fi       Skriv ut | pdf

Allt fler kommuner inför servicesedlar

(Sitra och Finlands Kommunförbund informerar 3.3.2011) Enligt Sitras och Finlands Kommunförbunds gemensamma förfrågan används servicesedlar särskilt inom socialservicen, men i år planeras införande eller utökat bruk även inom hälso- och sjukvården. Inom socialservicen ser det ut som om servicesedlarna spred sig från närståendevården, hemservicen och stödtjänsterna särskilt till serviceboendet där de används i första hand för effektiverat serviceboende och serviceboende för handikappade.

​Förfrågan som Sitra och Finlands Kommunförbud genomfört tillsammans är den första utredningen om användningen av servicesedeln och om planerna för ibruktagande i kommunerna och samkommunerna sedan den nya lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården trädde i kraft. Förfrågan besvarades i januari 2011 av 225 kommuner och samkommuner.

Enligt svaren används servicesedlar i 102 kommuner och samkommuner. I 120 kommuner och samkommuner finns planer på införande eller utökat bruk av servicesedlar. Populärast är användningen inom tjänster som är riktade till hemmen, såsom hemservice, hemservicens stödtjänster och tjänster under närståendevårdarens ledighet.

– Kommunerna behöver möjligheten att utnyttja olika produktionssätt när det gäller att tillhandahålla social- och hälsovårdstjänster. Fördelen med servicesedeln är att den kan användas specifikt där det finns en marknad och där det är möjligt att skapa konkurrens. Den lämpar sig bra för enskilda tjänster, det må sedan gälla mindre eller större helheter, säger Jussi Merikallio, direktör för social- och hälsovårdsenheten vid Finlands Kommunförbund.

Enligt Merikallio visar resultaten av förfrågan att införandet av servicesedeln kräver tid. Det finns klart fler planer än praktiska tillämpningar.

− Resultaten av förfrågan visar att de förtroendevalda i kommunen har börjat acceptera servicesedeln, konstaterar Tuomo Melin som är projektledare vid Sitra. Enligt honom har kommunerna traditionellt använt servicesedeln inom närståendevården, hemservicen och stödtjänsterna, nu i år införs systemet i rask takt också inom serviceboendet och hälso- och sjukvårdstjänsterna.

Inom serviceboendet fyrfaldigas användningen antagligen

För närvarande använder 94 kommuner och samkommuner servicesedeln inom socialservicen. Införande eller utökad användning planeras av 86 kommuner och samkommuner.

Utöver uppgifter inom hemservicen och närståendevården är serviceboendet ett nytt område där servicesedeln är på stark frammarsch, i planerna ingår särskilt effektiverat serviceboende och serviceboende för handikappade. Servicesedeln för serviceboende är i bruk i 15 kommuner och samkommuner och planer på ibruktagande finns rentav i 64 kommuner och samkommuner.

Tammerfors stad införde servicesedeln inom det effektiverade serviceboendet i början av juni. Staden beredde sitt eget pilotprojekt som en del av det servicesedelprojekt som Sitra finansierade. I pilotprojektet med äldreservice fastställdes en regelsamling, dvs. kriterier för godkännande av serviceproducenter, när det gäller boende- och hemservice för äldre.

Barndagvården är ett växande serviceområde

I kartläggningen uppgav åtta kommuner att de använder servicesedlar i barndagvården, främst för daghem och familjedagvård. Införande eller utökad användning planeras av 10 kommuner och samkommuner. Inom barndagvården har Åbo varit föregångare. Tammerfors och Uleåborgsregionen driver tillsammans med Åbo ett nationellt dagvårdsprojekt. Alla kommuner har tillgång till erfarenheterna och resultaten av projektet.

Hälso- och sjukvårdstjänster med servicesedel

Inom primärvården använder 27 kommuner och samkommuner servicesedlar. Införande eller utökad användning planeras av 32. Inom den specialiserade sjukvården är motsvarande siffror 6 och 10, inom rehabiliteringen 2 och 5 och inom tandvården 4 och 13.

Inom den specialiserade sjukvården använder exempelvis Kuusamo, Ylöjärvi och HNS servicesedlar. Parkano, Kalajoki och Kemi överväger införande. Utöver inom den specialiserade sjukvården är det inom tandvården som införandet av servicesedeln är mest aktuellt. Till exempel i Tammerfors och Vanda funderar man på saken.

Försöket med servicesedlar för starroperationer inom HNS sätter igång i full omfattning i början av mars. Försöket är i fråga om storlek och antal operationer större än alla de andra projekten inom den specialiserade sjukvården tillsammans.

– Efter att regelboken justerats och små prisändringar införts har samförstånd nåtts med serviceproducenterna. Nu är allt klart för att sätta i gång med försöket säger Hans Ramsay, ansvarig för HNS projekt för användning av servicesedlar när det gäller ögonsjukdomar.

God praxis till nytta för kommunerna

– Utgångspunkten för god praxis är likabehandling av medborgarna och social rättvisa. Alla medborgare bör ha möjlighet till valfrihet oberoende av inkomstnivå. Utifrån detta vill vi bygga upp god praxis för de kommunala aktörerna när det gäller servicesedeln och därför delar vi med oss av den information, kunskap och dokumentation som försöksprojekten gett, berättar Tuomo Melin.

Sitra och Finlands Kommunförbund arrangerar tillsammans regelbokskurser och temadagar om servicesedlar. Kurserna är öppna för alla och avgiftsfria. I regelboken som riktar sig till personer som ansvarar för servicesedlarna fastslås kriterierna för godkännande av serviceproducenterna.

I servicesedelprojektet kommer det att utarbetas god praxis för införande av servicesedeln och prissättningsmallar.

Närmare upplysningar:
Tuomo Melin, direktör, sakkunnig, Kommunprogram, Sitra, tfn 040 183 4158, fornamn.efternamn@sitra.fi
Jussi Merikallio, direktör för social- och hälsovårdsenheten, Finlands Kommunförbund, tfn 09 771 2602, fornamn.efternamn@kuntaliitto.fi

Kommunprogram

Målet för Sitras Kommunprogram är att utveckla kommunernas serviceproduktion så att den antar de utmaningar som befolkningens åldrande, den regionala särutvecklingen, bristen på arbetskraft och den allt kärvare ekonomin medför.  Kommunprogrammets projekt är inriktade på att förnya kommunernas servicestrukturer, stärka kundorienteringen och öka kommuninvånarnas valfrihet. Med detta för ögonen verkställs hela Sitras vision i syfte att möjliggöra omfattande och djupgående förändringar som skapar välfärd i det finländska samhället.

Sitra, Jubileumsfonden för Finlands självständighet
Finlands konkurrenskraft och finländarnas välfärd förutsätter omfattande och djupgående förändringar i samhället. Sitra förutspår vad som ska komma och främjar förändringar i samarbete med olika aktörer. Sitra tar sig an utmaningar som är viktiga för Finland med hjälp av program och strategiprocesser. Sitra är en självständig offentligrättslig fond vars uppgift är att bygga morgondagens framgångsrika Finland.


Sidan publicerad

3.3.2011

 | 
1 rekommendationer
 

 Kommunerna.net

 
 

 Mer på webben