Tyvärr kan man idag uppfatta en allt djupare polarisering av åsikter, större skillnader i synsätt och ett förstärkt svartvitt -tänkande. Antingen flaggar man starkt för eller emot kommunreformen. I och med polariseringen bildas olika "läger" som främst kommuncierar med sina egna anhängare. En djupare polarisering ökar misstroendet, vilket i sin tur kan ge skadliga transaktionskostnader. Detta kan leda till att förhandlingar och avtal bromsas upp, beslut försvåras och utvecklingsarbete avbryts. Priset för detta räknas också i euro. Det finns en reell risk för att det bristande förtroendet som polariseringen medför kommer att skada kommunutvecklingen under hela 2010-talet samt förhållandet mellan kommunerna och förhållandet mellan kommunerna och staten.
Vi på Kommunförbundets enhet för kommunutveckling och forskning tar gärna på oss rollen som brobyggare. Vår bärande princip är och har varit att olika slags och olika stora kommuner i olika delar av landet bör vara representerade i projekten. På så sätt kommer kommunfältets mångfald och olika verksamhetsmodeller att speglas i forskningsresultaten. I det pågående forskningsprogrammet ARTTU deltar till exempel både sammanslagna kommuner och kommuner som omfattas av ett samarbetsområde, men också sådana kommuner som inte har fattat liknande beslut. Forskningsresultaten har redan nu visat att kommunsammanslagningar inte är den enda lösningen på kommunernas utmaningar. Kommunsammanslagningarna ger den största utvecklingspotentialen men de innebär också den största risken. Forskningen visar att också samarbetsområdena gett positiva resultat. Frågorna och lösningarna är inte svartvita, vilket är bra att komma ihåg både när strukturreformen slutförs och när kommunreformen planeras och genomförs.
Jag vill lyfta fram också ett annat projekt som fungerar som brobryggare, nämligen samarbetsprojektet mellan vår enhet och AudiaPro Oy. Projektet är Nya generationens organisation och ledarskap (USO) med 30 kommuner av olika storlek och i olika delar av Finland: Från Esbo till Salla, från Björneborg till Paltamo. Man behöver inte delta i mer än ett seminarium för kommuner av olika storlek för att förstå att en och samma modell inte fungerar för alla. Kommunernas verksamhetsmiljöer är så olika att en enda modell, exempelvis modellen med starka primärkommuner, inte räcker till i praktiken och inte klarar av de strategiska utmaningarna på 2020-talet. Vi behöver olika lösningar som genuint beaktar de olika lokala förhållandena, kommunens roll i olika sammanhang och olika verksamhetskulturer.
Vi hoppas att också staten till fullo förstår riskerna som hela tiden ökar i och med polariseringen av kommunutvecklingen. Polariseringen ligger inte heller i statens intresse. Det gäller att hitta en motkraft till den skadliga polariseringsutvecklingen. Kommunförbundet har i sina ställningstaganden behandlat många aspekter som kan dämpa en skadlig polariseringsutveckling: Beaktande av regionernas olika förhållanden, genuint hörande av kommunerna och parlamentarism.
Jag önskar alla läsare ett framgångsrikt år 2012! Eftersom brobyggandet är så krävande välkomnar jag nya aktörer med i detta arbete. De finländska kommunerna har spelat en viktig roll i att göra vår nation till ett av de bästa länderna här i världen. Låt oss inte genom inre meningsskiljaktigheter äventyra den positiva utveckling som pågått i decennier. Jag hoppas att vi tillsammans kan söka och hitta lösningar som höjer sig över de nuvarande motsättningarna och som för kommuninvånarnas bästa skapar förutsättningar för ett starkt kommunalt självstyre också i framtiden.
Kaija Majoinen
Utvecklingsdirektör, docent