Servicesedlar blir gradvis vanligare

Lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården har varit i kraft nästan tre år. Kommunförbundet och Sitra utredde i januari–februari i år användningen av servicesedlar i kommunerna, samkommunerna, de kommunala affärsverken och sjukvårdsdistrikten. Enkäten besvarades av 196 organisationer.

Enligt enkätsvaren används servicesedlar i 109 organisationer, varav 93 är kommuner, 11 samkommuner eller affärsverk och fem sjukvårdsdistrikt. Utöver uppgiftslämnarorganisationerna använder åtminstone ett tiotal städer servicesedlar.

De största enskilda användningsområdena för servicesedlar är hemservice och tillhörande städ-, bad- och klädvårdstjänster. Det är också rätt vanligt att tjänster köps med servicesedlar under närståendevårdarens ledighet. Personlig assistans eller serviceboende enligt handikappservicelagen anordnas med hjälp av servicesedlar i knappt tio och barndagvård i tio av uppgiftslämnarorganisationerna.  I 29 av de organisationer som besvarat enkäten används servicesedlar för hemsjukvård.

Servicesedlar för specialiserad sjukvård kan fås till exempel för köp av besök hos specialist, en operation eller en magnetundersökning hos en avtalad serviceproducent. Rehabiliteringstjänster köps med servicesedlar inom både primärvården och den specialiserade sjukvården.

Av de 196 uppgiftslämnarorganisationerna uppgav 106 att de planerar att införa servicesedlar eller bredda användningen av dem. Som nya områden nämndes bland annat tal- och fysioterapi, psykologtjänster och hemrehabilitering av mentalvårdskunder.

När det gäller mun- och tandvården uppgav sig endast sex av kommunorganisationerna använda servicesedlar, men tio organisationer uppgav att de planerar att göra det. Åtta uppgiftslämnare planerar att införa servicesedlar inom den specialiserade sjukvården, där nämnda åtgärder var titthålsundersökningar inom inremedicin och uppföljning av glaukom.

Pristak i bruk på vissa håll

Servicesedelns värde är oftast inkomstrelaterat inom det effektiviserade serviceboendet och inom hemvården, i vissa kommuner också till exempel i barndagvården.

Endast ett fåtal kommuner har fastställt ett pristak för tjänster som köps med servicesedlar. I svaren betonades betydelsen av de priser som avtalats i samband med konkurrensutsättningen och ett gott samarbete med serviceproducenterna, faktorer som säkerställer en rimlig prisnivå.

Tuomo Melin, ledande expert vid Sitra och utvecklare av servicesedelsystemet, betonar att valfriheten hör till alla medborgare oavsett inkomster och förmögenhet.

– Lagstiftningen kräver att det inte ska bli kvar någon självriskandel när det gäller tjänster som har fastställts som avgiftsfria för kunden. Ett pristak är alltså obligatoriskt, och servicesedeln från kommunen ska täcka hela tjänsten.

Kommunerna och samkommunerna använder än så länge en mycket liten del av sin social- och hälsovårdsbudget på servicesedlar. Till exempel i Ylöjärvi inriktades knappt en halv procent av utgifterna för den specialiserade sjukvården i fjol på tjänster inom den specialiserade sjukvården som köps med servicesedlar. Jyväskylä kanaliserade 3,6 procent av nettoutgifterna inom barndagvården via servicesedlar.