Enligt 41 § 3 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) är den kommun som under den tid undervisningen pågår är hemkommun för en elev som är placerad på det sätt som avses i 16 b § 1 mom. i barnskyddslagen och får förskoleundervisning eller grundläggande utbildning skyldig att betala hemkommunsersättning för eleven till den kommun eller den andra utbildningsanordnare som anordnar undervisningen. Hemkommunsersättningen beräknas genom att de arbetsdagar vid skolan under vilka eleven getts undervisning multipliceras med de genomsnittliga faktiska årskostnader som kommunen eller utbildningsanordnaren har haft för undervisningen per arbetsdag.
Bestämning av hemkommunernas betalningsandelar år 2011 för elever som placerats med stöd av barnskyddslagen
I sitt cirkulär (9/80/2010) 7.5.2010 gav Finlands Kommunförbund en rekommendation om fastställande av betalningsandelen för elever som placerats med stöd av barnskyddslagen. Kommunförbundet rekommenderar att kommunerna då de bestämmer betalningsandelen år 2011 följer samma praxis som år 2010.
Enligt 41 § 3 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) är den kommun som under den tid undervisningen pågår är hemkommun för en elev som är placerad på det sätt som avses i 16 b § 1 mom. i barnskyddslagen och får förskoleundervisning eller grundläggande utbildning skyldig att betala hemkommunsersättning för eleven till den kommun eller den andra utbildningsanordnare som anordnar undervisningen. Hemkommunsersättningen beräknas genom att de arbetsdagar vid skolan under vilka eleven getts undervisning multipliceras med de genomsnittliga faktiska årskostnader som kommunen eller utbildningsanordnaren har haft för undervisningen per arbetsdag.
Vid beräkning av hemkommunens betalningsandel beaktas som avdrag andelen av följande finansiering som betalas till utbildningsanordnaren:
1) hemkommunsersättningar för elever som avses i 37 § och 38 § 1―5 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice,
2) finansiering enligt 11 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för ordnande av påbyggnadsundervisning för elever,
3) förhöjning enligt 14 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för ordnande av undervisning för elever som omfattas av förlängd läroplikt, och
4) skolhemsförhöjning enligt 15 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för undervisning vid ett skolhem.
Kommunerna kan med varandra eller med en annan utbildningsanordnare också komma överens om att hemkommunens betalningsandel bestäms på något annat sätt än vad som anges i lagen om statsandel för kommunal basservice.
Elevens hemkommun
Enligt 37 § 4 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice betraktas som hemkommun för en elev den kommun som i befolkningsdatasystemet antecknats som elevens hemkommun enligt lagen om hemkommun vid utgången av året före det år som föregått finansåret. År 2011 bestäms hemkommunen för en elev enligt situationen 31.12.2009.
Systemet med hemkommunsersättning
I samband med revideringen av statsandelssystemet för förskoleundervisning och grundläggande utbildning infördes ett system med hemkommunsersättningar. Bestämmelser om hemkommunsersättningarna och bestämningen av dem finns i 8 kap. i lagen om statsandel för kommunal basservice. Finansministeriet beslutar före utgången av året före finansåret om beloppet av hemkommunsersättningens grunddel för varje kommun. Beloppet bestäms utgående från de kalkylerade kostnaderna för elevens hemkommun.
I och med att systemet med hemkommunsersättningar infördes behöver en enskild kommun inte fakturera hemkommunsersättningar, utan utgifterna för och inkomsterna av hemkommunsersättningarna hänförs till kommunerna och utbildningsanordnarna i samband med betalningen av statsandelen utgående från de uppgifter som Statistikcentralen samlat in. Utbetalningen och debiteringen av hemkommunsersättningarna sköts samordnat av servicecentret för Statens
ekonomi- och personalförvaltning.
Kostnader som utgör grunden för hemkommunens betalningsandel
Som grund för faktureringen av hemkommunens betalningsandel år 2011 används bokslutsuppgifterna för år 2010. Kostnaderna beräknas som de genomsnittliga faktiska årskostnaderna per elev och per arbetsdag vid skolan.
I hemkommunens betalningsandel beaktas som skolans arbetsdagar de arbetsdagar under vilka eleven i fråga officiellt har varit elev i skolan och under vilka utbildningsanordnaren varit beredd att ordna undervisning för eleven.
I överensstämmelse med tidigare praxis rekommenderar Finlands Kommunförbund att de genomsnittliga faktiska årskostnaderna beräknas i enlighet med kommunens budgetstruktur och kostnadsuppföljningsförfarande som de genomsnittliga faktiska årskostnaderna för den skola där eleven har fått sin undervisning.
När kostnaderna beräknas bör man också beakta att eleven kan ha bytt skola under finansåret. Så är fallet till exempel om eleven efter vårterminen har flyttat från årskurs 6 till årskurs 7. Då ska de genomsnittliga faktiska årskostnaderna per elev och per arbetsdag vid skolan beräknas separat för bägge skolorna.
Vid beräkningen av de kostnader som anknyter till kommunens betalningsandel beaktas verksamhetsutgifterna enligt bokslutet, det vill säga löner och arvoden, utbetalda pensioner, pensionsavgiften, övriga socialförsäkringsavgifter, köp av kundtjänster, köp av övriga tjänster, material, förnödenheter och varor, understöd, hyresutgifter och övriga utgifter.
Till skolans verksamhetsutgifter kan räknas följande överförda kostnader eller interna utgifter: direkta förvaltningskostnader för anordnandet av utbildningen, kostnader för informations-, ekonomi- och personalförvaltningen, interna och externa hyror och kostnader för underhållet av fastigheter. Gemensamma kostnader fördelas till skolans kostnader i regel i förhållande till antalet undervisningstimmar, antalet elever eller antalet disponibla kvadratmeter.
Vid beräkningen av de kostnader som anknyter till kommunens betalningsandel beaktas sådana investeringsutgifter vars totalkostnader understiger det minibelopp som statsrådet fastställt för anläggningsprojekt, det vill säga 400 000 euro (små projekt). När det gäller personer som anställts med sysselsättningsstöd kan nettoutgifterna räknas med i betalningsandelen.
Kommunernas betalningsandelar till andra kommuner räknas inte med i årskostnaderna. I hemkommunens betalningsandelar ingår både utgifter för hemkommunsersättningen enligt statsandelssystemet och eventuella betalningsandelar som kommunerna kommit överens om sinsemellan och som överskrider hemkommunsersättningen. Utbildningsanordnarens avskrivningar enligt plan och nedskrivningar, avskrivningar som anknyter till interna hyror och lånekostnader räknas inte heller med i årskostnaderna.
Beaktande av förändringar i kostnadsnivån
I de genomsnittliga faktiska årskostnaderna under året före faktureringsåret kan man beakta förändringar i kostnadsnivån och sådana förändringar i verksamhetens art och omfattning som kan bedömas objektivt och som påverkar kostnaderna.
Förändringar i kostnadsnivån beaktas enligt prisindex för basservicen (KUPHI). När kostnaderna för år 2010 justeras till att motsvara kostnadsnivån år 2011 tillämpas en indexförhöjning på 2,6 procent.
Avdrag från hemkommunens betalningsandel
Vid beräkning av hemkommunens betalningsandel för en elev som placerats med stöd av barnskyddslagen och får förskoleundervisning eller grundläggande utbildning ska enligt 41 § 4 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice som avdrag beaktas följande finansiering som betalas till utbildningsanordnaren:
1. Hemkommunsersättning till utbildningsanordnaren
Från hemkommunens betalningsandel ska utbildningsanordnaren dra av den hemkommunsersättning som betalats till anordnaren för en placerad elev. År 2011 har utbildningsanordnaren fått hemkommunsersättning för en elev från en annan kommun om eleven i anslutning till Statistikcentralens insamling av uppgifter i februari 2010 har antecknats som elev hos utbildningsanordnaren i fråga 31.12.2009.
Finansministeriet beslutar årligen om beloppet av hemkommunsersättningens grunddel för varje kommun. Den hemkommunsersättning som dras av bestäms utgående från grunddelen i hemkommunsersättningen för elevens hemkommun år 2011. Den ska beaktas separat för varje elev per hemkommun. Information om grunddelen i kommunernas hemkommunsersättning finns på finansministeriets webbplats.
Den hemkommunsersättning som utbildningsanordnaren får och som beaktas som avdrag ska beräknas per åldersklass utgående från den kommunspecifika grunddelen i hemkommunsersättningen. Hemkommunsersättningens storlek bestäms enligt elevens ålder som följande:
| 6 år |
0,91 |
|---|
| 7–12 år |
1,00 |
|---|
| 13–15 år |
1,35 |
|---|
Tabell 1: Ålderskoefficienter som påverkar bestämningen av hemkommunsersättningen
2. Förhöjning för en elev som får påbyggnadsundervisning
När hemkommunens betalningsandel beräknas för en elev som placerats med stöd av barnskyddslagen och får påbyggnadsundervisning ska från hemkommunens betalningsandel avdras den förhöjning som betalats till utbildningsanordnaren enligt 11 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Förhöjningen för påbyggnadsundervisning är hemkommunsersättningens grunddel multiplicerad med 1,21. Förhöjningen har betalats utgående från de uppgifter som Statistikcentralen samlat in 20.9.2010.
3. Förhöjning för en elev som omfattas av förlängd läroplikt
Utbildningsanordnaren ska från hemkommunens betalningsandel dra av en förhöjning som betalats med stöd av 14 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för en elev som omfattas av förlängd läroplikt.
År 2011 har utbildningsanordnaren fått en sådan förhöjning om en elev som omfattas av förlängd läroplikt har antecknats som elev hos kommunen eller en annan utbildningsanordnare på statistikföringsdagen 20.9.2010. Finansieringen betalas till utbildningsanordnaren till fullt belopp för hela finansåret i samband med utbetalningen av den övriga statsandelen.
Den förhöjning som betalas för en elev som omfattas av förlängd läroplikt beräknas utgående från grundpriset för förskoleundervisning och grundläggande utbildning enligt 54 § i lagen om statsandel för kommunal basservice, som år 2011 är 6 710,31 euro.
För elever som omfattas av förlängd läroplikt multipliceras förhöjningen med 2,41 (16 178 euro), men för gravt utvecklingsstörda elever med 3,86 (25 937 euro).
4. Skolhemsförhöjning som betalas till privata anordnare av grundläggande utbildning
Utbildningsanordnaren ska från hemkommunens betalningsandel för skolhemsundervisning dra av den skolhemsförhöjning som avses i 15 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.
En sådan privat anordnare av grundläggande utbildning som enligt tillståndet att ordna grundläggande utbildning såsom särskild utbildningsuppgift har ålagts att ordna skolhemsundervisning beviljas för elever som får undervisning vid skolhemmet tilläggsfinansiering till ett belopp som fås när det grundpris för förskoleundervisning och grundläggande utbildning som avses i 54 § i lagen om statsandel för kommunal basservice, multiplicerat med 1,51, multipliceras med antalet elever som får skolhemsundervisning.
* * *
I fråga om de ovan beskrivna förhöjningar (punkt 2–4) som bestäms enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet ska beaktas att om sådan undervisning som berättigar till förhöjning inte har anordnats på finansårets statistikföringsdag 20.9.2011, avdras hälften av utbildningsanordnarens förhöjning i samband med justeringen i februari året efter finansåret.
Kommunförbundet rekommenderar att ovan nämnda förhöjningar som betalas av undervisnings- och kulturministeriet beaktas per elev enligt den verkliga situationen. Om en elev, för vilken förhöjning enligt punkterna 2–4 har erhållits, inte är skriven som elev 20.9.2011 under finansåret i fråga, beaktas hälften av den elevspecifika finansieringen som avdrag från hemkommunens betalningsandel.
Faktureringstidpunkt
Finlands Kommunförbund rekommenderar att faktureringen görs i efterhand i slutet av varje finansår så att elevens hemkommun kan hänföra utgifterna till den räkenskapsperiod under vilken undervisningen har getts.
Utan hinder av det som lagen om statsandel för kommunal basservice föreskriver om bestämningen av hemkommunens betalningsandel för elever som placerats med stöd av barnskyddslagen kan kommunerna sinsemellan eller med någon annan utbildningsanordnare komma överens om hemkommunsersättningen på ett annat sätt än det som anges i lagen.
FINLANDS KOMMUNFÖRBUND
Kari Nenonen
vice verkställande direktör
Juha Karvonen
utvecklingschef