Läroanstaltsnäten och tillstånden att ordna utbildning bör granskas som en del av kommunreformen. Gymnasierna, den grundläggande yrkesutbildningen för unga och medborgarinstituten bör höra till den kommunala servicen. I anslutning till kommunreformen bör man fundera på hur utbildningen ska ordnas i glest bebodda områden så att utbildningsplatserna är tillgängliga för de studerande.
Kommunförbundets styrelse anser att förslagen att skärpa den statliga styrningen av kommunerna i undervisnings- och kulturministeriets utkast bör slopas. Den kommunala självstyrelsen förutsätter att kommunerna själva får besluta hur de ordnar sin verksamhet.
Finansieringen bör tryggas
Kommunförbundets styrelse påpekar att utvecklingsplanen för utbildning och forskning inte alls behandlar kostnadseffekterna av förslagen. Enligt regeringsprogrammet ska tilldelningen av nya uppgifter till kommunerna och utökningen av nuvarande uppgifter och förpliktelser begränsas, och kommunerna anvisas mer än hälften av de faktiska kostnaderna.
Kommunförbundet förutsätter att statsandelsreformen genomförs som en totalrevidering och inte som separata reformer av finansieringslagstiftningen för olika utbildningsformer. I utkastet till utvecklingsplan föreslås många separata finansieringsreformer. Kommunförbundet godkänner dem inte.
Kommunförbundet anser det viktigt att finansieringsreformerna kopplas till reformerna av statsandelssystemet och kommunstrukturen, för då kan beredningen på ett övergripande sätt bedöma hur verksamheten ska ordnas och finansieras.
En stark primärkommun har förutsättningar att ordna utbildning från förskoleundervisning till utbildning på andra stadiet. På det sättet tryggas också varje ung människas möjlighet att efter den grundläggande utbildningen fortsätta på gymnasiet eller inom den grundläggande yrkesutbildningen.
Yrkeshögskolorna bör kopplas närmare arbetslivet
Kommunförbundets styrelse tog på torsdagen också ställning till undervisnings- och kulturministeriets kommande plan att reformera yrkeshögskolorna. Kommunförbundet anser det synnerligen viktigt att yrkeshögskolorna kopplas närmare arbetslivet och verksamhetsområdet på orten.
Eftersom yrkeshögskolorna har till uppgift att producera utbildad arbetskraft och utveckla regionerna, har de en central roll när det gäller att bibehålla livskraften i landets olika regioner.
Kommunförbundet anser det viktigt att kommunernas beslutanderätt beaktas när beslut fattas om yrkeshögskolans ställning och interna befogenheter. Trots att aktiebolagsmodellen införts ägs merparten av yrkeshögskolorna fortsättningsvis av kommuner.
Närmare upplysningar:
Kari Nenonen, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet, tfn 09 771 2006, 050 62316
Anneli Kangasvieri, direktör för enheten undervisning och kultur, tfn 09 771 2028, 050 368 4165