– Motståndet mot kommunsammanslagningar har ökat mest i de kommuner som har varit med om en sammanslagning i början av år 2009. Detta talar klart och tydligt om att enligt kommuninvånarna räcker det med med de genomförda sammanslagningarna för tillfället. Allra tydligast syns detta i kommuninvånarnas ståndpunkter på Kimitoön och i Salo, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.
För en knapp tredjedel av uppgiftslämnarna är kommunens självständighet något så viktigt att de är beredda på att göra avkall på servicen och acceptera skattehöjningar. För knappt hälften av uppgiftslämnarna hade den egna kommunens självständighet inte lika stor betydelse.
– Klart flest av dem som prioriterar kommunens självständighet högst finns i små kommuner med färre än 5 000 invånare och minst i de största städerna, säger Pekola-Sjöblom.
De unga och de äldre mest skeptiska
Det finns ett genomgående motstånd mot den egna kommunens deltagande i en sammanslagning, oavsett åldersklass, kön, modersmål, eller hemmets läge, och detsamma gäller huvudsakligen också i fråga om utbildning och partitillhörighet.
De som ställer sig mest negativt till en kommunsammanslagning är invånare under 30 år och över 70 år, kvinnor, svenskspråkiga, invånare i glesbygden och invånare med låg utbildningsnivå. Motståndet mot sammanslagningar har ökat ganska systematiskt från år 2008 i alla undersökta grupper.
En sammanslagning av den egna kommunen och en annan kommun får mest motstånd bland anhängarna av Centern, Sannfinländarna och Svenska folkpartiet, men majoriteten av anhängarna av de övriga partierna förhåller sig också negativt till sammanslagningar. Bland anhängarna av Samlingspartiet är skeptikerna färre än i övriga partier, men också där motsätter sig nästan hälften (49 %) sammanslagningar.
Motståndet mot att den egna kommunen slås samman med en annan kommun är störst i små kommuner med under 5 000 invånare (71 %) och minst i de största kommunerna med över 100 000 invånare (53 %). Motståndet mot kommunsammanslagningar har ökat betydligt i kommuner av alla storlekar, men tydligast i de minsta kommunerna med mindre än 5 000 invånare.
Viktigt med en konstruktiv dialog
Bland de undersökta kommunerna finns ändå också kommuner där invånarna förhåller sig åtminstone försiktigt positivt till en sammanslagning av den egna kommunen och en eller flera andra kommuner. Exempel på dessa är Uleåborg och Haukipudas, som ingått ett avtal om en sammanslagning år 2013.
– Enkätresultaten talar för att fungerande nya kommuner kan bildas bara om det lokalt och regionalt finns tid och beredskap att föra en genuin och konstruktiv dialog mellan de olika aktörerna. Samtidigt måste man säkerställa att kommuninvånarnas röst hörs i de nya större kommunerna. I samband med reformen ska man komma ihåg att det i kommunernas förvaltning uttryckligen handlar om kommuninvånarnas självstyre, säger Kaija Majoinen, utvecklingsdirektör vid Kommunförbundet.
Kommunförbundet anser det viktigt att kommunerna får framföra sina ståndpunkter om kommunreformen också efter att regeringen har stakat ut kriterierna för kommunreformen och de anknytande utredningarna om social- och hälsovårdstjänsterna och utbildningstjänsterna har färdigställts. Totalrevideringen av kommunallagen bör beredas i en parlamentarisk kommitté.
Närmare upplysningar:
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 09 771 2504, 050 337 5634
Kaija Majoinen, utvecklingsdirektör, Kommunförbundet, tfn 09 771 2512, 0500 811 239