Enligt de preliminära resultaten upplever två av tre kommuninvånare att det viktigaste sättet att påverka frågorna i den egna kommunen är att rösta i kommunalvalet.
– Enkäter som kartlägger valdeltagande utvisar i allmänhet högre röstningssiffror än vad som är fallet vid själva valet. Hösten 2008 var valdeltagandet 61,2 procent, kommenterar Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom enkätens preliminära resultat.
– Jag tror att valdeltagandet i likhet med föregående val kommer att stiga något hösten 2012. Förändringarna i kommunstrukturerna och kommunernas service uppmuntrar invånarna att påverka beslutsprocessen i kommunen.
ARTTU-invånarenkäten utfördes som en omfattande enkät per post under oktober–december 2011 och gällde bland annat kommuninvånarnas valdeltagande i kommunalvalet hösten 2012. Enkäten skickades till 28 100 kommuninvånare i de 40 kommuner som deltar i forskningsprogrammet ARTTU.
Inkomstnivån och åldersstrukturen inverkar på valdeltagandet
Inkomster, yrkesställning och ålder inverkar mest på valdeltagandet. Över 90 procent av personer som avlagt högre högskoleexamen och av dem med de högsta inkomsterna tänker rösta medan 76 procent av personer med låg utbildning och endast 63 procent av personer i den lägsta inkomstklassen tänker rösta. Av personer i ledande position tänker 93 procent rösta medan motsvarande procent är mindre än 70 för studerande, arbetslösa och permitterade.
Personer över 60 är mest benägna att rösta. I denna ålderskategori uppgav 89 procent att de tänker rösta i valet. Bland 18–29-åringar är motsvarande procent 76. De som bott länge i en kommun är mer benägna att rösta än de som nyligen flyttat till en kommun.
Det är mer sannolikt att anhängare till ett parti röstar än att osäkra väljare gör det. Av de anhängare till Samlingspartiet, Svenska folkpartiet, Centern och Socialdemokraterna som besvarade enkäten tänker över 90 procent rösta. Bland anhängarna till Sannfinländarna är motsvarande procent 79.
I medelstora kommuner med 10 000–20 000 invånare tycks väljarna vara aktivare (86 procent tänker rösta) än i stora städer med över 100 000 invånare (79 procent tänker rösta).
– Kommuninvånarnas valdeltagande i sammanslagna kommuner och i övriga kommuner tycks inte skilja sig från varandra. Det ser ut som att skillnaderna inom kommungrupperna är större än mellan kommungrupperna, säger Pekola-Sjöblom.
Närmare upplysningar:
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 337 5634