– Boksluten ser ut att bli sämre än väntat. Under slutet av året har den ekonomiska utvecklingen mattats av och det har redan påverkat kommunerna. På grund av de försämrade ekonomiska utsikterna och hotet om ytterligare statsandelsnedskärningar har Kommunförbundet berett ett stabiliseringsprogram, som innehåller förslag för både staten och kommunerna, säger Kommunförbundets verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma.
– I detta läge är det särskilt viktigt att stärka kommunernas skatteinkomstbas för att trycket på kommunalskatten inte ska bli alltför stort, framhåller Mäki-Lohiluoma.
Sedan år 1997 har kommunsektorns årsbidrag inte under ett enda år räckt till för underhåll och grundläggande reparationer av kommunernas grundstruktur, till exempel daghem, skolor, sjukhus och väg- och gatunät. På så sätt har det uppstått ett så kallat inkomstfinansieringsunderskott som kommunerna har finansierat genom att sälja egendom och framför allt genom att ta lån. Under åren 1997–2011 har det uppstått ett inkomstfinansieringsunderskott på sammanlagt 10 miljarder euro.
– Kommunerna har en massiv arbetsbörda framför sig när det gäller att renovera mögeldrabbade skolor, sjukhus och andra byggnader inom social- och hälsovården som byggts för årtionden sedan. Kommunförbundets styrelse har föreslagit att staten också för att stimulera ekonomin och sysselsättningen ska delta i denna nationellt sett viktiga uppgift.
Skuldsättningen fortsätter
Kommunernas och samkommunernas lånestock har fortsatt att öka betydligt och uppgick till omkring 12,6 miljarder euro i slutet av fjolåret. Ökningen från år 2010 var cirka 900 miljoner euro. Hela kommunsektorns skuldbörda har under åren 1997–2011 ökat med ungefär 8,5 miljarder euro.
De preliminära bokslutsuppgifterna visar att fastlandskommunerna hade lån på 2 085 euro per invånare i fjol. Året innan var lånebeloppet per invånare 1 956 euro. Kommunernas lånestock ökade med omkring 7,2 procent.
Lånestocken har ökat särskilt i städer med över 40 000 invånare. Om man ser till landskapen är skuldsättningen störst i Mellersta Österbotten, där kommunernas lånebelopp per invånare redan är så högt som 3 600 euro.
Skatteunderlaget måste breddas – fastighetsskatten kan höjas
Kommunförbundet föreslår att kommunernas skatteunderlag breddas genom en höjning och utveckling av framför allt fastighetsskatten.
– Fastighetsskatten är en bra skatt för lokalförvaltningen, eftersom den ger stabila inkomster från år till år och är lätt att administrera. Dessutom finns det ingen risk för att skattunderlaget försvinner utomlands. Fastighetsskattens andel av kommunernas skatteinkomster bör bli större och skatten kan utvecklas på många sätt, framhåller Reijo Vuorento, biträdande direktör vid Kommunförbundets kommunalekonomiska enhet.
Enligt stabiliseringsförslaget bör de övre gränserna för fastighetsskatten höjas ytterligare och tomter som används för stadigvarande boende bör frigöras från den allmänna fastighetsskatten. Databaserna för fastighetsskatten bör också uppdateras. Dessutom bör utredas hur fastighetsskatten kan utvecklas inom gruvindustrin och hurdan ställning skyddsområdena har i fastighetsbeskattningen.
De ekonomiska stabiliseringsåtgärder som Kommunförbundet föreslår ger underlag för ramarna för statsfinanserna 2013–2016 och för basserviceprogrammet. Enligt stabiliseringspaketet är de närmaste årens viktigaste utmaningar för den kommunala ekonomin att utgiftsökningen i fråga om den åldrande befolkningen bromsas upp och att tillgången på omsorgs- och vårdpersonal säkerställs då arbetsmarknaden förändras.
Enligt förslaget riskerar kommunerna att hamna i en situation där kommunalskatten måste höjas betydligt. I så fall ökar ojämlikheten mellan olika delar av Finland och mellan olika befolkningsgrupper. För att kommunerna ska kunna finansiera de tjänster som de ansvarar för måste kommunernas inkomstbas stärkas, eftersom det inte går att säkerställa hållbarheten i den kommunala ekonomin enbart genom att förbättra produktiviteten eller lägga om strukturerna.
Enligt Kommunförbundet bör kommunernas skatteunderlag breddas också genom att inkomsterna från avfallsskatten överförs till kommunerna från början av nästa år. En del av kapitalskatteinkomsterna bör överföras till kommunerna på ett sätt som utreds separat. Dessutom bör en utredning inledas om möjligheten att fördela ansvaret för trafiken och dess kostnader samt trafikskatterna mellan staten och kommunerna. Kommunernas årliga kostnader för underhållet av gatu- och vägnätet är större än statens och ändå går alla trafikskatter för närvarande till staten.
Statsandelssystemet borde göras mer kalkylmässigt och bestämningsgrunderna borde ses över. Detta skulle sporra kommunerna till en effektivare verksamhet, och en effektiv produktion av kommunal service skulle tryggas med en skälig skatte- och avgiftsbörda i hela landet.
Kommunerna för sin del förbinder sig i stabiliseringspaketet att fortsätta med och effektivera sina produktivitetshöjande åtgärder och främja längre arbetskarriärer.
Närmare upplysningar:
Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma, verkställande direktör, tfn 050 364 7883
Timo Kietäväinen, vice verkställande direktör, tfn 0400 486 043
Reijo Vuorento, biträdande direktör, tfn 050 667 41
Juhani Turkkila, chefekonom, tfn 050 667 47