Ett utbildningspolitisk program från grundläggande utbildning till vuxenutbildning för kommunerna

​I en undersökning som Kommunförbundet beställt av Tammerfors universitet utreder förbundet ledningen av undervisningsväsendet i kommunerna och dess kompetensbehov. Under hösten 2012 startas ett utbildningsprogram som utgår från forskningen och de praktiska behoven och som stärker den strategiska ledningen inom utbildningsväsendet.

– Undersökningen visar att undervisningen och utbildningen verkar försvinna ur kommunernas strategier. Service och ekonomi diskuteras i alla de undersökta kommunernas strategier, men bildning, utbildning eller undervisning nämns inte alls lika ofta, säger forskaren Kristiina Engblom-Pelkkala.

I bästa fall kan den strategiska ledningen av skolor och läroanstalter vara en ännu mer integrerad del av hela kommunens ledning och delta i uppfyllandet av kommunens mål.

– Om utbildningen anordnas av samkommuner och aktiebolag bör kommunernas mål bättre än hittills överföras till ledningen och införas i målsättningarna för dessa organisationer. Kommunerna bör följa genomförandet av målen, påpekar Anneli Kangasvieri, direktör för undervisnings- och kulturenheten vid Kommunförbundet.

– Utbildningen har en viktig roll i kommunernas arbets- och näringspolitik. När kommunen har möjlighet att styra utbildningen till olika sektorer ger utbildningen den arbetskraft som kommunens företag och kommunen själv behöver. Det ligger i kommunens intresse att säkerställa att alla unga som gått ut grundskolan får en studieplats i ett gymnasium eller inom yrkesutbildningen och att utbudet av vuxenutbildning är flexibelt, säger Kangasvieri.

Den strategiska ledningen inom utbildningsväsendet bör stärkas

Kommunerna förutsätts bedriva en självständig utbildningspolitik inom de nationella ramar som bland annat lagstiftningen och grunderna för läroplanerna och examina bildar. Det är kommunfullmäktiges uppgift att ställa upp målen för verksamheten och fastställa de ekonomiska resurserna också inom utbildningen. Kommunerna beslutar på vilket sätt utbildningen anordnas.

När kommunen är medlem i en samkommun eller ett utbildningsaktiebolag kan ägarstyrningen oförmärkt bli alltför tunn.

– Den strategiska ledningen står inför flera utmaningar, dels på grund av det traditionella tankesättet i skolvärlden, som bygger på en traditionellt stark statlig styrning, dels på grund av statens nuvarande detaljerade styrning av läroanstalterna. Situationen har lett till att läroanstalterna och skolorna kan fungera självständigt i förhållande till kommunens strategiska organisation, säger Kangasvieri.

När statens utbildningsförvaltning utbildar ledningen för kommunernas undervisningsväsende kan det hända att de nationella strategierna ersätter kommunens strategi när det gäller utbildningsinnehållen.

Forskningsprojektet Strategiskt ledarskap i kommunernas undervisningsväsende studerar ledningen av den grundläggande utbildningen, gymnasierna och den grundläggande yrkesutbildningen. I undersökningen utreds hur förändringar i kommunernas omvärld bör beaktas i ledningen av undervisningsväsendet och vilken ledningskompetens som krävs i en föränderlig omvärld.

Forskningsarbetet vid Tammerfors universitet leds av professorn i kommunalekonomi Jarmo Vakkuri, och som forskare i projektet deltar Kristiina Engblom-Pelkkala. Rapporten blir klar under sensommaren 2012. Undersökningen har beställts av Finlands Kommunförbund, KT Kommunarbetsgivarna och KEVA. I undersökningen deltar Aura, Kouvola, Suomussalmi, Tammerfors, Uleåborg och Vanda.