Strukturreformen verkar än så länge inte ha engagerat kommuninvånarna särskilt mycket. Endast var tredje kommuninvånare har följt med nyhetsförmedlingen kring reformen. Av dem som uppger sig ha följt med nyhetsförmedlingen anser bara en dryg tredjedel att de fått tillräckligt med information om reformen. Å andra sidan uppger två tredjedelar av dem som följt med nyheterna att de i stort sett förstår vad besluten i samband med reformen innebär för deras egen kommun.
Kommunförbundets enkät hösten 2008 besvarades av 13 051 kommuninvånare på olika håll i landet.
Närservicen betraktas som mycket viktig
Två av tre tillfrågade anser det vara viktigt att de på ett smidigt sätt kan anlita grannkommunernas service. Detta accentueras i synnerhet hos invånarna i små kommuner och på glesbygdsområden.
Största delen, dvs. 87 procent av de tillfrågade vill ha tillgång till service, exempelvis närskolor och hälsocentraler, så nära hemmet som möjligt. Service på nära håll är allra viktigast för kvinnor samt invånare i mindre kommuner och kommuncentrum.
En majoritet av kommuninvånarna betonar även tjänsternas kvalitet och mångsidighet, rentav så att de kan acceptera färre serviceställen för att trygga kvaliteten och mångsidigheten.
Servicesedlar får ett starkt understöd
En klar majoritet av de tillfrågade understöder servicesedlar. Sedlarna erbjuder kommuninvånarna en skattefinansierad möjlighet att välja flexibelt mellan en offentlig och en privat serviceleverantör.
Ju äldre de tillfrågade är, desto större värde sätter de på möjligheten att använda servicesedlar. De som själva uppger sig ha en högerinriktad samhällsåskådning betonar valfriheten i högre grad än de som representerar en vänstersinnad åskådning. De kommuninvånare som tillhör den högsta inkomstkategorin och är i ledande ställning vill ha valfrihet i betydligt högre grad än invånarna med de lägsta inkomsterna.
Drygt hälften av kommuninvånarna (56 %) anser att servicetagarna borde få mer att säga till om när det gäller tillhandahållandet av tjänster. I synnerhet pensionärerna, kvinnorna och kommuninvånarna med den lägsta utbildningsgraden anser att servicetagarna ska ha bättre möjligheter att påverka servicen.
Strukturreformen intresserar inte
Endast en dryg tredjedel av kommuninvånarna uppger att de har följt med nyheterna om kommun- och servicestrukturreformen. Något förvånande är att nyheterna inte heller i de kommuner som bereder en sammanslagning har väckt större intresse än i andra kommuner. De som har följt med nyheterna om strukturreformen är i huvudsak människor som överlag är intresserade av kommunalpolitiken.
– Eftersom strukturreformen betyder väldigt olika saker i de enskilda kommunerna, kan medborgarnas medvetenhet om reformen variera kraftigt. Av resultaten framgår att kommuninvånarna i många fall inte uppfattar att diskussionen om kommunsammanslagningar och samarbetslösningar inom vården och omsorgen har en koppling till strukturreformen, konstaterar forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.
– I större städer är reformen över huvud en mer administrativ fråga, som kommuninvånarna inte uppfattar i form av konkreta ändringar.
Av de kommuninvånare som följt med nyheterna om reformen har bara en dryg tredjedel fått tillräckligt med information om reformen. Nästan hälften av de tillfrågade anser att de inte har fått tillräckligt med information.
Invånarna i de kommuner som medverkat i kommunsammanslagningar i början av år 2009 har större kännedom om kommunens avgöranden gällande strukturreformen än invånarna i andra kommuner. Invånarna i kommuner som gått samman har också en positivare inställning till kommunens beslut.
Inställningen till kommunsammanslagningar delar upp invånarna i två läger
Drygt en tredjedel av de tillfrågade stödjer kommunsammanslagningarna, medan en lika stor andel motsätter sig dem. En kommunsammanslagning som berör den egna kommunen väcker mer motstånd än understöd.
Mer än hälften av kommuninvånarna betraktar dock inte den egna kommunens självständighet som en så viktig fråga att de för den skull är beredda att ge avkall på servicen eller godkänna höjda skatter.
Kommunundersökningen utgör ett led i forskningsprogrammet för utvärdering av strukturreformen
Kommunundersökningen ingår i ett brett upplagt forskningsprogram för utvärdering av kommun- och servicestrukturreformen (ARTTU). Forskningsprogrammet ARTTU klarlägger de förändringar som sker i kommunerna i samband med reformen. I den nu aktuella undersökningen utreds utgångsläget i reformen. Undersökningen utförs på nytt år 2011, vilket kommer att ge en uppfattning om hur strukturreformen påverkat kommuninvånarnas åsikter om exempelvis servicen.
Enligt den nuvarande kommunindelningen ingår totalt 40 kommuner i undersökningen. Frågorna besvarades hösten 2008 också i de 25 kommuner som vid årsskiftet uppgick i kommuner som omfattas av ARTTU-programmet.
Deltagande kommuner: Björneborg, Fredrikshamn, Halsua, Harjavalta, Haukipudas, Hirvensalmi, Hollola, Högfors, Juuka, Jyväskylä (och Jyväskylä lk, Korpilahti), Kajana, Kimitoön (Dragsfjärd, Kimito, Västanfjärd), Kitee, Korsholm, Kotka, Kuopio, Kuusamo, Kyrkslätt, Lappo, Lempäälä, Lundo, Mänttä-Vilppula, Pello, Pudasjärvi, Raseborg (Ekenäs, Karis, Pojo), Salo (och Bjärnå, Finby, Halikko, Kiikala, Kisko, Kuusjoki, Muurla, Pertteli, Suomusjärvi), Seinäjoki (och Nurmo, Ylistaro), Sibbo, Siilinjärvi, Sodankylä, Tavastehus (och Hauho, Kalvola, Lammi, Renko, Tuulos), Uleåborg (och Ylikiiminki), Uurainen, Varkaus, Vasa, Villmanstrand (och Joutseno), Vimpeli, Vörå-Maxmo, Åbo och Äänekoski.
Närmare upplysningar:
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn (09) 771 25 04, 050 337 56 34
Anni Jäntti, forskare, Kommunförbundet, tfn (09) 771 26 81, 050 573 92 00