(Kommunförbundet informerar 29.12.2010) Det nya året medför än en gång förändringar inom kommunsektorn. En av de lagar som träder i kraft vid årsskiftet höjer statsandelsprocenten för basservicen. Antalet kommuner sjunker i och med färska kommunsammanslagningar. (Kommunförbudet informerar 21.12.2010) Förslagen från den skattearbetsgrupp som leds av understatssekreterare Martti Hetemäki skulle göra kommunerna och den kommunala servicen mera beroende av staten. Om kommunerna får större statsandelar som kompensation för bortfallen samfundsskatt, försämras kommunernas motivation att utveckla verksamhetsbetingelserna för näringslivet och samtidigt vore systemet tekniskt mycket svårt.
(Kommunförbundet informerar 17.12.2010) Enligt Kommunförbundets färska utredning skulle en motiverad begränsning av den nuvarande rätten till barndagvård ge kommunerna besparingar på 60 miljoner euro per år. Kommunförbundet utredde dagvårdskundernas åsikter om en begränsning av rätten till barndagvård till halvdagsvård för barn som inte behöver heldagsvård.
(Kommunförbundet informerar 16.12.2010) Utvärderingen av kvaliteten engagerar ledningen, personalen och de förtroendevalda att på ett nytt sätt höja kvaliteten. Detta har konstaterats i projektet om kvalitetsledning inom undervisningsväsendet som genomfördes inom den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och småbarnsfostran i sex regioner.
Allt fler kommuner uppmärksammar sina nya invånare. År 2008 betalade 48 kommuner babypeng och år 2010 är dessa kommuner redan 54. Också kommuntillägg för hemvårdstödet och stödet för privat vård av barn betalas ut i allt fler kommuner. Uppgifterna framgår av Kommunförbundets utredning. Föregående utredning genomfördes 2008.
(Kommunförbundet, VATT, Sosiaalialan Työnantaja- ja Toimialaliitto och Finnish Consulting Group FCG informerar 9.12.2010) När äldreservicens effekter beaktas i produktiviteten blir den uppskattade produktivitetsutvecklingen bättre än de tidigare prognoserna. Den kommunala produktionens produktivitet har utvecklats bättre än produktiviteten hos köpta tjänster som den privata sektorn producerar. Bland annat dessa resultat framgår av undersökningen "Vaikuttavuuden huomioon ottava tuottavuus vanhuspalveluissa" som publicerades av Statens ekonomiska forskningscentral (VATT). Undersökningen har utförts i samarbete mellan Finnish Consulting Group (FCG), Finlands Kommunförbund och Sosiaalialan Työnantaja- ja Toimialaliitto.
(KT informerar 9.12.2010) Kommunala arbetsmarknadsverket fyller idag 40 år och tar dagen till ära i bruk namnet KT Kommunarbetsgivarna. Det finska namnet är KT Kuntatyönantajat. I samband med namnändringen förnyas också den grafiska profilen. Vid årsskiftet offentliggörs Kommunarbetsgivarnas webbsidor med den nya profilen.
(KT informerar 9.12.2010) De kommunala arbetsgivarnas intressebevakning har i 40 års tid skötts genom det riksomfattande avtalssystemet. Intressebevakningen omfattar alla finländska kommuner och samkommuner och de ungefär 433 000 kommunalt anställda. Lagstiftningen om kommunala tjänsteinnehavares och arbetstagares löner och förhandlings-, avtals-, och förlikningssystemet för övriga anställningsvillkor trädde i kraft 1.12.1970. Kommunsektorn är Finlands största arbetsmarknadssektor och avtalsområde.
(Kommunförbundet informerar 9.12.2010) Invånarinformationen i kommunerna håller en tillfredsställande nivå enligt en förfrågan som riktats till 11 städer. Mer information behövs framför allt om stora projekt och andra ärenden som är under beredning. Stadens egen webbplats är redan en nästan lika viktig kunskapskälla som lokala tidningar och radiokanaler.
(Kommunförbundet informerar 2.12.2010) Arbetskraftsinvandring bör främjas för att kommunernas service ska kunna tryggas också i framtiden. Likaså måste man se till att kommunerna har tillräckliga resurser att ta emot flyktingar och integrera dem. Invandringsriktlinjerna som godkändes av Kommunförbundets styrelse 1.12.2010 innehåller bland annat dessa ställningstaganden.
(Kommunförbundet informerar 2.12.2010) För att trygga välfärdssamhällets framtid måste man överväga att begränsa och prioritera bland uppgifterna som handhas av den offentliga förvaltningen. Det ansåg Pekka Nousiainen, ordförande för Finlands Kommunförbunds fullmäktige, vid fullmäktiges sista sammanträde före riksdagsvalet.
(Kommunförbundet informerar 1.12.2010) Finlands Kommunförbund förväntar sig att vårens regeringsförhandlingar resulterar i sådana utgiftsramar för den kommunala ekonomin att de utgiftsökningar som statens åtgärder föranleder är på en förutsebar nivå. Om det finns risk för att ramarna överskrids, bör staten stå för tilläggskostnaderna till fullt belopp.
(Kommunförbundet informerar 29.11.2010) Kommunförbundet har utsett ekonomie magister Atte Honkasalos avhandling ”Hyvinvointipalveluiden tuottavuuden mittaaminen. Tapaustutkimuksina Tampere ja Vantaa” till den bästa pro gradu-avhandlingen med kommunal inriktning år 2009. Kommunförbundet premierar varje år den bästa kommunrelaterade pro gradu-avhandlingen med ett stipendium på 2 000 euro och ger två hedersomnämnanden.
(Kommunförbundet informerar 25.11.2010) – För att integrationen av invandrare ska lyckas behövs ett gott samarbete mellan staten och kommunerna och tillräckliga resurser, betonade Timo Kietäväinen, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet, på småkommunsdagarna i Korsnäs.
Kommunförbundet informerar 18.11.2010) Enligt uppgifter som Kommunförbundet samlat in för 2011 höjer 49 kommuner skattesatsen medan 6 kommuner sänker den. Nästa år är kommunernas genomsnittliga skattesats 19,17. Den stiger från årets genomsnitt på 18,97 med 0,2 procentenheter. För ett år sedan höjdes skattesatsen i genomsnitt med 0,4 procentenheter.
(Kommunförbundet informerar 15.11.2010) FM i kommunal marknadsföring har inletts för sjätte gången. I tävlingen som ordnas varje år samlas marknadsförare från de finländska kommunerna och regionerna för att utvärdera sitt eget arbete och lära sig av god praxis. Under fem års tid har sammanlagt 226 tävlingsbidrag från olika delar av landet deltagit i tävlingen. Priser har delats ut till ett värde av en halv miljon euro.
(Kommunförbundet informerar 12.11.2010) Kommunförbundet motsätter sig att minimiantalet timmar inom den grundläggande utbildningen höjs. Fler timmar kan inte påvisas förbättra inlärningen, men de ger kommunerna avsevärt större utgifter. Förslaget om ändring av lagen om grundläggande utbildning, som håller på att utarbetas, höjer kostnaderna för denna utbildning med sammanlagt cirka 150 miljoner euro om året.
Utläggning av tjänster för in juridiken i kommunalpolitiken
(Kommunförbundet informerar, 9.11.2010) – De nya verksamhetsformerna har ställt kommunerna inför nya rättsliga frågor eftersom utläggning berör många olika rättsområden, säger produktionschef Mikko Komulainen i sin doktorsavhandling. Avhandlingen har publicerats i Kommunförbundets publikationsserie Acta.
(Kommunförbundet informerar, 28.10.2010) Kommunförbundets styrelse understöder inte ett försök med att sänka åldersgränsen för rösträtt. Förbundets styrelse behandlade sänkningen av rösträttsåldern vid sitt sammanträde 28.10.2010 och gav ett utlåtande i ärendet.
(Kommunförbundet informerar, 26.10.2010) Kommunens ledande tjänstemän och förtroendevalda anser att en engagerad ledning utgör den viktigaste faktorn för kommunernas strategiska utveckling. Det här framgår av Strategibarometern 2010 som publicerades 26.10.2010 av Föreningen för strategisk ledning i Finland rf. (SSJS). För ett år sedan angavs kostnadseffektivitet och produktivitet som de viktigaste faktorerna i samma förfrågan.
(Kommunförbundet informerar, 25.10.2010) Referat av vice verkställande direktör Timo Kietäväinens tal
vid Ristiina-fullmäktiges aftonskola 25.10.2010
(Kommunförbundet informerar 22.10.2010) Infektionerna utgör en betydande risk för patientsäkerheten. Vårdrelaterade infektioner är en bidragande orsak till mer än 1 500 dödsfall årligen. Ju sjukare patienterna är, desto mer utsatta är de för vårdrelaterade infektioner. Å andra sidan har hälften av de patienter som dött till följd av sjukhusinfektioner inte lidit av livshotande sjukdomar. (Kommunförbundet informerar, 8.10.2010) År 2009 uppgick kommunernas näringspolitiska satsningar till sammanlagt 292 miljoner euro, framgår det av Kommunförbundets rapport. Under 2000-talet har kommunernas näringspolitiska satsningar ökat i takt med de övriga utgiftsposterna. I summan ingår kostnaderna för näringsväsendet i primärkommunen, tjänster köpta av utvecklingsorganisationer, kommunernas finansiering av näringspolitiska utvecklingsprojekt och räntekostnaderna för de näringspolitiska investeringarna. Men till exempel yrkesutbildningen är inte inberäknad i summan.
(Kommunförbundet informerar 6.10.2010) Servicecentralerna för arbetskraft måste utveckla sin verksamhet som ett samarbete mellan kommunerna och staten för att alla i arbetsför ålder ska hållas kvar på arbetsmarknaden. Detta föreslog Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Kietäväinen vid ett nationellt forum om sysselsättning i Tammerfors 6.10.2010.
(Kommunförbundet informerar 6.10.2010) – EU:s digitala strategi spelar en central roll för EU 2020-målsättningarna. Den är rentav oumbärlig. EU:s Regionkommitté antog vid sitt plenum ett utlåtande som beretts av kommitténs finländska medlem Markku Markkula. Enligt utlåtandet måste den europeiska potentialen utnyttjas till fullo, för hittills har de elektroniska tjänsterna i den offentliga förvaltningen alltför mycket gått ut på att flytta över pappersbyråkratin till webben som sådan.
(Miljöministeriet, Finlands Kommunförbund och Byggnadsindustrin RT informerar, 20.9.2010) Tomtmarknaden visar tecken på återhämtning – fortsatt obalans mellan efterfrågan och utbud är problemet
(Kommunförbundet informerar 29.9.2010) Finland är en paradoxal kombination av stark statlig styrning och stor respekt för den kommunala självstyrelsen. Det visar en utredning där man jämfört kommun- och servicestrukturreformerna i Norden. (Kommunförbundet informerar 21.9.3020) Kommunerna producerar ytterst konkurrenskraftiga vård- och omsorgstjänster, det kommunala grundskolesystemet har lovordats också internationellt och de kommunaltekniska tjänsterna fungerar bra.
(Kommunförbundet informerar 16.9.2010) De svenskspråkiga kommuninvånarna i Finland identifierar sig klart starkare med sin hemkommun än de finskspråkiga. Den lokala förankringen har stor betydelse för strukturreformen och för hur kommuninvånarna uppfattar förändringsprocesser. Det visar en ny rapport där de svensk- och tvåspråkiga kommunernas situation i strukturreformens inledande skede har granskats.
Gott om kommunala jobb under de närmaste åren. (Kommunala arbetsmarknadsverket informerar 15.9.2010) Den lokala resultatpott på 0,7 procent inom kommunsektorn som fördelas i september har väckt intresse också inom andra arbetsmarknadssektorer. Rätt använd ger resultatpotten möjlighet att främja mål som är viktiga för arbetsgivaren. Ett gott resultat är en gemensam sak för både kommunledningen och personalen. – Det handlar om kommunsektorns trovärdighet när det gäller att främja goda resultat i verksamheten, summerade arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen vid det arbetsmarknadsseminarium som Kommunala arbetsmarknadsverket arrangerade idag i Helsingfors.
(Kommunförbundet informerar 15.9.2010) Strävan till kundorientering och organisationsövergripande vård- och omsorgstjänster är den tydligaste förändringen i kommunernas verksamhet under strukturreformen åren 2006–2009. I reformens begynnelseskede var framför allt socialvårdspersonalen orolig för att servicen skulle splittras och det existerande samarbetet upphöra.
(Finlands Kommunförbund informerar 9.9.2010) Ekonomin har vänt uppåt och det totala antalet arbetslösa håller på att sjunka.
(Kommunförbundet informerar 6.9.2010) Invånarnas förväntningar på stadens information och möjligheter till växelverkan utreds under hösten i 11 städer.
(Kommunförbundet informerar 2.9.2010) Det regnar poäng över Finland i internationella jämförelser då det gäller kvinnor och mäns jämställdhet. – Den goda service som kommunerna ger ligger även i fortsättningen som grund för jämställdheten mellan kvinnor och män och också som grund för den ekonomiska livskraften, konstaterar ordförande Rakel Hiltunen på jämställdhetsforumet i Kommunernas hus den 2 september 2010. Jämställdheten bör synas i kommunernas beslutfattande och i de nya lösningarna, betonar Hiltunen.
(Kommunförbundet informerar, 2.9.2010) Om kommunförvaltningen i Vanda vore organiserad enligt den danska modellen skulle fullmäktigeledamöterna endast vara 29 och strategierna skulle ligga närmare det praktiska planet. Denna bedömning gör en arbetsgrupp vid Finlands Kommunförbund som har simulerat förvaltningen i Vanda så att den liknar förvaltningen i den danska staden Odense.
(Kommunförbudet informerar 27.8.2010) Kommunmarknaden lockar yrkesfolk från den offentliga förvaltningen och kommunsektorn till Kommunernas hus i Berghäll, Helsingfors 15–16.9.2010.
(Kommunförbundet informerar 26.8.2010) Systemet för grundläggande utbildning som stödjer sig på lokal beslutanderätt har lett till goda resultat och det finns inte skäl att skärpa normstyrningen. Detta konstaterar Kommunförbundets styrelse i sitt utlåtande till betänkandet av en arbetsgrupp som granskat den grundläggande utbildningen.
(Kommunförbundet informerar 24.8.2010) Kostnaderna för hälso- och sjukvården i de stora städerna steg år 2009 med i snitt 4,3 procent. Stegringen av kostnaderna var större än löne- och prisökningen.
(Kommunala arbetsmarknadsverket informerar 19.8.2010) Den service som kommunerna ansvarar för och funktioner som bland annat gäller anställningsförhållanden produceras i allt högre grad i affärsverk och i kommunala eller privata bolag. Samtidigt komplicerar de strukturella förändringarna i kommunerna, samkommunerna och värdkommunerna bilden av servicesystemet. I revideringen av kommunallagen som är under beredning föreslås att kommunerna i framtiden ska bolagisera sina affärsverk som konkurrerar på marknaden.
(Kommunförbundet informerar 19.8.2010) Regeringen beslutade vid budgetmanglingen att inte stärka kommunernas inkomster. Detta är en besvikelse och ökar trycket på höjda skatter i kommunerna, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Kietäväinen. Regeringens budgetproposition stramar åt den kommunala ekonomin i någon mån.
(Kommunförbundet informerar 18.8.2010) Finlands Kommunförbund värdesätter invånaraktiviteten, bygemenskaperna och stadsdelsföreningarna. (Kommunförbundet informerar 13.8.2010) Årsmötet för Finlands Kommundirektörer rf valde i Jyväskylä den 13 augusti 2010 en ny styrelse för år 2011. (Kommunförbundet informerar 13.8.2010) Målen för kommun- och servicestrukturreformen och den offentliga utvärderingen har varit alltför förhastade och högtflygande framgår det av en sammanfattande rapport om reformen. Enligt forskarna har Strukturreformen skapat en god utvecklingsplattform för effektivering av den kommunala servicen som man nu borde kunna ta vara på.
Den allmänna återhämtningen i ekonomin underlättar också finansieringssituationen i kommunerna. Ökningen av kommunernas skatteinkomster är emellertid ännu mycket långsam trots att över hälften av kommunerna höjde skattesatsen för detta år.
(Kommunförbundet informerar 5.8.2010) Enligt en färsk prognos sjunker inkomsterna av kommunalskatten något jämfört med fjolårsnivån, trots att över hälften av kommunerna höjt sina skattesatser för i år. Eftersom kommunernas inkomster från samfundsskatten och fastighetsskatten ökar, blir det totala skatteutfallet en smula högre än år 2009.
(Kommunförbundet informerar 30.7.2010) Kommunförbundet förväntar sig att regeringen och riksdagen korrigerar finansministeriets budgetförslag så att kommunerna kan sköta basservicen. I förslaget lovar ministeriet höja statsandelarna för basservicen med bara 21,25 miljoner euro. Kommunernas egen andel av finansieringen växer ändå betydligt mer.
(Kommunförbundet informerar 23.7.2010) – Kommuninvånarnas beslutanderätt, kommunernas självstyrelse och beskattningsrätt samt utjämningssystemet för finansiering mellan kommunerna garanterar tillgången till basservice även i framtiden, tror Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma, verkställande direktör vid Finlands Kommunförbund.
(Finlands Kommunförbund och Kommunernas garanticentral informerar 15.7.2010) – Ett av de viktigaste kännetecknen för det finländska utbildningssystemet är stor beslutanderätt på det lokala planet. Detta har också visat sig vara en bra lösning som gett goda resultat, framhöll ordföranden för Finlands Kommunförbunds fullmäktige, kommundirektör Pekka Nousiainen när han öppnade fullmäktiges seminarium den 2 juni.
(Kommunförbundet informerar 6.7.2010) Sammantaget 79 kommuner har förklarat sig vara rökfria arbetsplatser, framgår av en enkät som Kommunförbundet genomfört. Sammanlagt 197 har ännu inte beslutat att bli rökfria. Av dessa bereder sig 46 kommuner redan på att bli rökfria. Helsingfors, Esbo och Björneborg är rökfria stora städer. Åbo, Vanda och Uleåborg bereder ett beslut om rökfrihet.
(Kommunförbundet informerar 2.7.2010) Makten i kommunernas och städernas fullmäktige utövas i regel av medelålders ledamöter och ordet leds oftast av en man över femtio. En stor del av de kommunala beslutsfattarna arbetar i ett privatföretag. Unga, seniorer och invandrare är i minoritet i fullmäktige.
(Kommunförbundet informerar 30.6.2010) Kommunförbundet understöder tanken om att man vid upphandling av kommunala tjänster följer marknadens villkor på ett kontrollerat sätt. Det ligger i allas intresse att marknaden fungerar bra. Det är också viktigt att den fungerar rationellt och ordentligt. På olika håll i världen finns det varnande exempel på vad som kan hända om marknaden avregleras på ett okontrollerat sätt.
(Kommunförbundet informerar 24.6.2010) Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovård (Valvira) har genomfört en enkät bland de verksamhetsenheter som producerar heldygnsvård eller heldygnsomsorg. Enligt Valvira var enkätens syfte att ta fram basuppgifter till stöd för tillsynen och planeringen av äldreomsorgen.
(Kommunförbundet informerar 24.6.2010) Det kommunala ledarskapet förväntas ha ett professionellt förhållningssätt, framgår av en färsk undersökning om kommunfältets framtid bland kommunanställda, förtroendevalda och kommuninvånare. Enligt uppgiftslämnarna har de politiska beslutsfattarna sin roll och de professionella ledarna sin. Att uppfatta helheter och kunna samarbeta upplevdes som viktigt i ledarskap.
(Kommunförbundet informerar 22.6.2010) – Skattearbetsgruppen föreslår att skatten på förvärvsinkomster sänks med så mycket som 2 miljarder euro, av vilket en stor del gäller kommunernas inkomstskatter, kommenterade Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Kietäväinen uppbragt den mellanrapport som arbetsgruppen för skatteutveckling publicerade 21.6.
(Kommunförbundet informerar 17.6.2010) En del av de unga som nu gått ut grundskolan blir också i år utan gymnasie- eller yrkesutbildningsplats. Det beror på att bland de sökande finns många unga som tidigare blivit utan studieplats, som avbrutit sina studier eller som redan avlagt en yrkesinriktad grundexamen eller flera.
(Kommunala arbetsmarknadsverket informerar 17.6.2010) Arbetslivet i kommunerna har de senaste åren utvecklats i en positiv riktning trots lågkonjunkturen. Mycket arbete har utförts för en bättre personalledning i kommunerna och samkommunerna. Stor vikt har lagts vid personalens utbildning och fysiska arbetsmiljö, arbetsprocesser har utvecklats och ny teknik införts till arbetstagarnas hjälp. Nästan alla kommuner främjar arbetshälsa, men skillnaderna mellan kommunerna är fortfarande stora konstaterade Markku Jalonen, arbetsmarknadsdirektör vid Kommunala arbetsmarknadsverket.
(Kommunförbundet informerar 16.6.2010) En del kommuner riskerar att bli utslagna. De går inte med i kommun- och servicestrukturreformen trots att siffrorna talar för det. Reformvilja finns i kommuner där strukturen och produktiviteten redan är goda, konstateras i en färsk undersökning. (Kommunala arbetsmarknadsverket informerar 11.6.2010) Kommunala arbetsmarknadsverkets (KA) delegation har godkänt riksförlikningsman Esa Lonkas förlikningsförslag i arbetstvisten mellan KA och Tehy. På de Tehy-medlemmar som omfattas av det allmänna tjänste- och kollektivavtalet (AKTA) ska enligt förlikningsförslaget tillämpas bestämmelserna och tjänste- och anställningsvillkoren i AKTA under perioden 1.6.2010–31.12.2011. Förlikningsförslaget kan inte sägas upp under avtalsperioden.
(Kommunförbundet informerar 11.6.2010) Regeringens proposition med förslag till ny lag om hälso- och sjukvård medför flera förpliktelser och ökade kostnader för kommunerna. Enligt Kommunförbundet är bedömningen av de ekonomiska effekterna i lagförslaget inte tillfredsställande.
(Kommunförbundet informerar 3.6.2010) – Följande regering ställs inför ovanligt många utmaningar på det kommunala fältet, konstaterade Kommunförbundets fullmäktigeordförande Pekka Nousiainen då han öppnade fullmäktiges sammanträde i Helsingfors den 3 juni 2010. Kommunförbundet bereder för närvarande sina mål för regeringsprogrammet efter riksdagsvalet våren 2011. – Utmaningarna kommer att gälla bland annat en totalrevidering av kommunallagen och av kommunernas finansierings- och statsandelssystem, en genomgripande skattereform och sysselsättningen, räknade Nousiainen upp.
(Kommunförbundet informerar 2.6.2010) – Ett av de viktigaste kännetecknen för det finländska utbildningssystemet är stor beslutanderätt på det lokala planet. Detta har också visat sig vara en bra lösning som gett goda resultat, framhöll ordföranden för Finlands Kommunförbunds fullmäktige, kommundirektör Pekka Nousiainen när han öppnade fullmäktiges seminarium den 2 juni.
(Kommunförbundet informerar 27.5.2010) Kyyjärvi, Nystad, Nyslott och Uleåborg blev segrare i FM i kommunal marknadsföring som arrangerades för femte gången. Sammanlagt 41 tävlingsbidrag anmäldes till kategorierna turism, rekrytering och konkurrenskraft och årets marknadsföringsprodukt.
(Kommunala arbetsmarknadsverket informerar 26.5.2010) (Kommunförbundet informerar 24.5.2010) Regeringsrådet, jur.kand. Arto Sulonen, 52 år, har valts till direktör för juridiska ärenden vid Finlands Kommunförbund. För närvarande är Sulonen chef för kommunutvecklingsenheten vid finansministeriets kommunavdelning.
(Kommunala arbetsmarknadsverket informerar 19.5.2010) (Kommunförbundet informerar 17.5.2010) Uppföljningsgruppen för förvaltningsförsöket i Kajanaland föreslår att en permanent lag stiftas om samkommuner för landskap och regioner utgående från försöket. (Kommunförbundet informerar 11.5.2010) När stadsregionerna ska planeras långsiktigt är en stötesten ofta olika slags kortsiktiga behov hos enskilda kommuner. Inte ens en formell regionförvaltning garanterar en gemensam vision, konstateras i forskningsprogrammet för utvärdering av kommun- och servicestrukturreformen i fråga om stadsregioner. En tillräckligt långtgående vision främjar förtroendet. (Kommunförbundet informerar 5.5.2010) – Enligt Kommunförbundets färska utredning pågår en veritabel klimatboom i kommunerna, berättade Kommunförbundets miljöchef Maija Hakanen som har satt sig in i kommunernas klimatstrategier. (Kommunala arbetsmarknadsverket informerar 4.5.2010) Finlands Näringsliv EK har publicerat kalkyler över avtalsomgångens kostnadsverkningar på olika arbetsmarknadssektorer. KA anser att EK:s tendentiösa siffror inte är jämförbara mellan de olika avtalsområdena. (Kommunförbundet informerar 28.4.2010) (Kommunala arbetsmarknadsverket informerar 21.4.2010) Kommunala arbetsmarknadsverket (KA) anser att Tehys hot inom kommunsektorn om arbetskonflikt i fyra städer och fyra sjukvårdsdistrikt är ansvarslös organisationspolitik. (Kommunförbundet informerar 15.4.2010) Östersjöområdet kan tjäna som exempel på regionalt samarbete som testar nya verksamhetsmodeller. EU:s regionkommitté konstaterar i sitt utlåtande om EU:s Östersjöstrategi att det ändå inte behövs nya institutioner i samarbetet.
(Kommunförbundet informerar 16.4.2010) Finlands Näringsliv EK:s förslag om att sänka samfundsskatten till 20 procent skulle minska kommunernas skatteinkomster med upp till 400 miljoner euro per år. Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma, vd för Finlands Kommunförbund anser att detta vore en ohållbar lösning med tanke på skötseln av basservicen.
(Kommunförbundet informerar 15.4.2010) Finlands Kommunförbunds styrelse föreslår att regeringen tillsätter en parlamentarisk kommitté för beredningen av en övergripande revidering av kommunallagen. Då kan en lagproposition som grundar sig på bred politisk beredning fås till riksdagen under följande mandatperiod oberoende av vilken regeringsbas vi har efter valet.
(Social- och hälsovårdsministeriet, undervisningsministeriet och Kommunförbundet informerar 7.4.2010) Social- och hälsovårdsministeriet, undervisningsministeriet och Finlands kommunförbund har utarbetat en handlingsmodell för vård av diabetessjuka barn under skoltid. (Kommunförbudet informerar 7.4.2010) Kommunförbundet anser det vara viktigt att antalet platser inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningen utökas så fort som möjligt. Det allt större antalet vuxna som till följd av det försvagade sysselsättningsläget söker sig till grundläggande yrkesutbildning får inte beröva unga deras studieplatser.
(Kommunförbundet informerar 30.3.2010) (Kommunala arbetsmarknadsverket informerar 30.3.2010) Regeringen och en del av centralorganisationerna på arbetsmarknaden fattade 11.3.2010 ett beslut om att starta ett trepartssamarbete i syfte att utarbeta ett program för hållbar ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Det rör sig om en fortsättning på arbetet som utförts i de arbetsgrupper som behandlat en förlängning av arbetskarriären.
(Kommunförbundet informerar 25.3.2010) (Kommunförbundet informerar 24.3.2010) De avgifter för tillstånd som byggarna betalar täcker en allt mindre del av kommunernas utgifter för byggnadstillsynen.
Ju mindre kommun, desto mera skattepengar använder den på byggnadstillsynen.
(Kommunförbundet informerar 23.3.2010) Finlands Kommunförbund förväntar sig att regeringen preciserar sitt ansvar för medborgarnas basservice. Vid ramförhandlingarna på tisdagen avtalade regeringen inte om ökade statsandelar för basservicen.
(Kommunala arbetsmarknadsverket informerar 19.3.2010) (Kommunförbundet informerar 18.3.2010) Inom social- och hälsovården betalar de yrkesinriktade läroanstalterna och yrkeshögskolorna ersättning till arbetslivsorganisationerna för handledning av studerande under inlärnings- och praktikperioderna på arbetsplatsen.
(Finlands Kommunförbundet och Finansministeriet informerar 17.3.2010) (Kommunala arbetsmarknadsverket informerar 16.3.2010) Enligt en utredning av Kommunala arbetsmarknadsverket (KA) har läkarsituationen på sjukhusen förbättrats. (Kommunförbundet informerar 8.3.2010) Andelen kvinnor i fullmäktige i sammanslagna kommuner år 2009 är något mindre än före sammanslagningen, framgår det av en färsk undersökning från Kommunförbundet. (Kommunförbundet informerar 5.3.2010) Enligt Kommunförbundets utredning om högsta förvaltningsdomstolens och förvaltningsdomstolarnas beslut har besluten att permittera lärare i kommunerna åren 2008–2009 i regel varit lagliga. Vid beredningen av besluten har kommunerna planerat, gett anvisningar och förlagt permitteringarna till rätt tidpunkt. De som fattat besluten har beaktat elevernas rättigheter, och också att det varit möjligt att genomföra undervisningen på det sätt som lagstiftningen kräver.
(Kommunförbundet informerar 5.3.2010) Kommunförbundet ställer sig positivt till de förslag som lagts fram om en reformering av lagstiftningen gällande social-, hälso- och sjukvård. Förbundet understryker dock betydelsen av lokal demokrati, ägarstyrning och kompetens vid tillhandahållandet av tjänster. (Kommunförbundet meddelar 4.3.2010) Reformeringen av avfallslagen håller på att slutföras av en arbetsgrupp vid miljöministeriet. Kommunförbundet understryker att hanteringen av kommunalt avfall måste säkerställas under alla förhållanden och i alla områden. Arbetsgruppens förslag förefaller bli bristfälligt.
(Kommunala arbetsmarknadsverket informerar 4.3.2010) Trots sin allt sämre ekonomiska situation tar kommunerna ett stort samhällsansvar och erbjuder unga sommarjobb liksom tidigare år. I år sommarjobbar ungefär 40 000–45 000 unga i kommunerna och samkommunerna. Ungefär två tredjedelar av sommarjobbarna blir direkt anställda på kommunala arbetsplatser. Dessutom ger kommunerna stöd till företag och föreningar som anställer unga över sommaren.
(Kommunförbundet informerar 3.3.2010) Lagreformen som nu behandlas i riksdagen gör det svårare för föreningar att sysselsätta folk och ökar därmed kommunernas börda inom sysselsättningen. Kari Nenonen, vice verkställande direktör på Kommunförbundet, anser att reformen är kortsiktig och byråkratisk. (Kommunförbundet informerar 26.2.2010) Kommunen tillhandahåller tjänster för sina invånare och bestämmer hur de produceras. Med anledning av denna primära uppgift är kommunen tvungen att följa med marknadsverksamheten och besluta hur marknaden kan utnyttjas. Kommunernas prioriteringar och åtgärder påverkar marknaden i högsta grad. Ur det här utgångsläget har Kommunförbundets styrelse godkänt nya konkurrenspolitiska riktlinjer. (Kommunförbundet informerar, 23.2.2010) – Statsandelarna måste höjas och kommunernas skattebas breddas, annars finns det risk för att kommunalskatten höjs kraftigt redan under de närmaste åren. Kommunerna måste också effektivera sin verksamhet, säger Kommunförbundets vice vd Timo Kietäväinen.
(Kommunförbundet och Tekes informerar 15.2.2010) Kommunerna är viktiga aktörer i skapandet av hållbara samhällen. Genom en tävling som ordnas av Tekes och Kommunförbundet och deras partner söks projekt som främjar hållbar utveckling och motverkande av klimatförändringen. För de bästa idéerna utlovas finansiering och positiv synlighet.
(Kommunala arbetsmarknadsverket informerar 12.2.2010) Kommunala arbetsmarknadsverket KA och Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ har tillsammans lämnat ett initiativ till undervisningsminister Henna Virkkunen. Målet med initiativet är att öka samarbetet kring kompetensutveckling inom undervisningen och främja OSAAVA-programmet. Samtidigt föreslår KA och OAJ regionala trepartsgrupper till stöd för lokala utvecklingsprojekt.
(Kommunförbundet informerar 10.2.2010) Den offentliga ekonomin blir allt sämre och därför krävs ett nära samarbete mellan kommunerna och staten för att trygga den finländska basservicen. Kommunförbundets räddningsprogram för den kommunala servicen förutsätter att kommunerna bromsar upp utgiftsökningen, men att också staten är bidrar genom att utöka kommunernas inkomster.
(Kommunförbundet informerar 10.2.2010) Den ekonomiska situationen i de stora städerna försvagades kraftigt i fjol. Detta framgår av förhandsuppgifter som Statistikcentralen samlat in om kommunernas fjolårsbokslut. De mindre kommunernas ekonomi har i genomsnitt hållits på samma nivå som året innan, delvis tack vare kommunsammanslagningar. Enligt Kommunförbundets uppskattning kommer situationen i år att försämras klart i alla kommuner.
(Kommunala arbetsmarknadsverket informerar 9.2.2010) Kommunala arbetsmarknadsverkets delegation har godkänt förhandlingsresultaten för tjänste- och arbetskollektivavtalen för åren 2010–2011.
(Kommunförbundet informerar 9.2.2010) Kommunernas information är planerad och stöder kommunens strategi. Av de informationsansvariga deltar 80 procent i kommunens ledningsgrupps arbete, visar en undersökning om kommunernas information. Kommunförbundet genomför undersökningen. (Kommunala arbetsmarknadsverket informerar 8.2.2010) Inom kommunsektorn har Kommunala arbetsmarknadsverket och Läkarförbundet idag nått ett förhandlingsresultat om läkarnas tjänstekollektivavtal 2010–2011.
(Kommunala arbetsmarknadsverket informerar 5.2.2010) Inom kommunsektorn har arbetsgivaren och fyra huvudavtalsorganisationer i dag nått resultat i förhandlingarna om kollektivavtalen 2010–2011. Delaktiga i förhandlingsresultatet är Kommunala arbetsmarknadsverket, Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU, Kommunfackets union rf, Teknik och Hälsa FKT och Tjänstemännens förhandlingsorganisation TFO.
(Kommunförbundet informerar 4.2.2010) Kommunförbundet anser att den nya reducerad hälso- och sjukvårdslagen som utfärdas i vår har många goda sidor. Förslaget till regionala social-, hälso- och sjukvårdstjänster är ett steg i rätt riktning när det gäller att stärka kommunernas samhälleliga roll och beakta kommuninvånarnas behov.
(Kommenförbundet informerar 4.2.2010) Kommuninvånarna ska ges bättre påverkansmöjligheter i sina bostadsområden och som servicetagare, i synnerhet i kommuner som går samman och då servicestrukturer förnyas. Kommuninvånarnas delaktighet är en förutsättning för en livskraftig kommun, konstateras det i Finlands Kommunförbunds demokratipolitiska dokument, som förbundets styrelse godkände på torsdagen.
(Kommunförbundet informerar 2.2.2010) År 2030 är svenskan en naturlig del av Finland och ses som en rikedom. Basservicen i Finland fungerar på svenska, också finlandssvensken får vård och utbildning på sitt modersmål. (Kommunförbundet informerar 1.2.2010) Starkare inkomstbas för kommunerna och kontroll över utgifterna är en nödvändighet för att de offentliga tjänsterna ska kunna tryggas. Kommunförbundet anser att finansministeriets uppskattning av den kommunala ekonomins hållbarhet fram till 2020 är optimistisk. FM:s kalkyler skulle innebära ett tryck på att höja kommunalskatten med omkring tre procentenheter.
(Kommunförbundet informerar 29.1.2010) Stora och mångsidiga stadsregioner har klarat den ekonomiska recessionen bäst. Till exempel befolkningsökningen har varit snabbast just i de stora städernas närområden, konstateras i översikten över strukturomvandlingen för 2010 som Kommunförbundet publicerat.
(Kommunförbundet informerar 28.1.2010) Kommunförbundets verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma utgår ifrån att arbetsfördelningen mellan den politiska och professionella ledningen i kommunerna kommer att bli klarare tack vare borgmästarmodellen och andra aktuella experiment. Han konstaterar att en av de kritiska faktorerna för kommunernas framtida verksamhet uttryckligen är att lyckas väl i fråga om den övergripande ledningen.
(Kommunförbundet informerar 18.1.2010) Besluten om att spara energi i kommunerna har minskat energiförbrukningen i kommunala byggnader, men målet är att minska förbrukningen ytterligare. Förbrukningen har inte ökat under 2000-talet men vad som eftersträvas är en kraftig minskning.
(Kommunala arbetsmarknadsverket informerar 14.1.2010) Enligt Kommunala arbetsmarknadsverket (KA) får biträdande justitiekanslerns ställningstagande till lagligheten i medlingsbudet i fråga om Tehy hela det finländska kollektivavtalssystemets laglighet att framstå i en ny dager. Med hänsyn till Finlands arbetslagstiftning och vedertagen rättspraxis har KA varit helt övertygat om att förlikningsförslaget varit lagligt.
|
|