Pensioneringarna ökar inom kommunsektorn och det syns redan nu:Till och med 80 procent av sjukskötarna och städarna går i pension

​Allt som allt 80 procent av de nuvarande avdelningsskötarna, hemvårdarna, hemhjälparna, städarna och sekreterarna går i pension fram till år 2030. Inom förvaltningen och den tekniska sektorn går 70 procent av personalen i pension.

Av den nuvarande personalen inom social- och hälsovården går 60 procent i pension och inom bildningsväsendet pensioneras 57 procent.

Pensionsavgångarna inom kommunsektorn granskas i översikten över strukturomvandlingen som Kommunförbundet publicerar i dag.

– Kommunernas uppgifter och antalet anställda växte kraftigt under 1970- och 1980-talet. Eftersom kommunerna aldrig sagt upp personal i någon större utsträckning är kommunsektorns åldersstruktur tämligen snedvriden. Det finns relativt sett fler äldre anställda som närmar sig pensionsåldern än anställda i de yngre åldersklasserna, säger Kevas forsknings- och utvecklingsdirektör Pauli Forma och statistikmatematiker Jussi Mattila i sin artikel i översikten över strukturomvandlingen.

Till exempel är endast en fjärdedel av personalen inom social- och hälsovården yngre än 35 år.

– Det här innebär problem redan under detta årtionde eftersom nästan alla som fyllt 55 år går i pension och det samma gäller majoriteten av dem som fyller 50–54 år. Den ersättande arbetskraften måste rekryteras från de krympande yngre åldersklasserna. Den privata sektorn har lyckats rekrytera många fler av dem som är under 35 år än vad kommunsektorn har gjort, skriver Pekka Myrskylä, utvecklingschef vid Statistikcentralen, i sin artikel.

Pensionsavgången är störst i Lappland, Kajanaland, Södra Savolax och Norra Karelen. Fram till år 2030 går åtminstone 58 procent i pension i dessa landskap. Åland, Nyland, Egentliga Finland och Österbotten står inför en situation där ungefär 60 procent av de anställda eller mindre än 60 procent går i pension.

Kommunala arbeten lockar inte unga

Enligt Riikka-Maria Yli-Suomu, utvecklingschef vid KT Kommunarbetsgivarna, är det ett problem att kommunsektorn som arbetsgivare inte lockar de unga. Personalen är kommunsektorns viktigaste resurs och ofta också den enda resursen.

– I nyckelposition när ny personal ska anställas är imagen, kommunsektorns attraktionskraft och hur lockande arbetsuppgifterna är. Utmaningen ligger i att skapa en rätt sorts bild av kommunen som arbetsgivare och organisation. Det behövs både marknadsföringskompetens och personalledning. De kommande generationerna i arbetslivet kräver mer flexibilitet och möjligheter att påverka sitt eget arbete.

Enligt Yli-Suomu är kommunsektorns trumfkort betydelsefulla arbetsuppgifter och människonärhet.

– Att säkerställa den nuvarande personalens kompetens är viktigt för att öka produktiviteten, liksom också personalens arbetshälsa och arbetsmotivation. Kompetensutvecklingen inleds med att den anställde introduceras i arbetsuppgifterna och avslutas med att den anställdes kunskaper överförs till de övriga anställda innan pensioneringen.

Enligt Yli-Suomu bör kommunerna i större utsträckning än tidigare utnyttja de partiellt arbetsföras arbetsinsats.

– Antalet partiellt arbetsföra ökar kontinuerligt i arbetslivet.  Arbetsprocesserna och arbetsmiljön bör också i fortsättningen beakta nedsatt arbetsförmåga. Utbudet på arbetskraft omfattar allt fler personer i arbetsför ålder som är färdiga att pruta på sina inkomster för att arbeta deltid.

Översikten över strukturomvandlingen – ett inlägg i samhällsdebatten

Översikten över strukturomvandligen (Rakennemuutoskatsaus) som Kommunförbundet årligen publicerar granskar i form av statistik aktuella teman i det finländska samhället, befolkningsstrukturen, sysselsättningen, kompetensen, servicen, infrastrukturen och ekonomin.

I år har statistiken kompletterats av en omfattande artikelsamling. Artiklarna har skrivits av sakkunniga vid bland annat arbets- och näringsministeriet, Europeiska kommissionen, Tavastlands förbund, Keva, Statistikcentralen, Kommunförbundet och KT Kommunarbetsgivarna.