Som en del av utvärderingen har tekniska högskolan vid Aalto-universitetet undersökt samarbetet inom samhällsplaneringen under den pågående strukturreformen i fem stora och medelstora stadsregioner. En forskargrupp vid forsknings- och utbildningscentralen för samhällsplanering (YTK) har svarat för forskningen, och rapporten publiceras i Kommunförbundets publikationsserie Acta.
Ramlagen för strukturreformen krävde att stora och medelstora städer i samråd med grannkommunerna utarbetar planer för samordning av markanvändningen, boendet och trafiken och utnyttjande av tjänster över kommungränserna. Sammanlagt 19 stadsregioner har utarbetat en sådan plan. Utvärderingen fokuserade särskilt på hur verksamhetskulturen inom markanvändningen utvecklats i fem centralorter och fem kranskommuner.
De undersökta centralort–kranskommunparen är Jyväskylä/Uurainen, Kuopio/Siilinjärvi, Uleåborg/Haukipudas, Åbo/Lundo och Vasa/Korsholm.
Det framgår att den genomsnittliga befolkningstätheten i alla undersökta stadsregioners tätorter har sjunkit. Samtidigt har arbetsresornas genomsnittliga längd ökat, likaså privatbilismen. Utvecklingen har lett till en mer bilberoende regional samhällsstruktur.
Forskarna konstaterar att kraven på befolkningsunderlag i ramlagen inte i sig stödjer det geografiska perspektivet eller hänsynen till en fungerande samhällsstruktur, vilket strukturreformen syftar till. Befolkningsunderlagen i stadsregionerna nås, men servicen är inte lika tillgänglig i alla områden eller för alla invånarkategorier. Regionalt mellankommunalt samarbete har en nyckelposition när det gäller att samordna markanvändningen, boendet, trafiken och tjänsterna.
I undersökningen konstateras att en formell regionförvaltning inte garanterar politisk samarbetsförmåga eller en gemensam vision i stadsregionerna. Praktiskt samarbete utförs i regionerna förutom för gemensamma syften också av nödtvång. Utmaningen består i att övergå från kortsiktig samordning till långsiktigt samarbete och planerad markanvändning.
Visioner på sikt och projekt i praktiken
Erfarenheterna visar att ett pragmatiskt samarbete gör det lättare att sätta upp gemensamma regionala mål. Men det ses som en risk att särskilt förtroendevalda engagerar sig uteslutande för primärkommunens perspektiv och står utanför beredningen av ärenden som gäller regionerna.
Förslag som framförs ur centralortsperspektiv utgående från regionens funktion främjar inte samarbetet om förtroendet brister mellan centralorten och kranskommunen och om kranskommunen ekonomiskt klarar av sina skyldigheter att tillhandahålla basservicen. Initiativ och visioner som är förenliga med regionens alla kommuners intressen främjar en förtroendefull atmosfär. Ett gemensamt engagemang i regionen är en förutsättning för att förhindra en konkurrenssituation och skapa ett konstruktivt regionsamarbete.
Spridd bebyggelse är ett stort problem, men de bakomliggande orsakerna är mångfacetterade. Det här problemet måste man kunna närma sig även ur en mer landsbygdspräglad kranskommuns synvinkel.
Blockeringar måste öppnas
I undersökningen identifieras sociotekniska blockeringar som yppar sig i spänningar mellan centralorten och kranskommunen och som hänför sig till samhälls- och kommunstrukturerna, kommunen som institution, markägandet, ekonomin och politiken. Sådana blockeringar som schematiserar samhällsplaneringen och samhällsutvecklingen gör det svårare att uppnå strukturreformens mål i stadsregionerna.
Undersökningen bygger på multimetodologiska fallstudier. Här ingår samhällsstrukturanalyser som genomförts med hjälp av uppföljningssystemet för samhällsstrukturen (YKR) och dokumentanalyser av planer och program. Förtroendevalda, tjänsteinnehavare och regionala aktörer i stadsregionerna har intervjuats. Observationerna presenteras både separat för varje stadsregion och som en jämförelse mellan stadsregionerna.
Närmare upplysningar:
Raine Mäntysalo, professor, Tekniska högskolan vid Aalto-universitetet, tfn 050 5124525
Jonne Hytönen, forskare, Tekniska högskolan vid Aalto-universitetet, tfn 0505124483
Ritva Laine, Överarkitekt, Finlands Kommunförbund, tfn 09 771 2490, 050 521 5749
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Finlands Kommunförbund, tfn (09) 771 2504, 050 337 563