Odense-simuleringen presenterades vid fullmäktigeseminariet i Vanda i torsdags. Kommunförbundet har tagit fram simuleringen för att utveckla kommunledningen i allmänhet och erbjudit modellen som diskussionsunderlag för Vanda stad som har funderat på att utveckla sin förvaltning och bland annat dryftat borgmästarmodellen. En stor kommunreform har genomförts i Danmark, vilket ger också Finland tillgång till värdefull erfarenhet.
– Simuleringen tar inte ställning till vad som är en bra eller dålig lösning och i simuleringen bedöms inte alternativ. Det är ett lekfullt sätt att gestalta frågor, säger arbetsgruppens ledare Kristina Wikberg, som är direktör för den svenska verksamheten vid Kommunförbundet. Kommunledning simuleras nu för första gången utgående från systemet i ett annat land.
I Odense uppgår invånarantalet till 187 000 och utgående från antalet har 29 ledamöter valts in i stadsfullmäktige. Vanda med sina 196 000 invånare har i enlighet med den finländska kommunallagen 67 fullmäktigeledamöter.
Om 29 ledamöter hade valts in i Vanda fullmäktige i det senaste kommunalvalet hade alla de nuvarande partierna varit representerade. Medelåldern eller könsfördelningen skulle inte ha förändrats, men personer över 64 år hade inte blivit valda. Fullmäktige skulle bestå av klart färre personer verksamma inom den privata sektorn och flera som arbetar inom det kommunala och i organisationer. Vanda fullmäktige skulle ändå ha flera riksdagsledamöter än vad som är fallet i Odense fullmäktige.
– I den danska modellen är fullmäktiges uppdrag i hög grad strategiskt: politikerna ansvarar för visionerna men samtidigt också i stor utsträckning för att målen omsätts i praktiken och genomförandet följs upp. Danmark har en utskottsmodell som består enbart av fullmäktigeledamöter. Stadsstyrelsen består av fem ledamöter, dvs. borgmästaren och de biträdande borgmästarna. Förvaltningen och beslutsfattandet är starkt centraliserade, säger Kristina Wikberg.
Om Vanda var Odense skulle fullmäktigeledamoten Tapani Mäkinen (Saml), som enligt valresultatet fick mest röster, ha valts till borgmästare. Stadsstyrelsen skulle utöver borgmästaren bestå av endast fem utskottsordförande, som på basis av valresultatet skulle vara Kimmo Kiljunen (SDP), Sirpa Kauppinen (Gröna), Lasse Norres (Saml) och Pietari Jääskeläinen (SannF).
Under borgmästaren i den danska modellen lyder också en stadsdirektör med tidsbundet mandat. Stadsdirektören leder tjänsteinnehavarorganisationen som omfattar färre förvaltningsområden än i Vanda. Vid sidan av stadsdirektören arbetar fyra direktörer som i hög grad valts på yrkesmässiga grunder.
– I Danmark är statens och kommunernas arbetsfördelning annorlunda än i Finland och därför ger simuleringen i sig inte en korrekt bild av tillhandahållandet av kommunal service. Bland annat hälso- och sjukvården och den specialiserade sjukvården är centraliserade på landskapsnivå. Men finländarna kan ändå dra lärdom av kommunernas samarbete, påpekar Kristina Wikberg.
Regionen Odense har ett regionalt borgmästarråd, kommunerna säljer till exempel socialvårdstjänster till varandra, kommunernas gemensamma bolag sköter bland annat busstrafiken och de elektroniska tjänsterna är i hög grad gemensamma.
Omfattningen av kommunens ansvarsområde och olika organiseringssätt påverkar också personalstyrkan: Det finns ungefär 18 000 anställda i Odense stad. I Vanda är personalstyrkan omkring 11 000.
Simuleringen Tänk om Vanda vore Odense presenteras på Kommunmarknaden i Kommunernas hus i Helsingfors den 16 september 2010 kl. 13.45.
Närmare upplysningar:
Kristina Wikberg, direktör, Kommunförbundet, (09) 771 2340, 050 378 0466
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, (09) 771 2504, 050 337 5634
Erkki Laakkonen, förvaltningsdirektör, Vanda stad/stadskansliet, (09) 8392 2119, 040 5063576