Kommunerna behöver mera pengar för byggande och reparation av skolor

Kommunförbundet och undervisningsministeriet frågade kommunerna om deras synpunkter på den statliga finansieringen av anläggningsprojekt för grundläggande utbildning och gymnasieundervisning i september 2009. I enkäten deltog drygt hälften av kommunerna i Finland exklusive Åland. 

Kontinuitet eftersträvas i investeringsplanerna  

Både stora och små kommuner anser att det nuvarande ansökningsbaserade systemet fungerar bra även om finansieringsnivån inte är tillräcklig. Kommunerna anser att statsandelen borde höjas.

Kommunerna förhåller sig negativt till en sänkning av projektspecifik statlig finansiering.  Tre kommuner av fyra anser att den projektspecifika finansieringsnivån ska hållas på samma nivå som den nuvarande statsandelen.

– Kommunernas investeringsplaner sträcker sig över flera år. Därför bör också den statliga finansieringen vara långsiktigt och systematiskt så att den bättre möter behoven, konstaterar Anneli Kangasvieri.

– Lagen kräver att studiemiljön är trygg och sund för eleven. Det kan inte vara enbart kommunernas ansvar att sörja för det. 

Anläggningsprojekten för skolor är ett kapitel för sig 

Det nuvarande systemet med anläggningsprojekt hör till en finansieringsplan som undervisningsministeriet godkänt. Länsstyrelserna lägger fram ett förslag om prioritetsordningen för projekten inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Endast en del av projekten får plats i finansieringsplanen varje år. Anslagen för ombyggnad och byggande bestäms varje år i statsbudgeten.

– Statsandelen för anläggningsprojekt är 25–50 procent beroende på kommunens skatteintäkter. Kommunerna får den statliga finansieringen först när byggnaderna redan står färdiga och byggprojekten avslutats. Det är rätt problematiskt med tanke på kommunernas ekonomi, säger Anneli Kangasvieri. Tyngdpunkten i finansieringen borde läggas på finansiering under byggnadstiden i efterskott.