Fastighetsskattelagen har ändrats genom en lagändring den 27 november 2009.
Fastighetsskattelagen ändras genom en höjning av de nedre och övre gränserna för den allmänna fastighetsskattesatsen och fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende.
Ändringarna i gränserna för den allmänna fastighetsskattesatsen inverkar också på variationsintervallen i fastighetsskattesatsen för övriga bostadsbyggnader och kraftverk. Dessutom höjs den övre gränsen för fastighetsskattesatsen för kraftverk.
Från ingången av 2010 är gränserna för fastighetsskattesatserna följande:
- Allmän fastighetsskattesats 0,60–1,35
- Fastighetsskatt för byggnader som används för stadigvarande boende 0,32–0,75
För övriga bostadsbyggnader, dvs. byggnader som inte används för stadigvarande boende (sommarstugor), kan fullmäktige fastställa en särskild fastighetsskattesats, för vilken variationsintervallet ändras från nuvarande 0,50–1,0 procent till 0,60–1,35 procent.
Skattesatsen för övriga bostadsbyggnader får fortsättningsvis vara högst 0,60 procentenheter högre än för byggnader som används för stadigvarande boende.
Fullmäktige kan dessutom fastställa en särskild fastighetsskattesats för kraftverk, vars variationsintervall ändras från nuvarande 0,50–2,50 procent till 0,60–2,85 procent.
De nya gränserna tillämpas för första gången i fastighetsbeskattningen för 2010.