Kommunförbundets ledning betonar kommunernas egna initiativ som staten förväntas stödja genom åtgärder för att skapa balans mellan den kommunala servicen och ekonomin.
Ett av de mål som Kommunförbundets styrelse enhälligt godkände före påsken är ett nätverk av starka primärkommuner som täcker landet så väl som möjligt. Kommunförbundets definition på en stark primärkommun är att den har möjligheter att tillhandahålla välfärdstjänster och skapa förutsättningar för demokrati och en livskraftigare kommun. Det faller sig naturligt att en stark primärkommun utgörs av ett pendlingsområde.
Kommunerna bör vara tillräckligt starka för att bära ansvaret för social-, hälso- och sjukvårdstjänster, där kommunernas uppgifter hela tiden växer. Ansvaret innebär också stark styrning av tillhandahållandet av tjänster. Genom att visa sin styrka också under de följande årtiondena kan kommunerna bevara sin självbestämmanderätt.
Kommunförbundet anser att kommunerna med den nuvarande kommunstrukturen kommer att förlora sitt verkliga inflytande i styrningen av kommuninvånarnas tjänster. Det här har man redan i stor utsträckning insett på det kommunala fältet, där rekordmånga kommuner slagits ihop och kommunerna börjat samarbeta i stor skala och infört effektivare verksamhetsformer.
Kommunsammanslagningarna och det övriga samarbetet bör bygga på kommunernas egna beslut, och de regionala skillnaderna bör beaktas när reformer genomförs. Kommunförbundet betonar att samma kommunmodell inte nödvändigtvis är tillämplig på alla håll i landet.
Kommunernas egna effektiveringsåtgärder bör stödjas genom den kommande kommunallagen, statsandelsreformen och uppluckring av normer.
Närmare upplysningar:
1:e vice styrelseordförande Markku Andersson, stadsdirektör, tfn 0400 653 403
2:e vice styrelseordförande Lasse Hautala, riksdagsledamot, tfn 0400 361 828
Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma, tfn 050 364 7883