Åtta månader till kommunalvalet:Kommunala förtroendeuppdrag kräver allt mer tid

​Ledamöterna i kommunstyrelsen använde i början av 2000-talet i genomsnitt 9 timmar i veckan för förtroendeuppdragen. År 2010 var antalet timmar nästan 13. I kommuner med över 20 000 invånare motsvarar styrelseledamöternas arbetsinsats per vecka redan ett deltidsarbete (14–16 timmar per vecka).

– Viktiga förtroendeuppdrag kräver mer tid eftersom det kommunala beslutsfattandet blir allt mer komplicerat och allt färre personer sköter uppdragen. Förändringen är så markant att systemet med förtroendevalda snart inte klarar av belastningen. Med tanke på tidsanvändningen är det endast i små kommuner med mindre än 5 0000 invånare som det finns förutsättningar för det traditionella förtroendeuppdraget som bygger på frivilligarbete, säger Siv Sandberg, forskare vid Åbo Akademi.

Arbetstiden per vecka har i genomsnitt ökat med ungefär två timmar på tio år för ledamöterna i fullmäktige och nämnder. Fullmäktigeledamöternas arbetstid per vecka har ökat från sex till åtta timmar och arbetstiden för ledamöterna i nämnder har ökat från tre till fem timmar.

Uppgifterna framgår av en undersökning som hösten 2010 utredde de kommunala beslutsfattarnas synpunkter på och erfarenheter av det kommunala beslutsfattandet och strukturreformen. Undersökningen besvarades av 1 500 tjänsteinnehavare och ledamöter i fullmäktige, styrelsen och de viktigaste nämnderna från sammanlagt 40 kommuner. Motsvarande jämförelseuppgifter finns från 1995, 1999 och 2003.

Belastningen minskar intresset

Under de senaste sju åren har tiden som används för förtroendeuppdrag ökat i fråga om alla förtroendeuppdrag och i kommuner av alla storlekar.

Även om den allmänna bilden av förtroendeuppdragens belastning har blivit en smula bättre sedan år 2003 finns det ett klart samband mellan tidsanvändning och belastning. Av styrelseledamöterna bedömde drygt en tredjedel att uppgifterna tar för mycket tid i anspråk, medan endast 12 procent av alla förtroendevalda ansåg att så var fallet.

Erfarenheterna av belastningen påverkar viljan att på nytt ställa upp som kandidat i kommunalvalet. De som upplever förtroendeuppdragen som alltför betungande är mer benägna att säga nej till en kandidatur i kommunalvalet hösten 2012.

En stor kommun tar mycket tid i anspråk

Ju större kommun, desto mer tid tar förtroendeuppdragen i anspråk. De största skillnaderna i tidsanvändningen förekommer mellan kommuner av olika storlek. Skillnaderna tycks inte så mycket gälla kommunsammanslagningar och varierande samarbetsformer.

– Som en följd av en kommunsammanslagning minskar antalet förtroendevalda och fullmäktiges bestämmande inflytande ändrar i en samarbetskommun. Kommunstyrelsens roll tycks betonas allt mer i förändringssituationer eftersom styrelsen enligt kommunallagen ansvarar för koncernförvaltningen och kommunens externa relationer, till exempel det kommunala samarbetet. I sammanslagna kommuner har styrelsen en viktig roll i förändringsprocessen och i att skapa den nya organisationen, säger Siv Sandberg.

– Eftersom kommunernas verksamhetsmiljö är allt mer komplicerad och kommunerna blir större, blir de förtroendevaldas arbete allt mer krävande. Detta förutsätter att vid revideringen av kommunallagen granskas åtminstone de ledande förtroendevaldas möjligheter att arbeta på heltid eller deltid med förtroendeuppgifterna. Detta är redan praxis i kommunerna i Sverige, Norge och Danmark, säger Marianne Pekola-Sjöblom, Kommunförbundets forskningschef.

Tveksamhet inför nya förslag

Trots att Siv Sandbergs undersökning visar att det finns mycket utrymme för förbättringar i det nuvarande beslutssystemet och den nuvarande praxisen, förhåller sig de förtroendevalda och tjänsteinnehavarna skeptiska till nya initiativ. Att den politiska ledningen skulle ersättas med borgmästarmodellen tycker endast mindre än en femtedel att är en bra idé. Ungefär en femtedel av dem som besvarade enkäten understöder folkomröstningar i viktiga frågor. Två av tre motsätter sig en sänkning av rösträttsåldern till 16 år i kommunalvalet.

Däremot understöder över hälften att kommunalvalet ordnas via internet. Diskussionen om kommunstrukturerna har fått de kommunala beslutsfattarna att dryfta utvecklingsbehoven inom närdemokratin. Över hälften av uppgiftslämnarna upplever att någon form av  kommundelsförvaltning behövs som stöd för närdemokratin.