Landskapsförbunden utgörs av kommuner. I egenskap av regionutvecklande myndighet har de hand om den allmänna regionalpolitiska planeringen i landskapen. De följer också upp hur planerna verkställs och samordnar regionutvecklingsåtgärder. De sköter landskapsplanläggningen och frivilliga uppgifter som kommunerna avtalat om.
Det regionala samarbetet blir allt mångsidigare och vanligare. Regionalt samarbete kan gälla bl.a. planering av markanvändningen, näringspolitik, trafik- och telekommunikationssystem, miljövård och andra serviceområden.
Näringspolitik
Kommunerna bedriver närings och sysselsättningspolitik i syfte att trygga områdets konkurrenskraft och livskraft. Näringspolitiken innebär övergripande utveckling av näringslivets verksamhetsmiljö: allt från utveckling av stadscentrum till teknologicentrum och från rådgivning för nya företag till närverksprojekt för företag.
En aktiv näringspolitik kan också innebära att den offentliga servicen utvecklas genom den privata produktionen eller att kommunen i samarbete med företag deltar i utvecklingen av färdigheter som behövs i IT-samhället på orten.
Näringspolitiken är en uppgift som i allt högre grad gäller hela kommunorganisationen. Den sköts på många olika sätt, bl.a. med hjälp av bolag och samkommuner för näringsutveckling, nyföretagarcentraler eller företagskuvöser. I egenskap av myndighet som är ansvarig för landsbygdsnäringarna sköter kommunerna också administrationen av EU-stöden. Många kommuner deltar i företagsmentorprojekt som stärker den lokala företagsverksamheten.
Sysselsättning
Sysselsättningspolitiken har under de senaste åren kommit närmare näringspolitiken, även om dess primära område fortfarande är att se till sysselsättningen på olika sätt.
Metoder för detta är bl.a. verkstäder för unga och partnerskapsprojekt. En ny verksamhetsform är samservicekontor, där åtgärder av kommunen, arbetskraftsförvaltningen och FPA skräddarsys individuellt utifrån kundens behov.