Kommande kompetens i arbetslivet - Vem står för fiolerna.

Utbildningsersättning har länge betalats inom social- och hälsovården och det är fortfarande gängse praxis. Andra utbildningssektorer har inte samma omfattande ersättningspraxis.  Frånsett enskilda undantag gäller ersättningarna utbildningen inom hela social- och hälsovården.

- Det rådande betalsystemet är delvis problematiskt och förändringar har därför efterlysts i flera tiotals år. Utbildningsersättningarna inom social- och hälsovården gäller främst pengar som rör sig inom kommunsektorn, för utbildningsorganisationerna har kommunal bakgrund och social-, hälso- och sjukvårdsorganisationerna är oftast kommunala, framhåller projektkoordinator Leena Lehtinen på Kommunförbundet. 

Grundliga uppgifter har samlats in 

Under 2008–2010 har Kommunförbundet samlat in uppgifter och genomfört ett utvecklingsprojekt i anslutning till utbildningsersättningarna inom social- och hälsovården.  Projektets syfte var att utreda hur utbildningsersättningarna och systemet ter sig ur deras synvinkel som är anknutna till systemet.

I projektets slutrapport beskrivs utbildningsersättningarnas historia och praxis i dag. Här dryftas alternativa koncept och deras verkningar på den mångdimensionella helheten av utbildningsersättningar. Projektet finansierades av undervisningsministeriet.

- Nu behövs en riksomfattande diskussion om utbildningsersättningar. Vilket forum är det rätta för denna diskussion?  Och vad viktigare är, var och av vem kan beslut och avgöranden fattas när det gäller att ändra på det svårtacklade ersättningssystemet?  Frågan berör både de riksomfattande riktlinjerna om utbildningsersättningar och lokala ersättningsbeslut, resonerar sakkunnige Kurt Torsell på Kommunförbundet.

I anknytande pilotprojekt eftersträvade utbildnings- och arbetslivsorganisationerna att i samråd utveckla områdesbestämda alternativa handlingsmodeller i fråga om utbildningsersättningar.  Pilotprojekten visade att det inte går att tackla problem som gäller hela systemet lokalt. Pilotaktörerna efterlyste en klarläggning av systemet på riksnivå och jämlikhet i fråga om ersättningarna.  

Studerande är en resurs som inte kan förbigås 

- Studerande är en resurs för morgondagens arbetsliv.  Tack vare inlärningen på arbetsplatsen får studerandena se och uppleva ett äkta arbetsliv redan under studietiden och hämta kunskaper och färdigheter i en verklig arbetsmiljö.  Inom social- och hälsovården har inlärning i en verklig arbetsmiljö varit en självklarhet från första början. Inom många andra sektorer är längre inlärning i arbetet av nyare datum, säger Lehtinen.

Frågan är hur kostnaderna för studerandena ska finansieras?  Den förhärskande principen är gemensamt ansvar, för utbildningsersättningarna täcker sannolikt inte alla kostnader för studerandenas inlärning på arbetsplatsen. Det finns utan tvivel behov att utveckla det nuvarande ersättningssystemet och utarbeta en sedan länge efterlängtad reform.

I slutrapporten, som översätts senare, finns nyttiga frågor att fundera över i reformarbetet.