Strukturreformen både förenhetligade och fjärmade social- och hälsovårdstjänsterna

​I det riksomfattande programmet för utvärdering av strukturreformen ARTTU, som leds gemensamt av Kommunförbundet och sex universitet, deltar 40 kommuner av olika storlek. Under strukturreformens gång bildades i dessa kommuner elva olika besluts- och organisationsmodeller för social- och hälsovårdstjänsterna.   

I nästan hälften, det vill säga 19 av de kommuner som omfattades av undersökningen, tillämpas för närvarande för social- och hälsovårdstjänsternas del en traditionell verksamhetsmodell, enligt vilken tjänsterna produceras i kommunens egen regi. I en av kommunerna produceras hälsovårdstjänsterna av kommunens eget affärsverk. Dessutom utnyttjas kommunernas samarbetsområden, samkommuner, deras affärsverk och värdkommunsmodeller. Kajana har sin egen landskapsmodell.

Nuförtiden fattas beslut om social- och hälsovårdstjänsterna i mycket varierande sammansättningar. Det finns grundtrygghetsnämnder, social- och hälsovårdsnämnder, vård- och omsorgsnämnder eller nämnder för främjande av hälsan och funktionsförmågan.

– Strukturreformen har medfört samarbetsområden och sådana serviceorganisationsmodeller där de traditionella organisations- och yrkesgränserna har överskridits. Å andra sidan har beslutanderätten och ansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna inom vissa samarbetsområden flyttats från primärkommunen, komprimerar professor Vuokko Niiranen, chef för forskningsprojektet, och forskaren Alisa Puustinen.

Forskarna påpekar att det parallellt med strukturreformen har genomförts många andra kommunala och statliga reformer, varför det är omöjligt att peka på direkta samband mellan orsak och verkan i det som strukturreformen åstadkommit.

Strukturreformen skapade en grund för kommunreformen

Strukturreformen, som inleddes år 2006, förnyade servicestrukturerna och skapade en grund för den nya kommunreformen.

– Forskningen har visat att enbart en reform av strukturerna inte är nog, utan att servicen behöver hållbara ekonomiska och funktionella strukturer. Det är viktigt att hålla i minnet att det finns ett samband mellan social- och hälsovårdstjänsterna och den övriga kommunala servicen, påpekar Alisa Puustinen.

I kommunerna måste även verksamhetsformerna förnyas, speciellt ledarskapet och det politiska beslutsfattandet. Dessutom måste personalens kompetens bli bättre så att man kan övergå till nya verksamhetsformer.

Strukturreformen utvärderas för 40 kommuners del

Social- och hälsovården inom strukturreformen (SOTEPA) utgör en del av programmet för utvärdering av strukturreformen, ARTTU, som genomförs gemensamt av Finlands Kommunförbund och sex universitet. Programmet finansieras av Finlands Kommunförbund, olika ministerier, de undersökta kommunerna och de medverkande universiteten.

I forskningsprogrammet (ARTTU) undersöks strukturreformens effekter ur olika perspektiv: service, ekonomi, demokrati och ledarskap, personalen och en fungerande samhällsstruktur. I forskningsprogrammet deltar 40 kommuner: Björneborg, Fredrikshamn, Halsua, Harjavalta, Haukipudas, Hirvensalmi, Hollola, Högfors, Juuka, Jyväskylä, Kajana, Kimitoön, Kitee, Korsholm, Kotka, Kuopio, Kuusamo, Kyrkslätt, Lappo, Lempäälä, Lundo, Mänttä-Vilppula, Pello, Pudasjärvi, Raseborg, Salo, Seinäjoki, Sibbo, Siilinjärvi, Sodankylä, Tavastehus, Uleåborg, Uurainen, Varkaus, Vasa, Villmanstrand, Vimpeli, Vörå, Åbo och Äänekoski.