppdraget på samma sätt. Om kommunen behöver köpa separata granskningar eller andra tjänster i anslutning till revisionen, ska motiveringen vara en annan än en felbedömning i det ursprungliga anbudet.
 

Bedömning och rapportering av måluppfyllelsen

• utvärderingsplan och utvärderingsmetoder
 
Revisionsnämnden ska bedöma huruvida de mål som fullmäktige satt upp har nåtts i kommunen och kommunkoncernen och huruvida verksamheten är ordnad på ett resultatrikt och ändamålsenligt sätt. Revisionsnämndens bedömning ska bygga på en utvärderingsplan (121 § 4 mom.) som, om nämnden så beslutar, kan delges fullmäktige. Utvärderingen ska vara objektiv och tillförlitlig och den bör stödja beslutsfattandet och utvecklandet av verksamheten. Utvärderingen kan basera sig bland annat på kommunstrategin, budgeten och ekonomiplanen, beslut, bokslutet, rapporteringar och annan information som revisionsnämnden skaffat. Utvärderingen bör gälla mål och verksamheter som är viktiga med tanke på resultatet.

• innehållet i utvärderingen

Revisionsnämndens viktigaste uppgift är att bedöma huruvida de mål som fullmäktige satt upp för kommunen och kommunkoncernen i budgeten har nåtts. En utredning över hur fullmäktiges bindande mål för verksamheten och ekonomin har nåtts ges i verksamhetsberättelsen. I revisionsnämndens utvärdering uppmärksammas särskilt de mål som inte har nåtts. Om organen inte har utrett varför det finns stora skillnader mellan fullmäktiges mål och den faktiska verksamheten, ska revisionsnämnden göra det. Revisionsnämnden kan be organet i fråga utreda skillnaderna, orsakerna till dem och de eventuella följderna. I kommuner som har tjänsteinnehavare som är revisorer kan nämnden be också dem om utredningshjälp och utlåtanden. När nämnden fått utredningen tar den ställning och framställer sitt motiverade förslag eller utlåtande för fullmäktige.

Revisionsnämnden kan också utifrån övriga tillgängliga uppgifter bedöma huruvida redogörelsen som ingår i verksamhetsberättelsen ger tillräckliga uppgifter om hur de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts och huruvida måluppfyllelsen har ordnats på ett resultatrikt och ändamålsenligt sätt.

Fullmäktige kan också ställa upp sådana mål för verksamheten och ekonomin som inte ingår i budgeten. Revisionsnämnden ska också bedöma hur dessa mål har nåtts. Bedömningen av mål utanför budgeten ska utgå från beslutets karaktär och bindande verkan. De bindande målen i budgeten, liksom anslagen och de beräknade inkomsterna, återspeglar fullmäktiges vilja. Övriga mål exempelvis i dispositionsplanerna är oftast motiveringar för verksamheten och behovet av anslag hos det organ som berett budgetförslaget, och fullmäktige tar inte ställning till dessa motiveringar.

Utöver de mål som satts upp i budgeten kan revisionsnämnden, i den utsträckning den anser det nödvändigt, bedöma exempelvis hur de mål som satts upp i kommunstrategin uppnåtts samt huruvida kommunstrategin genomförs genom de mål som satts upp i budgeten. Kommunstrategin blir en obligatorisk handling år 2017.
 
Förutom att bedöma hur målen nåtts kan revisionsnämnden också utvärdera om kommunens verksamhet, verksamhetsprinciper och organiseringen av tjänster har ordnats på ett resultatrikt och ändamålsenligt sätt. Revisionsnämnden ska dock inte ingripa i den operativa verksamheten och dagspolitiken. Resultatrik verksamhet är ett överbegrepp för hur övergripande mål uppnås och inbegriper lönsamhet, produktivitet och verkningar samt när det gäller insatser, produktionsprocesser och utbyte också kvalitet. Bedömning av ändamålsenligheten avser i allmänhet bedömning utan något på förhand uppställt eller bindande beslut. I stället bedöms sakernas tillstånd enligt de kriterier som bedömaren själv ställt. Verksamheten kan då bedömas till exempel utifrån lagstiftningen. Det finns skäl att redogöra för kriterierna och bedömningsmetoderna i utvärderingsberättelsen.

Om fullmäktige har ställt upp mål för verksamheten och ekonomin också för en sammanslutning eller stiftelse inom kommunkoncernen, bör nämnden också bedöma hur målen har nåtts i fråga om den. Nämndens bedömning kan endast bygga på de uppgifter som kommunen har fått i egenskap av modersammanslutning i koncernen. 

I praktiken sker bedömningen redan under räkenskapsperioden innan bokslutet är klart. Beroende på kommunens egna anvisningar ska organen i allmänhet ge kommunstyrelsen information om hur målen för verksamheten och ekonomin nåtts redan under räkenskapsperioden, exempelvis i delårsöversikter för de perioder som slutar 30.6 och 30.9. Anslagen, inkomstposterna och verksamhetsmålen i budgeten har samma juridiska ställning. Härav följer att uppföljningen av själva budgetutfallet utöver allt annat också skulle kräva att fullmäktiges mål för verksamheten följs upp redan under räkenskapsperioden.

Om nämnden för att kunna bedöma hur fullmäktiges mål nåtts behöver uppgifter som rör bokföringen, kan nämnden begära uppgifter från bokföringen. Även om nämnden inte granskar uppgifter som rör bokföringen är det dock med tanke på skötseln av uppgifterna viktigt att nämnden också får tillgång till redovisningsuppgifter från bokföringen, till exempel rapporter över budgetutfallet.
 
• bedömning av hur balanseringen av ekonomin utfallit och av den gällande ekonomiplanens tillräcklighet

Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska revisionsnämnden dessutom bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens tillräcklighet. Revisionsnämnden ska således i sin utvärderingsberättelse ta upp balanseringen av ekonomin, om kommunens ekonomi eller planer som gäller ekonomin visar underskott.

Revisionsnämndens bedömning kan bestå av två delar på samma sätt som kommunstyrelsens redogörelse i verksamhetsberättelsen. För det första ska revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under bokslutsåret. Föremål för bedömningen är då hur ekonomiplanen förverkligats. För det andra ska nämnden bedöma om den gällande ekonomiplanen och balanseringsåtgärderna är tillräckliga och realistiska.

Revisionsnämnden kan som grund för sin bedömning använda sig av kommunstyrelsens redogörelse i verksamhetsberättelsen och andra eventuella uppgifter som beskriver kommunens ekonomiska ställning.

• rapportering av utvärderingsresultaten
 
Resultaten av utvärderingen rapporteras i utvärderingsberättelsen som årligen ska ges till fullmäktige. Fullmäktige behandlar utvärderingsberättelsen i samband med bokslutet. Utvärderingsberättelsen är revisionsnämndens uppfattning om hur kommunens redovisningsskyldiga har lyckats uppfylla fullmäktiges vilja.
 
Innan utvärderingsberättelsen är klar kan revisionsnämnden ge fullmäktige de utredningar som nämnden anser att behövs (121 § 4 mom.). Sådant som ska rapporteras under räkenskapsperioden kan vara exempelvis iakttagelser vid utvärderingen vilka införs i delårsrapporterna. Om det redan under räkenskapsperioden uppdagas att budgetmålen för verksamheten och ekonomin inte är i balans, ska organet i fråga bereda ett förslag till ändring av budgeten. Också revisionsnämnden ska medverka till att eventuella budgetändringar som behövs i kommunen bereds och föreläggs fullmäktige redan i förväg och under räkenskapsperioden. Behovet av budgetändringar kan bero på att anslagen, de beräknade inkomsterna eller verksamheten har under- eller överdimensionerats.

Under räkenskapsperioden kan revisionsnämnden också rapportera om andra betydelsefulla iakttagelser, om inte nämnden anser att rapporteringen kan vänta tills utvärderingsberättelsen är klar. I regel ger revisionsnämnden dock sina rapporter i utvärderingsberättelsen.
 
Kommunstyrelsen ska ge fullmäktige ett utlåtande om de åtgärder som den vidtagit eller ämnar vidta till följd av iakttagelserna i utvärderingsberättelsen. Revisionsnämnden ska helst följa upp om åtgärderna verkställs.
 

Övriga uppgifter

• övervaka att skyldigheten att redogöra för bindningar iakttas och tillkännage dem för fullmäktige
 
Enligt den nya kommunallagen har revisionsnämnden en helt ny uppgift, det vill säga övervaka att skyldigheten enligt 84 § att redogöra för bindningar iakttas och behandla redogörelserna och tillkännage dem för fullmäktige. Redogörelserna för bindningar ska enligt kommunallagen första gången lämnas efter nästa kommunalval 2017. Ett register över bindningarna ska publiceras i kommunens datanät.
 
Enligt huvudregeln ansvarar varje redogörelseskyldig själv för att en redogörelse lämnas och för att den är riktig, men revisionsnämnden kan inom ramen för sin övervakningsplikt uppmana den redogörelseskyldige att lämna en ny redogörelse eller komplettera en redan lämnad redogörelse. Skyldigheten att redogöra för bindningar undanröjer inte skyldigheten att meddela om man är jävig och om man inte är valbar när beslut om ärenden fattas.
 
 


Innehållet granskat av:
22.2.2016 Korento Sari

Ytterligare information

Visa kontaktinformation
Marja-Liisa Ylitalo
sakkunnig +358 9 771 2083, +358 50 410 0054
Benjamin Strandberg
Sakkunnig +358 9 771 2082, +358 50 594 0603

Telefon:
+358 9 771 2083 
Mobiltelefon:
+358 50 410 0054 
E-post:
fornamn.efternamn@kommunforbundet.fi 
Uppgifter:
ekonomistyrning
revision
intern kontroll
riskhantering

Telefon:
+358 9 771 2082 
Mobiltelefon:
+358 50 594 0603 
E-post:
fornamn.efternamn@kommunforbundet.fi 
Uppgifter:
finansiering
ekonomistyrning
andra assisterande upppgifter
Tilläggsuppgifter:
Betjänar också på svenska