Det finns 184 samkommuner i vårt land. De bildas för permanent samarbete mellan flera kommuner inom ett visst uppgiftsområde. De viktigaste samkommunerna är
19 landskapsförbund
20 sjukvårdsdistrikt
38 samkommuner för folkhälsoarbete
13 specialomsorgsdistrikt
43 samkommuner för utbildning
Tre fjärdedelar av samkommunernas utgifter föranleds av hälso- och sjukvårdstjänster.
Samkommuner bildas genom att kommunerna sinsemellan sluter ett grundavtal. I avtalet kommer man överens om hur samkommunens beslutsfattande ordnas. Samkommunerna är självständiga offentligrättsliga sammanslutningar och den kommunala lagstiftningen tillämpas på dem.
Gemensamma befattningar (tjänster) har inrättats särskilt av små kommuner. För ett gemensamt uppgiftsområde kan man också bilda en gemensam nämnd med underställd organisation.
Aktiebolag, andelslag och stiftelser lämpar sig väl för verksamhet av affärsverkstyp. De kan också ha privata delägare, och då kan kommunalt och privat kapital förenas för olika projekt. Kommunerna har t.ex. bildat gemensamma avfallsbolag, företagsservicebolag och turistbolag.
När kommunen äger merparten av ett bolag eller har bestämmanderätt i en sammanslutning, bildar dessa tillsammans med kommunen en kommunkoncern. I koncerndirektivet definieras policyn för bolag och sammanslutningar inom kommunkoncernen och deras rapporteringsskyldighet gentemot kommunen.
Avtalsbaserat samarbete är allmänt inom t.ex. avfallshanteringen, vattentjänsterna, räddningsväsendet, byggnadstillsynen, konsument- och skuldrådgivningen och bildningsväsendet. Detta innebär att kommunerna avtalar om att sköta uppgifterna gemensamt utan någon ny organisation. Vissa avtal baserar sig på lag, t.ex. samarbetsavtal för räddningsväsendet, avtal om inrättande och underhåll av kretsalarmeringscentraler och avtal om köp av hälsocentralstjänster.
Det är fråga om köpta tjänster när en kommun köper tjänster av en annan kommun eller av ett företag. Konkurrensutsättning och kvalitetsledning kräver specialkompetens och sådan fås bl.a. via Kommunförbundets konkurrensutsättningsprojekt.
Regelbunden kundrespons och öppen kommunikation är viktiga faktorer när kommunen köper tjänster. Enligt kommunallagen ska kommunen på lämpligt sätt informera om verksamheten hos ett samfund eller en stiftelse som kommunen anförtrott uppgifter.
Regionalt samarbete har av tradition gällt näringspolitik och intressebevakning. I framtiden är det mycket möjligt att basservicen för kommuninvånarna anordnas regionalt och att kommunerna gemensamt avtalar om planering av markanvändningen och om markpolitik, kommunalteknik, telekommunikationssystem och miljövård. Det regionala samarbetet lämpar sig också för närservice inom hälso- och sjukvården och för tjänster inom socialvården och bildningsväsendet.