Totalt 1,5 miljoner finländare bor i en tvåspråkig kommun. 37 000 finskspråkiga personer bor i en kommun med svenskspråkig majoritet medan 140 000 svenskspråkiga bor i en kommun där majoritetsspråket är finska.
Kommunernas nuvarande språkförhållanden har fastställts av Statsrådet och gäller för tidsperioden 2003-2012. Statsrådet fastställer kommunernas språkliga status för 10 år åt gången utgående från officiell befolkningsstatistik. Kommuner kan vara antingen enspråkiga (svenska eller finska) eller tvåspråkiga. Den språkliga indelningen i kommunen är grunden för hela den språkliga indelningen (bland t.ex. samkommuner, landskapsförbund och statliga myndigheter).
Minimigränsen för att en kommun skall bli tvåspråkig är att minst 8 procent av invånarna eller sammanlagt 3 000 invånare har minoritetsspråket som sitt modersmål*). Om andelen invånare som talar minoritetsspråket sjunker till mindre än 6 procent av kommunens befolkning blir kommunen enspråkig. En kommun som inte fyller minimikraven för att vara tvåspråkig kan söka status som tvåspråkig på förslag av kommunfullmäktige. Ett exempel på detta är Lojo stad, som har sökt och beviljats status som tvåspråkig kommun för tidsperioden 2003-2012.
*I befolkningsstatistiken räknas som modersmål det språk som har angivits då ett barns namn har meddelats till befolkningsregistret. Det är möjligt att ändra sitt modersmål genom skriftlig anmälan till magistraten.
| - svensk majoritet |
13 |
12 |
|---|
| - finsk majoritet |
18 |
18 |
|---|
| Svenskspråkiga kommuner |
19 |
19 |
|---|
| Alla kommuner |
342 |
336 |
|---|