Cirkulär 22/80/2010, Riitta Myllymäki/aha, 26.11.2010Riksdagsvalet 17.4.2011

Förhandsröstningen hålls 6–12.4.2011. Det rekommenderas att valaffischeringen utomhus inleds en vecka innan för-handsröstningen börjar, det vill säga 30.3.2011.

Vid valet tillämpas vallagen (714/1998) med senare ändringar.

E-post: forvaltningsjuristerna[at]kommunforbundet.fi

--------------------------------------------------------------------------------

Enligt 15 § i vallagen ska kommunstyrelsen i god tid före val tillsätta

Den politiska representationen granskas separat i fråga om valnämndernas medlemmar och ersättare. Även jämställdhetslagen ska följas. Både kvinnor och män ska alltså vara representerade både som ordinarie medlemmar och ersättare till minst 40 %.

Ersättarna i en valnämnd eller en valbestyrelse ska anges i den ordning de träder in i stället för medlemmarna.

En person som är uppställd som kandidat i riksdagsvalet kan inte vara medlem eller ersättare i valbestyrelsen. En kandidat kan ändå vara medlem av valnämnden. En medlem eller ersättare som väljs till valbestyrelsen kan också väljas till valnämnden.

Valnämndernas och valbestyrelsernas ordförandes och vice ordförandes namn och kontaktinformation ska meddelas den kommunala centralvalnämnden.

Enligt 4 § i vallagen förrättas val genom att det anordnas förhandsröstning och röstning på valdagen. Kommunen svarar för att förhandsröstning och röstning på valdagen anordnas i hemlandet.

Enligt 9 § 1 mom. i vallagen ska kommunstyrelsen besluta om

Den kommunala centralvalnämnden ska se till att alla de ställen som genom beslut av kommunstyrelsen har utsetts till allmänna förhandsröstningsställen i hemlandet har ett för förhandsröstningen lämpligt förhandsröstningsutrymme med nödvändig utrustning.

Den kommunala centralvalnämnden ska tillkännage de allmänna förhandsröstningsställen i hemlandet som finns inom kommunen samt tiderna för förhandsröstning så som kommunala tillkännagivanden delges.

Ett partis eller en valmansförenings valombud får inte vara medlem eller ersättare i den kommunala centralvalnämnden. Den som är vald till valombud bör begära befrielse från uppdraget som medlem eller ersättare i centralvalnämnden.

Valnämnden sammanträder under valdagen för hela valförrättningen och efter valförrättningen för att räkna, granska och ordna röstsedlarna.

Valbestyrelsens enda uppgift är att ordna förhandsröstningen i anstalter som avses i lagen.

Valnämnden och valbestyrelsen är beslutföra med tre medlemmar var. På valdagen ska tre medlemmar eller ersättare i valnämnden finnas på plats under hela röstningen. På samma sätt bör det under hela förhandsröstningen på en anstalt finnas tre medlemmar eller ersättare i valbestyrelsen på plats.

Varje allmänt förhandsröstningsställe i hemlandet ska ha åtminstone två valförrättare. Dessa förordnas av den kommunala centralvalnämnden. Som valförrättare vid hemmaröstning fungerar en medlem eller ersättare i valbestyrelsen vilken utsetts av den kommunala centralvalnämndens ordförande.

När förhandsröstning förrättas vid ett allmänt förhandsröstningsställe i hemlandet ska minst två valförrättare samtidigt vara närvarande. Hemmaröstning sköts av en valförrättare.

En person som är kandidat i valet kan inte vara valförrättare.

Kommunen kan ordna förhandsröstning vid sina egna verk och andra verksamhetsställen. Servicen kan också köpas av någon annan tillförlitlig instans. Förhandsröstningsarrangemangen kan inverka på valdeltagandet. Därför bör kommunstyrelsen fästa avseende vid väljarnas möjligheter att förhandsrösta genom att se till att det finns tillräckligt med förhandsröstningsställen i de olika delarna av kommunen. Viktigt är också att folk kan förhandsrösta på sådana platser där de även annars rör sig för att det ska vara så snabbt och behändigt som möjligt att rösta. Till exempel bibliotek, samservicekontor och köpcentrum är lämpliga platser.

Förhandsröstning kan också ordnas i ett fordon som kör omkring i kommunen, till exempel i bokbussen. Tidtabellerna måste då planeras mycket noggrant så att angivna tider och platser säkert håller streck.

Justitieministeriet och Itella Abp har slutit ett ramavtal enligt vilket Itella ställer sina kontor till förfogande som förhandsröstningsställen. Av bilagan till justitieministeriets brev 25.10.2010 framgår vilka kommuner som har Itella-kontor och berörs av Itellas erbjudande.

Riksdagens justitieombudsman har i två av sina avgöranden (29.4.2004 dnr 619/4/03 och 6.5.2004 dnr 657/4/03) påmint om att likabehandling måste iakttas i samband med valarrangemang, det vill säga centralvalnämnden ska se till att röstningsställena är tillgängliga samt valhemligheten tryggad för rörelsehindrade.

En väljare hade inte kunnat ta sig in på sitt röstningsställe i sin elrullstol. JO uppmanar centralvalnämnderna att se till att också rörelsehindrade i elrullstol har möjlighet att ta sig in i röstningslokalen. Med beaktande av 6 och 14 § i grundlagen bör centralvalnämnderna ombesörja att de röstningsställen som väljs är lokaler som är så lämpliga som möjligt för rörelsehindrade eller att man på något annat sätt ser till att rörelsehindrade har tillträde till röstningsstället.

En väljare hade inte kunnat ta sig in i röstningsbåset med rullstol och hade varit tvungen att skriva sin kandidats nummer på röstsedeln vid postens disk. JO konstaterar att det  måste finnas ett lämpligt röstningsutrymme och utrustning för rörelsehindrade som tryggar deras valhemlighet. Med tanke på de grundläggande rättigheterna var det otillfredsställande att väljaren inte hade haft tillgång till ett skrivunderlägg och ett tillfälligt skydd som skulle ha garanterat valhemligheten.

Kommunstyrelsen beslutar om de dagliga öppettiderna på varje allmänt förhandsröstningsställe. Vardagar kan öppettiden börja tidigast kl. 8 och sluta senast kl. 20. På lördagar och söndagar är de motsvarande tiderna kl. 10 och 16. Utöver ett obligatoriskt förhandsröstningsställe som håller öppet varje dag under förhandsröstningen kan kommunen ha ett antal andra förhandsröstningsställen som håller öppet enligt kommunstyrelsens beslut.

Som förhandsröstningsställen fungerar också sjukhus, verksamhetsenheter inom socialvården som ger vård dygnet runt, vissa andra verksamhetsenheter inom socialvården enligt kommunstyrelsens beslut och straffanstalter. Förhandsröstning vid anstalter förrättas under minst en och högst två dagar vid tidpunkter som valbestyrelsen bestämmer.

Vid hemmaröstning förrättas förhandsröstningen vid en tidpunkt mellan klockan 9 och 20 som särskilt meddelas väljaren.

Den kommunala centralvalnämnden ska tillkännage de allmänna förhandsröstningsställen i hemlandet som finns inom kommunen samt förhandsröstningstiderna vid dem så som kommunala tillkännagivanden delges. Om det i kommunen finns allmänna förhandsröstningsställen där det är möjligt att förhandsrösta endast vissa speciella tider, måste informationen i fråga om dem vara särskilt effektiv. Om förhandsröstning ordnas i fordon som kör omkring i kommunen krävs det likaså effektiv information om fordonets hållplatser och tidtabeller.

Justitieministeriets brev till kommunstyrelserna 25.10.2010 (JM 31/51/2010) gäller huvud-sakligen just anordnandet av förhandsröstning. I brevet behandlas bland annat god praxis vid förhandsröstning som vi hänvisar till.

De deltagande partierna, gemensamma listorna och valmansföreningarna bör informeras om när och var i kommunen valaffischer kan sättas upp. Samtidigt bör kommunen ge kontaktuppgifterna till dem som ansvarar för valaffischeringen i kommunen. Ett effektivt sätt att informera om praxis för valaffischering kan vara att använda kommunens webbplats.

Kommunen har ingen lagstadgad skyldighet att ordna valaffischering. Affischeringspraxisen i kommunerna har baserat sig på de kommunala centralorganisationernas rekommendation som följts sedan 1970-talet. Genom rekommendationen ville man i tiderna förenhetliga valaffischeringen, värna om stads- och landskapsbilden och hålla omgivningen snygg och städad. Valaffischeringen har blivit en tradition som fortfarande kan anses ha informationsvärde. Medborgarna har vant sig vid detta slag av reklam inför val. Laglighetsfrågorna beträffande valaffischeringen har i allmänhet gällt principen om likabehandling, det vill säga rättvisa vid fördelningen av affischeringsplatser.

Placeringen av den affischplats som tilldelas varje grupp som ställer upp kandidater bör, räknat från vänster till höger, stämma överens med ordningsföljden i sammanställningen av kandidatlistorna. För att undvika tomma affischplatser kan man höra sig för hos de olika grupperna om de tänker använda sin affischplats. Man kan då sätta ut ett sista datum för svar för att de inte ska gå miste om platsen. Man kan också kräva att grupperna lämnar in ett skriftligt meddelande eller en skriftlig förbindelse att utnyttja affischplatserna. Ovan beskrivna förfarande följer också principen om likabehandling. Om det ändå uppstår tomma platser kan de användas för allmän valinformation.

Biträdande justitieombudsmannen har i sitt avgörande 27.2.2004, 1175/4/03 ansett att en stads förfarande vid fördelningen av valaffischplatser har kränkt de krav som ett likvärdigt och jämbördigt bemötande ställer. Staden hade fördelat platserna mellan de partier och grupper som uppställt kandidater i relation till understödet vid föregående val så att en del av partierna fick mer affischplats än andra.

Högsta förvaltningsdomstolen gjorde i sitt beslut 2005:62 en bedömning av den centraliserade valaffischeringen utomhus på stadens områden i samband med riksdagsvalet och den ersättning som togs ut för skötseln av valaffischeringen. HFD ansåg att den centraliserade valaffischeringen ingick i kommunens verksamhetsområde. Det var inte lagstridigt att ta ut ersättning för att täcka kostnaderna för att sätta upp ställningar för valaffischer och hålla dem i skick.

I stadsstyrelsens allmänna anvisningar för valaffischering var valaffischer förbjudna inom rutplaneområdet på andra ställen än på stadens centraliserade valaffischeringsplatser. HFD konstaterar att staden i princip hade rätt att själv besluta hur de områden den äger eller besitter används vid affischering. Beslutet har inte begränsat möjligheterna att affischera på områden som ägs eller besitts privat. Staden har med tanke på den allmänna ordningen, tryggheten och trivsamheten haft rätt att besluta att valaffischeringen arrangeras centraliserat på det sätt som anges i beslutet. Följderna av centraliserad valaffischering för yttrandefriheten är inte oskäliga med tanke på målen.

Staden hade beslutat ta ut en ersättning på 840 euro av partierna och valmansföreningarna för att limma upp, ställa ut, sköta om och avlägsna affischerna. Avgiften täckte alla 50 affischramar som sattes ut på stadens område och 24 ramar på stadens broar. HFD konstaterar att avgiften för skötseln av valaffischerna hade fastställts utgående från arbetskostnaderna. Stadsstyrelsen hade inom ramen för sin kompetens haft rätt att besluta att ta ut en avgift för skötseln av uppgiften, även om det inte finns några bestämmelser om avgift för dylika uppgifter. Partier och valmansföreningar kan i sin valmarknadsföring använda också andra informationskanaler än affischering utomhus. En sådan avgift begränsar inte yttrandefriheten på ett sätt som strider mot gällande bestämmelser och föreskrifter. Beslutet kränker inte heller principen om likabehandling.

Avgifterna för affischplatser varierar från kommun till kommun. Linjen har varit att kom-munerna försöker täcka kostnaderna för affischramarna och upp- och nedmonteringen av dem genom avgifter för de grupper som ställt upp kandidater. Kommunförbundet har inte gett några rekommendationer om avgifter för affischplatser. Valaffischering utomhus på områden som kommunen besitter eller bestämmer över är inte lagstadgad verksamhet och kommunen har fria händer när det gäller affischeringen.

Varje kommun beslutar själv om eventuella avgifter enligt de lokala förhållandena. Avgifterna påverkas av kostnadernas storlek, hur tidigare praxis fungerat, affischramarnas kvalitet, vem som har hand om upp- och nedmonteringen (kommunens organisation, en idrottsförening, reklambyrå etc.) och vem som svarar för själva uppsättningen av affischerna (kommunens organisation, partiernas lokalavdelningar, reklambyråer etc.)

Det väsentliga är att alla grupper som ställt upp kandidater kan reservera samma mängd affischplatser och att kostnaderna, om avgifter tas ut, täcks med avgifterna och avgifterna är lika stora för alla grupper som reserverat affischplatser.

När affischplatserna utomhus väljs måste man beakta vallagens bestämmelser om att valaffischer inte får sättas upp på förhandsröstningsställen, på röstningsställen eller i deras närhet så att affischerna kan anses inverka på väljarnas valfrihet. Utgångspunkten kan anses vara att valaffischerna inte får synas från vallokalen eller vid ingången till den.

Affischer och reklamer kan placeras ut på ett område endast med markägarens eller markinnehavarens tillstånd. Kommunen kan inte bestämma om valaffischering på andra platser än de som den äger eller besitter. Om kommunens affischramar också sätts ut på privata områden måste kommunen få ägarens eller innehavarens samtycke. De kommuner som inte använder affischramar bör i varje fall utse platser för valaffischering på de områden kommunen besitter.

I 52 § i landsvägslagen finns bestämmelser som gäller affischering och annonsering vid vägkanter. Landsvägslagen tillämpas utanför detaljplaneområden och på trafikområden som ligger inom detaljplaneområden. Affischering som är avsedd för landsvägstrafikanter är förbjuden utan tillstånd av väghållningsmyndigheten. Detta förbud gäller inte till exempel annonsering i samband med val. Affischerna och annonserna ska utformas och sättas upp så att de så väl som möjligt passar in i omgivningen. De får placeras ut tidigast en månad före valdagen och de ska avlägsnas senast en vecka efter.

Vid valaffischering ska man dessutom beakta förbuden i 6 § i ordningslagen och 56 § i vägtrafiklagen. Det är förbjudet att använda bländande eller vilseledande ljus som äventyrar den allmänna ordningen eller säkerheten eller sådan reklam som påminner om trafikregleringsanordningar eller annars äventyrar säkerheten. På en väg eller i dess omedelbara närhet får man inte sätta upp märken, skyltar eller andra anordningar som kan förväxlas med vägmärken eller andra trafikanordningar eller göra det svårare att se dessa.

FINLANDS KOMMUNFÖRBUND

Kari Nenonen
vice verkställande direktör

Arto Sulonen
direktör för juridiska ärenden