Uppgifterna framgår av en gemensam utredning av Kommunförbundet, Kulturpolitiska forskningsstiftelsen Cupore och 25 städer. Dessa städer anslog mellan 2 och 5 procent av alla utgifter på kulturverksamhet. Kulturverksamhet är bibliotek, konst- och kulturinstitutioner, kulturhus och kulturcenter, konstläroverk och grundläggande konstundervisning samt allmän kulturverksamhet och kulturverksamhet inom kommunens övriga förvaltningar.
– Kulturverksamheten utgör fortsättningsvis bara en liten del av kommunernas ekonomi, trots att man under de senaste åren har talat mycket om kreativitet och om konstens och kulturens betydelse för kommuninvånarnas välfärd. Kulturtjänsterna anses också viktiga för städernas framgång. I de flesta städerna har kulturens andel av kommunens totala utgifter minskat något från 2007 till 2010, uppskattar Ditte Winqvist, sakkunnig i kulturärenden vid Kommunförbundet
I utredningen medverkade följande 25 finländska städer: Björneborg, Borgå, Esbo, Helsingfors, Joensuu, Jyväskylä, Kajana, Karleby, Kotka, Kouvola, Kuopio, Lahtis, Nyslott, Raumo, Rovaniemi, Salo, S:t Michel, Seinäjoki, Tammerfors, Tavastehus, Uleåborg, Vanda, Vasa, Villmanstrand och Åbo.
De medverkande städerna är av skiftande storlek och deras kulturutgifter varierade mellan 3,8 och 102,8 miljoner euro.
Kommunen producerar merparten av kulturtjänsterna själv
Kommunerna sköter fortfarande kulturverksamheten mestadels i egen regi. För understöd till privata aktörer använde alla städerna mindre än 50 procent av kulturutgifterna. Den högsta andelen kommunal verksamhet var 98 procent och den lägsta 50–60 procent. Andelarna har inte ändrats i någon större mån under de tre senaste åren.
Mer än hälften av kommunernas kulturutgifter är personalutgifter. Vid de museer, teatrar och orkestrar som är kommunala eller kommunalt understödda i de medverkande städerna och som omfattas av statsandel utfördes år 2010 sammanlagt cirka 5 208 årsverken.
Hyrorna var en annan stor utgiftspost och som mest stod de för något över en tredjedel av verksamhetsutgifterna. Sedan 2007 har hyresutgifternas andel stigit en aning. Den andel som blir kvar efter dessa kostnadsposter, det vill säga övriga utgifter, täckte 12–33 procent av verksamhetsutgifterna.
– När man jämför siffrorna ska man komma ihåg att kostnaderna per invånare i många av de medverkande städerna har sjunkit avsevärt till följd av kommunsammanslagningar, eftersom invånarantalet har ökat mer än kulturverksamhetens omfattning, påpekar Winqvist.
Sättet att producera kulturtjänster påverkar också vilka siffror som syns i kommunernas bokslut.
De kommunägda offentligrättsliga konstinstitutionernas alla inkomster och utgifter syns i kommunernas bokslut, medan endast understödsbeloppet från kommunen syns i fråga om de understödda konstinstitutionerna. Detta faktum är värt att beakta, framhåller Winqvist
Fortsättning på utredningen från 2007
I utredningen om kommunernas kulturverksamhet belyst med siffror presenteras kostnaderna för kulturverksamheten i de 25 städerna utifrån bokslutsuppgifterna för 2010.
I rapporten granskas bland annat vem som producerar kommunernas kulturtjänster, hur mycket pengar städerna använder på konst och kultur, hur kulturverksamheten ordnas i praktiken och vilka inkomster kommunerna har av kulturverksamheten. Kostnaderna och intäkterna granskas under åren 2007–2010.
Utredningen omfattar de tjugo största städerna och fem övriga städer bland de 40 största städerna i landet. I de medverkande städerna bor något över hälften av Finlands befolkning.
Städerna använde två tredjedelar av nettokostnaderna för samtliga finländska kommuners kulturverksamhet. Av de 208 konst- och kulturinstitutioner som fick lagstadgad statsandel år 2010 ligger 135 i de städer som medverkat i utredningen. Det är museer, teatrar och orkestrar.
En likadan utredning publicerades föregående gång år 2007.
Närmare upplysningar:
Ditte Winqvist, sakkunnig i kulturärenden, Kommunförbundet, tfn 09 771 2432, 050 465 8712
Pasi Saukkonen, docent, Helsingfors universitet, tfn 050 415 5383, 050 367 3497
Minna Ruusuvirta, forskare, Cupore, tfn 040 546 5696