För två år sedan meddelande Nordea att banken höjer marginalerna med 0,75 procent på kommunernas lån med rörlig ränta och på lån med rörlig ränta som kommunerna garanterat. Banken har motiverat det ensidiga beslutet om höjningen med en punkt i de allmänna skuldevillkoren i avtalet enligt vilken banken har rätt att höja den marginal som debiteras för skulden eller räntan på en kredit med fast ränta om höjningen kan motiveras med bankens ökade kostnader för medelanskaffning eller andra kostnader som banken rimligtvis inte kunnat förutse då den undertecknade kreditunderlaget.
Banken motiverar höjningen med att den svåra situationen på penning- och kapitalmarknaden har gjort att bankernas, också Nordeas, kostnader för medelanskaffning hållit sig på en hög nivå och det har lett till att banken har beslutat höja marginalen på kommunernas lån med rörlig ränta och på lån med rörlig ränta som kommunerna garanterat.
Kommunförbundet förhandlade i fjol med banken om bankens anmälan om att höja lånemarginalen. Förhandlingarna ledde emellertid inte till ett resultat som det kommunala fältet har kunnat godkänna.
Kommunerna och dotterbolagen anser på grund av ett tilläggsvillkor om rätt att justera räntemarginalen i en del skuldebrev att banken inte över huvud taget har haft rätt att höja lånemarginalen förrän den tid som anges i tilläggsvillkoret har löpt ut. Kommunerna stödjer sin ståndpunkt på två beslut av banknämnden där nämnden anser att kunden haft en grundad anledning att förstå att tilläggsvillkoret i skuldebrevet betyder att banken inte har rätt att justera marginalen förrän fristen på 10 år har löpt ut.
Dessutom anser kommunerna och dotterbolagen att Nordeas totala kostnader för medelanskaffning inte har stigit på det sätt som villkoren förutsätter. Ståndpunkten får stöd av bland andra professorn i finansiering Timo Korkeamäki vid Svenska handelshögskolan i hans utredning om Nordeas kostnader för medelanskaffning 2005–2010.
Talan mot Nordea har väckts av Jyväskylä stad med sex dotterbolag eller sammanslutningar, tre dotterbolag till Varkaus stad, Tampereen Vuokratalosäätiö och Vilusenrinne Oy, Koskelantalot Oy, Simon Vuokratalot Oy, Raseborgs stad, Östra Nylands Avfallsservice Ab, Forssa stad, Pöytyä kommun, As. Oy Faarinkujanrivi, Töysä kommun, Mynämäki kommun, Kärkölä kommun och Kärkölän Vanhustenkotiyhdistys ry samt Enare kommun.
Det totala ekonomiska intresset i och med käromålen för hela lånetiden uppgår till omkring 8,3 miljoner euro.
Kommunernas och dotterbolagens ombud är advokaten Jörgen Hammarström från Asianajotoimisto Hammarström & Puhakka Partners Oy.
Närmare upplysningar:
Pirkka-Petri Lebedeff, jurist, Kommunförbundet, tfn (09) 771 27 73, 0500 48 20 16