|
Lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen, även kallad informationsförvaltningslagen, trädde i kraft i september 2011. Diskussionen om behovet av styrning har pågått lika länge som informationsteknik har använts inom den offentliga förvaltningen. Samservicen fick måndagen den 7 maj en ny servicekanal. Kanalen, som kallas för distansservice, bygger förenklat beskrivet på en tjänst via videokonferens, där man kan diskutera med en sakkunnig och tillsammans exempelvis behandla dokument. Idén är att tillhandahålla tjänster nära kommuninvånaren där de är tillgängliga eller där det är förnuftigast att producera dem. Vi producerar alltså tjänster på distans och för dem närmare. I verkligheten är det inte heller fråga om distansservice såsom den mångtydiga benämningen antyder utan i själva verket närservice. Vid sitt senaste möte fattade Kommunförbundets styrelse ett exceptionellt röstningsbeslut i samband med förbundets utlåtande om utredningen av finansministeriets arbetsgrupp för kommunalförvaltningens struktur. Kommunförbundet är en intresseorganisation för kommunerna i Finland, och därför har också förbundets styrelse alltid strävat efter att enhälligt företräda hela kommunfältets röst. – Kommunerna är värda en framtid där deras roll som lokalt ledda demokratiska samfund stärks, skriver direktör Kristina Wikberg i sin ledare i Fikt.
Jag har väntat på att någon skulle berätta för mig vad som är kommunreformens vision. En vision är en framtidsbild att arbeta för och inspireras av. Det är någonting eftersträvansvärt. Något att satsa på för vilket det är värt att avstå från något annat. Frågorna är många men svaren är få. Social- och hälsovårdens framtida strukturer diskuteras nu i en arbetsgrupp tillsatt av ministeriet. Före utgången av maj skall det finnas minst tre olika förslag som regeringen kan ta politisk ställning till. Enligt uppdraget skall dessa förslag basera sig på de nya primärkommunerna så att kommunerna i huvudsak ansvarar för social- och hälsovården.
– Valfrihet som en demokratiform har utvecklats särskilt i Sverige. Vi kan bra blicka västerut igen en gång, skriver direktör Kristina Wikberg i sin ledare i Fikt. Under de senaste åren, månaderna och veckorna har produktiviteten tangerats i många tal och ställningstaganden. Onekligen är produktiviteten viktig, inte minst inom kommunsektorn, där svångremmen under de senaste åren har dragits åt mer och mer i och med den accelererande serviceefterfrågan i kombination med en inkomstökning som släpar efter. Saken blev inte bättre av att statsandelarna skars ned med 630 miljoner euro år 2012. I skrivande stund skärper de nyss avslutade budgetförhandlingarna kommunernas ekonomi ytterligare för år 2013 och framåt. När arbetslivet och samhället förändras fattar nästan varenda en av oss under arbetskarriären flera beslut som gäller karriär- och yrkesval. I syfte att stödja livslångt lärande behövs välfun-gerande karriär- och vägledningstjänster även för personer utanför läroanstalterna, personer som har arbete, personer som planerar att byta yrke och personer som söker studieplats. Ge-nom vägledning kan man se till att överlappande och oändamålsenlig utbildning försvinner. Genom att förstärka Arbets- och näringsbyråernas väglednings- och rådgivningstjänster i hela landet kan man främja tillgången på kompetent arbetskraft, stödja längre arbetskarriärer och hitta utbildningsalternativ som är ändamålsenliga för individen och arbetslivet. Kommunreformen ställer kommunerna inför utmaningen att allt mer djuplodande grunna över sin egen och hela områdets framtid och det gemensamma ansvaret. Utmaningarna och förändringsbehoven är onekligen stora, vilket man vetat sedan länge. Kursen för reformen måste nu läggas om – kommunerna måste inta chaufförens plats och lotsa reformen fram mot lösningar som passar de lokala förhållandena och behoven. En och samma modell är inte idealet för alla. Redan sammanslagningsalternativet kan se mycket olika ut i och med att områden opererar i skilda omvärldar. Definitionerna på en livs- och handlingskraftig kommun kan i varje fall avvika markant från varandra på olika håll i landet. Också en fördjupad sektoröverskridande samarbetsmodell för kommunerna kommer sannolikt att vara det realistiska alternativet i vissa regioner. I diskussionen om offentlig upphandling har vi i åratal fått höra att EG-direktiven och upphandlingslagen inskränker kommunernas självstyrelse, medför onödig upphandlingsbyråkrati och merkostnader, hindrar rationell logistisk verksamhet och leder till att fokus ligger på formregler i stället för på innovationer och kvalitet.
Kommissionen publicerade 20.12.2011 sina förslag till nya direktiv om offentlig upphandling. De innefattar förslag till upphandlingsdirektiv inom den klassiska sektorn och försörjningssektorn samt ett helt nytt förslag till direktiv om tilldelning av koncessioner. Det sistnämnda avses bli tillämpat vid tilldelning av koncessioner inom såväl den klassiska sektorn som försörjningssektorn. De gällande direktiven är från 2004, så översynen är väntad.
– Man borde absolut ge kommunerna en möjlighet att få se hela pusselspelet innan man ber om ställningstaganden till de enskilda bitarna, skriver direktör Kristina Wikberg i sin ledare i Fikt. För närvarande hörs kommunerna under finansministeriets regionbesök om förslagen från arbetsgruppen för kommunreformen. Under besöken har kommunfältets syn på reformen framkommit tydligt: man erkänner i hög grad behovet av reformer, men tjänstemannagruppens förslag har också väckt hetsiga diskussioner för och emot. Kommunerna har redan fört fram egna förslag om strukturella reformer och under processens gång blir förslagen flera. På den tiden då jag gick i gymnasiet, så som min dotter gör nu, kunde jag inte föreställa mig att jag en dag skulle bli beslutsfattare i min hemkommun. Inte ens under studietiden var jag intresserad av hur våra gemensamma angelägenheter sköts eller av dagspolitiken, trots att samhällspolitik var mitt huvudämne. Först efter att jag hade återvänt till den kommun där jag hade bott som barn gav jag mig in i föreningsverksamheten för att påverka i frågor som var viktiga för mig.
Jag har inte gett något nyårslöfte i år. Det är väl inte för sent ännu? I mitt arbete lovar jag att satsa mera tid på ARTTU. Det är säkert ett bra löfte! Utvärderingsprogrammet ARTTU som administreras av Kommunförbundet och ansluter sig till kommun- och servicestrukturreformen har nyligen inlett sitt femte och sista år. Jag tror, att jag på många sätt kan dra nytta av forskningsresultaten från ARTTU-programmet. "Man bör lägga märke till att det inte finns något som är svårare att ge sig i kast med, som är mer ovisst att lyckas med eller som är farligare att administrera än en ny politisk ordning. Den som inför en sådan får alla dem till fiender som drog fördel av den gamla ordningen och bara ljumma försvarare i alla som skulle kunna dra nytta av den nya."
(Niccolò Machiavelli, Fursten, övers. 2012, original 1532) Emellanåt kritiseras kommunerna i stadsregionerna för inbördes konkurrens, särskilt i planeringen av markanvändningen. Det påstås att konkurrensen mellan kommunerna om skattebetalare leder till en splittring av samhällsstrukturen. Resultaten av den del av undersökningen inom projektet ARTTU som gäller samhällsstrukturens funktion stödjer dessa påståenden i många avseenden. Det sista året av kommun- och servicestrukturreformen har börjat, men reformerna fortsätter också efter det på basis av strukturreformen och den "stora" kommunreformen. Forskningsprogrammet ARTTU har undersökt faserna i strukturreformen och producerat ett antal rapporter. Vid årsskiftet publicerade flera moduler i forskningsprojektet mellanrapporter om resultaten hittills. I stort sett är resultaten inte särskilt revolutionerande, men de preciserar bilden av innehållet i förändringen och rättar en del allmänna vanföreställningar. Optimalt spelrum i det kommunala ledarskapet – ingen trång tillvaro, inga husbondefasoner, utan partnerskap, ömsesidig uppskattning och nära samarbete mellan kommundirektören och den politiska ledningen. Regeringen förbereder sig under försämrade ekonomiska utsikter för att utforma ramarna för statsfinanserna för åren 2013–2016. Ramförslaget kommer att ges till riksdagen i början av april, alltså redan om ungefär en och en halv månad.
Kommunreformen fortskrider och är snart framme vid hörandena. Det första hörandet hålls i Joensuu den 14 februari. Diskussionen om kommunreformen tog ny fart för några veckor sedan när Suomen Kuvalehti publicerade ett utkast till en kommunkarta över Finland efter kommunreformen. Enligt kartan skulle landet ha något över 70 kommuner.
– Framtidens kommuner är emellertid inte mera små byasamhällen och därför behövs nya metoder, till exempel medborgarråd, brukarstyrning eller regionnämndsmodeller, skriver direktör Kristina Wikberg i sin ledare i Fikt.
Under de senaste månaderna har de kommunala frågorna utgjort ett allt synligare inslag i de nationella och lokala medierna. Jag har arbetat med utveckling och forskning i frågor som gäller den kommunala självstyrelsen i över 30 år, men jag kan inte minnas en tid när diskussionen om kommunerna skulle ha gått lika het som nu. Många har varmt välkomnat diskussionen om kommunernas nuläge och framtid. De otaliga inläggen av kommunala påverkare och forskare har fördjupat kunskapen om och synen på kommunernas väldigt viktiga roll i det finländska samhället.
|
|