Nästa år har Kitee och Siikalatva den högsta skattesatsen (21,75) och Lemland och Saltvik den lägsta (16,25). Bland fastlandskommunerna har Grankulla den lägsta skattesatsen (16,50). De största städerna som höjer sin skattesats är Jyväskylä, Björneborg och Tavastehus. Skattesatsen sänks i Pelkosenniemi, Geta och Lemland.
Den vanligaste höjningen av inkomstskattesatsen är 0,50 procentenheter. En sådan höjning görs i 52 kommuner. I Lappträsk höjs skattesatsen med 1,5 procentenheter, i Multia med 1,25 procentenheter och i tio kommuner med en procentenhet.
På landskapsnivå höjs den genomsnittliga inkomstskattesatsen mest i Mellersta Finland (0,36 procentenheter) och i Södra Österbotten (0,32 procentenheter). Ser man till kommunstorleken är höjningen störst bland kommuner med 2000–6000 invånare, för vilka höjningen är 0,18 procentenheter. De kommuner som höjer sin inkomstskattesats har sammanlagt omkring 970 000 invånare.
Kommunalskatten lindras trots höjningarna
Höjningarna ökar inkomsterna av kommunalskatten med omkring 80 miljoner euro. På riksnivå och för inkomsttagarna blir kommunalbeskattningen ändå lindrigare eftersom staten beslutat om höjda skatteavdrag som minskar kommunernas skatteinkomster med omkring 263 miljoner euro. Kommunerna får full kompensation för de förlorade skatteinkomsterna genom större statsandelar.
Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Kietäväinen uppskattar att bland annat nästa års kommunalval och den pågående strukturella kommunreformen har lagt band på kommunernas skattehöjningar. Dessutom höjde kommunerna sina skatter exceptionellt mycket år 2010.
– Kommunernas höga skuldsättning ser ut att fortsätta nästa år. En bidragande faktor är den ekonomiska utvecklingen, som helt tydligt håller på att försvagas. Den kan leda till att inkomsterna av kommunalskatten rentav minskar i vissa kommuner jämfört med i år, säger Kietäväinen.
Skattesatsen minst 20 procent i 167 kommuner
I sammanlagt 167 kommuner är inkomstskattesatsen minst 20. I 38 kommuner är den 21 eller ännu högre. Den vanligaste inkomstskattesatsen är jämnt 20. En sådan skattesats tillämpas i 54 kommuner. De som bor i Lappland har i snitt den högsta inkomstskattesatsen och ålänningarna den lägsta. De åländska kommunernas uppgifter och finansiering är dock inte helt jämförbara med fastlandskommunernas.
Omkring 90 kommuner höjer åtminstone någon av sina fastighetsskattesatser. Cirka 70 av dem höjer både den allmänna fastighetsskattesatsen och fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende.
Höjningarna av fastighetsskattesatserna höjer kommunernas skatteinkomster med cirka 30 miljoner euro nästa år.
Ojämlikheten mellan invånarna hotar växa
Vice verkställande direktör Timo Kietäväinen påpekar att de aktuella höjningsbesluten leder till att skillnaderna mellan kommunernas kommunalskattesatser ökar. Skillnaden mellan den lägsta och den högsta skattesatsen är nu 5,5 procentenheter.
– För den som har en månadslön på 3 000 euro blir skillnaden i beskattningen med genomsnittliga skatteavdrag över 1 600 euro beroende på i vilken kommun man bor.
Kietäväinen framhåller att det under de närmaste åren kommer att finnas ett starkt tryck på att höja kommunalskatten om kommunerna inte får bredare skatteunderlag, mindre uppgifter eller betydligt större statsandelar.
– Utan nya lösningar kommer kommunernas skatteunderlag att försvagas från början av 2014, när den tidsbegränsade höjningen av kommunernas samfundsskatteandel slopas. Om den nuvarande utvecklingstrenden fortsätter kommer skillnaderna mellan kommunernas kommunalskattesatser att i slutet av decenniet vara rentav dubbelt så stora som nu, dvs. mer än tio procentenheter. Samtidigt ökar ojämlikheten mellan medborgarna betydligt, förutspår Kietäväinen.
Närmare upplysningar:
Timo Kietäväinen, vice verkställande direktör, tfn 09 771 2700, 0400 486 043
Reijo Vuorento, biträdande direktör, kommunalekonomi,
tfn 09 771 2078, 050 667 41
Jukka Hakola, sakkunnig, skattefrågor, tfn 09 771 2086, 050 411 7112
Mikael Enberg, utvecklingschef, tfn 09 771 2540, 0500 508 831