Ilomants är årets byavänligaste kommun 2011

Enligt juryn har Ilomants insett och visat i praktiken att byarna är strategiskt betydelsefulla partner för kommunen. Samarbetet mellan Ilomants kommun och byarna är mycket mångsidigt, diskuterande, långsiktigt och innovationsframkallande. Servicesamarbetet är särskilt lyckat.

Bybor får skjuts till servicen

Ilomants har 18 byar som har genomfört olika slags lokala utvecklingsprojekt. Kommunens tjänsteinnehavare har i sin tur stött verksamheten i byarna allt sedan 1970-talet.

Byarundan är ett ilomantsiskt pilotprojekt där grupper om två till fyra byar sammankommer till utvecklingsaftnar. På byarundorna går man igenom aktuella utvecklingsbehov, kläcker idéer till nya projekt och samtalar bland annat om hur servicen ska tillhandahållas och vilka kommunala utvecklingsprojekt som är på gång. Andra kommuner i Norra Karelen har följt exemplet och infört byarundor.

Den viktigaste närservicen i byarna i Ilomants är hemservice för äldre, tre byskolor, studiecirklar på medborgarinstitutet och vägplogning. Kommunens strategi har varit att stöda en tillgänglig service med hjälp av mångsidiga skjutsar.

Samåkning ordnas inom en radie av 10 kilometer kring Ilomants kyrkby. En eller två gånger i veckan får invånarna i varje by skjuts för att handla och sköta andra ärenden. Dessutom får barn i olika åldrar skjuts till klubbar.

Två byar har gjort ett försök med en lokal "hälsohållplats". Avsikten är att de ambulerande friskvårdstjänsterna ska rulla på också framöver.

– Ilomants kommun anser att partnerskap med såväl myndigheter och företagare som med byarna är livsviktigt. Invånarna i landsbygdsområdena ska vara så likställda som möjligt med de övriga medborgarna, framhåller Markku Lappalainen, kommundirektör i Ilomants.

– För närvarande finns de största utmaningarna inom underhållet av vägnätet, installationen av bredbandsnät och serviceproduktionen. Men vi tänker fortsätta med att sköta om våra byar och bybor.

Byarnas roll accentueras

I och med att kommunstorleken växer är det allt viktigare att se till att servicen är tillgänglig för alla och att kommuninvånarna också i fortsättningen kan påverka angelägenheterna i sin närmiljö och i hela kommunen.

– Kommunen behöver sina byar mera än förr och de byaktivas ansvar växer. Det lönar sig för kommunen att införa ett samspel med byarna och få det att fungera, understryker juryns ordförande Eero Uusitalo som också är ordförande för Byaverksamhet i Finland rf.

– Ett aktivt samspel mellan kommunerna och byarna bör upprätthållas. Samtidigt måste man söka svar på frågan hur servicen ska tillhandahållas i byarna i framtiden. Levande byar och verksamhet på eget initiativ i bostadsområdena ska ses som en resurs för hela kommunens framgång, sade Timo Kietäväinen, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet, när han överräckte priset på förbundets vägnar.

– Betingelserna för representativ demokrati och direkt delaktighet för kommuninvånarna bör stärkas. De är inte motstridiga utan kompletterar varandra.

I år inkom sammanlagt 14 förslag till den byavänligaste kommunen.

Juryn bestod av sakkunniga Christell Åström och Päivi Kurikka från Finlands Kommunförbund, ordförande Eero Uusitalo, vice ordförande Matti Mäkelä och utvecklingsdirektör Tuomas Perheentupa från Byaverksamhet i Finland rf, byaombudsman Sirpa Pekkarinen från Keski-Suomen Kylät ry och verksamhetsledare Tuula Kallioinen från Louna-Plussa ry.