Etelä-Savon Energia som ägs av S:t Michels stad producerar värme och el för över 22 000 kunder och jämfört med andra energiföretag i landet använder det en ovanligt stor andel förnybara energikällor, särskilt trädbränslen. Mellan 1991 och 2009 minskade företaget växthusgasutsläppen med 37 procent, trots att el- och värmeproduktionen ökade med det dubbla under samma period.
Så sent som i början på 1990-talet använde Pursiala kraftverk nästan uteslutande torv i sin energiproduktion. Kort efter det byggdes kraftverket om och andelen torv sänktes medan andelen trä höjdes. I dag är andelen förnybara bränslen i energiproduktionen cirka 65 procent och allt bränsle är inhemskt. Träet kommer från den egna träindustrin i området och från flisentreprenörer som säljer överbliven flis och annat trädbränsle.
Den spillvärme som uppstår vid kraftverkets elproduktion tas till vara och leds ut i fjärrvärmenätet. Omkring 70 procent av byggnaderna i staden är anslutna till företagets fjärrvärmenät som byggs ut hela tiden.
Användningen och upphandlingen av biobränslen sysselsätter cirka 250 personer i S:t Michel. Dessutom ger detta ännu fler indirekta arbetstillfällen i området. Koldioxidutsläppen per invånare ligger i S:t Michel tydligt under medelnivån för hela landet.
Närproducerad mat när både människorna och kommunen
I Kiuruvesi har man med finländska mått mätt kommit långt inom närproducerad skolmat. Av upphandlingarna inom skolbespisningen i staden har andelen närproducerat stigit till över 47 procent och av siffran utgör det ekologiskt producerade 14 procent. Användningen av närproducerad och ekologiskt producerad mat beror på skörden och utbudet. I Kiuruvesi serveras nästan uteslutande inhemsk mat.
De närproducerade livsmedlen har förkortat transportsträckorna och minskat förpackandet. Också mängden bioavfall har minskat, för man kan beställa råvaror i rätt mängd. Hos staden väljer man säsongsprodukter, och exempelvis växthusodlade livsmedel används mindre än förr.
I Kiuruvesi är det tydligt att samtidigt som man genom att stöda närproducerat har satsat på stadens livskraft så har man satsat samma summor på de växande kommuninvånarnas välfärd, hälsa och framtid. Den största given i och med övergången till närproducerade livsmedel syns i skolköken där maten smakar och eleverna lämnar allt mindre mat på tallriken. Också föräldrarna har varit nöjda med att barnen får ren och närproducerad mat.
Kommunförbundet: Kommunerna och staten samarbetar kring klimatet
Klimatåtgärderna i S:t Michel och Kiuruvesi erbjuder goda exempel på kommunalt klimatarbete och på kommunal praxis inom grön ekonomi. Kommunförbundet har sammanställt exempel på klimatarbete i kommunerna och granskat hur arbetet kan vidareutvecklas. Projektet genomfördes i samarbete med 34 kommuner.
Enligt direktören för Kommunförbundets enhet Samhälle, teknik och miljö Leena Karessuo krävs det ett innovativt, djupare och vidare partnerskap mellan staten och kommunerna i Finland när det gäller klimat- och energifrågor. Kommunförbundet har lagt fram ett förslag om ett brett klimatavtal eller program mellan staten och kommunerna. Partnerskapet bör utom energi också omfatta bland annat markanvändning och trafik.
– Framtidens kommuner behöver varandra. De bästa lösningarna nås då staten, kommunerna och övriga aktörer samarbetar. Helhetsperspektiv i stället för sektortänkande behövs både inom kommunerna och inom statsförvaltningen. Det sade Karessuo vid Kommunförbundets seminarium om klimatförändringen, välfärden och kommunekonomin.
Närmare upplysningar:
Timo Leppänen, direktör för Etelä-Savon Energia, tfn 044 7353 813,
Leena Pietikäinen, planeringschef vid Kiuruvesi stad, tfn 040 5407 510,
Leena Karessuo, direktör för Kommunförbundets enhet Samhälle, teknik och miljö, tfn 09 771 2571, 050 667 38, Riitta Savikko, projektforskare vid enheten, tfn 09 771 2573, 050 573 0358 och
Anu Kerkkänen, projektchef vid Kommunförbundet, tfn 09 771 2352, 050 599 1405