Över hälften av dem som besvarade enkäten bedömde att tidtabellen för kommunreformen är orealistisk med tanke på den egna kommunen. Endast en fjärdedel bedömde att en kommunreform behövs inom en snar framtid, det vill säga inom de närmaste fem åren.
– Åsikterna går isär i fråga om hur nödvändig reformen är på lång sikt, det vill säga under de närmaste tio åren. Drygt 40 procent anser att reformen behövs, men lika många tycker olika, säger Sini Sallinen som är projektchef för Kommunförbundets projekt Ny kommun 2017.
Enligt Reformbarometern är kommundirektörerna oroade över tillgången på närservice. Drygt två tredjedelar befarade att kommuninvånarnas närservice hotas om kommunerna blir större att kommunreformen på lång sikt inte tryggar likvärdig service för kommuninvånarna. Betydligt mer än hälften bedömde också att reformen inte minskar kostnaderna för den kommunala servicen.
Enkäten besvarades av totalt 618 kommunala beslutsfattare. Av uppgiftslämnarna var 251 ordförande för fullmäktige, 207 styrelseordförande och 160 kommundirektörer.
Nya strukturer räcker inte
Kommunförbundets verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma påminner att kommunerna redan har gjort ett mycket gott utvecklingsarbete. Det får inte glömmas bort i kommunreformen.
– Kommunerna har en viktig roll i utvecklingen av regionens livskraft och service. Långsiktig utveckling förutsätter att kommunerna har tillräckligt med tid att överväga sina strategiska val som utgår från förhållandena i regionerna.
Enligt Reformbarometern bedömer över hälften av alla ledande kommunala beslutsfattarna att kommunreformen inte är en naturlig fortsättning på strukturreformen. Över hälften av de svarande anser att de val som kommunerna träffade i samband med strukturreformen är tillräckliga med tanke på framtiden. Ändå är endast 44 procent av uppgiftslämnarna nöjda med hur målen för strukturreformen har uppfyllts.
Kommunledningens åsikter om den planerade kommunreformen skiljer sig markant i små och stora kommuner. Små kommuner anser särskilt att starka primärkommuner och kommunsammanslagningar är föga sannolika.
– För att tjänsterna ska kunna tillhandahållas effektivare behövs också kommuninvånar- och kundorienterad utveckling av servicen och serviceprocesserna. Det räcker inte med att endast förnya strukturerna. Kommunernas verksamhetsmiljöer och förhållanden är i detta avseende så olika att kommunerna själva bäst bedömer vilka lösningar som är de rätta, försäkrar Mäki-Lohiluoma.
Reformbarometern utredde de kommunala beslutsfattarnas åsikter om strukturreformen och den planerade kommunreformen. Enkäten skickades till de kommunala beslutsfattarna i december 2011. Förändringar i attityderna följs upp med en enkät i april.
Närmare upplysningar:
Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma, Kommunförbundets verkställande direktör, tfn 050 364 7883
Sini Sallinen, projektchef för Kommunförbundets projekt Ny kommun 2017, tfn 050 464 5662