Social- och hälsovårdstjänsterna bör fortsättningsvis vara kommunbaserade

​Av de modeller som arbetsgruppen för beredning av frågan föreslagit valde den social- och hälsopolitiska ministergruppen som underlag för det fortsatta arbetet en modell där kommunerna eller social- och hälsovårdsområden ansvarar för tillhandahållandet av servicen på basnivå. Detta ansvar omfattar också en stor del av sjukhusvården.

– Förslaget tryggar ett servicesystem som utgår från kommunerna, det vill säga servicen är direkt underställd kommuninvånarnas övervakning och sammanhänger med hela den basservice som kommunen producerar och med ett nätverk för tryggande av ett gott liv, säger vice verkställande direktör Haatainen, medlem i arbetsgruppen.  

Förslaget ingår i kommunreformen, som initierats av regeringen, där strävan är att trygga basservicen för kommuninvånarna också då antalet äldre ökar och den ekonomiska situationen skärps.

Enligt Haatainen bör kommunernas basservice kunna stärkas och detta kräver starka kommuner eller social- och hälsovårdsområden för att tillgodose de växande behoven.

– För att trygga den specialiserade sjukvården behövs det specialupptagningsområden som måste kunna ansvara för dygnet runt jour och sjukvård.

– I det fortsatta arbetet är det särskilt viktigt att koncentrera sig på vad som är den mest rationella och kostnadseffektiva arbetsfördelningen mellan primärvården och den specialiserade sjukvården. De fem specialupptagningsområdena (erva-områdena) erbjuder en bra utgångspunkt för att sörja för en riksomfattande specialiserad sjukvård av god kvalitet.

– Utgångspunkten för reformen måste vara att främja människornas välfärd och hälsa samt en ändamålsenlig service. Kommunen är den enda instans som smidigt kan sörja för invånarnas välfärd och tillgången till service. Då måste också styrningen och finansieringen av servicen gå via kommunerna också då tjänsterna tillhandahålls som ett samarbete mellan kommunerna eller som köp av tjänster, säger Haatainen.

Tuula Haatainen betonar att lösningarna på servicestrukturen inom social- och hälsovården och kommunreformen måste ses som en helhet i statsrådet och kommunerna ges möjlighet till en andra utlåtanderunda efter att helheten blivit färdig.