Strukturprojektet har inte påverkat utbildningstjänsternas tillgänglighet

Detta framgår av mellanrapporten om den undersökning om strukturprojektet som pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet har gjort. I det riksomfattande programmet för utvärdering av strukturreformen, ARTTU, som leds av Kommunförbundet och sex universitet tillsammans, deltar 40 kommuner av olika storlek.

Under strukturprojektet minskade antalet skolor för årskurserna 1–6 med 15 procent, antalet skolor för årskurserna 7–9 med 18 procent och antalet specialskolor med 28 procent i de undersökta kommunerna. På motsvarande sätt ökade antalet enhetsskolor med 33 procent.

Antalet gymnasier minskade med 6 procent medan antalet yrkesinriktade läroanstalter förblev oförändrat.

– Trots att antalet grundskolor har minskat tydligt, har utbildningens tillgänglighet inte försämrats i samma mån. Det beror dels på att årsklasserna har blivit mindre, dels på att skolnätet för den grundläggande utbildningen under de senaste tio åren har genomgått en strukturell förändring som är oberoende av strukturprojektet. De separata årskurserna 1–6 respektive 7–9 (de tidigare låg- och högstadierna) har ersatts av enhetsskolor som omfattar årskurserna 1–9. En del av de indragna skolorna har omvandlats till enhetsskolor, sammanfattar forskarna Jouko Mehtäläinen, Hannu Jokinen och Jouni Välijärvi vid Jyväskylä universitet.

I de fall där antalet skolor minskat och utbildningens tillgänglighet försämrats är den främsta orsaken att invånarantalet förändrats. Ju mer befolkningen i kommunen minskar, desto fler skolor dras in.

– Förändringarna i de undersökta kommunerna är ungefär likadana som i landets övriga kommuner i genomsnitt. Kommuner som genomgått en kommunsammanslagning avviker knappt från de övriga kommunerna, konstaterar forskarna.

Små förändringar i avstånden

Grundskolornas tillgänglighet, som avser barns och ungdomars skolväg, har gått ned med 1–2 procentenheter. År 2006 bodde ungefär 60 procent av 7–14-åringarna i de undersökta kommunerna på mindre än 1 kilometers avstånd från skolan (årskurserna 1–6). År 2010 var siffran knappa 58 procent. Gymnasiernas tillgänglighet har gått ned med 2 procentenheter. De yrkesinriktade läroanstalternas tillgänglighet har inte förändrats.

Forskarna förutspår att en del av kommunerna är tvungna att ytterligare koncentrera skolenheterna i framtiden medan andra kommuner måste bygga nya skolor. Det beror på den varierande befolkningsutvecklingen i kommunerna.

– Hur snabbt servicenätet ändras beror dels på den ekonomiska situationen, dels på vilken ställning tjänsterna har sinsemellan och i förhållande till kommunens övriga funktioner, det vill säga vad kommunen kan eller vill satsa på.