Ordalydelsen och målen i regeringsprogrammet är i många avseenden rätt allmänna. Därför är det avgörande hur Kommunförbundet och hela kommunsektorn kan påverka genomförandet av programmet. För samhälls-, teknik- och miljösektorn tas upp en trafikpolitisk redogörelse, åtgärds- och utvecklingsprogram för boende och strategier eller uppdateringar av strategier för klimat och energi. Vid beredningen av alla dessa ska kommunerna vara representerade.
Viktigt för hela kommunsektorn och alla verksamhetsområden är hur den riksomfattande kommunreform som regeringen utlovar och som bygger på starka primärkommuner kommer att genomföras. Regeringen fastställer redan detta år de viktigaste kriterierna för kommunre-formen och hur reformen ska framskrida. Regeringen inleder också en riksomfattande utredning för att få reda på en hurdan kommun- och servicestruktur som är ändamålsenlig för varje enskild kommun. Den kommande strukturlagen ersätter ramlagen.
Regeringens ställningstaganden till den offentliga ekonomin, skattepolitiken och statsandelarna har också en stor inverkan på all kommunal verksamhet.
Trafikpolitisk redogörelse som grund för trafikpolitiken
I regeringsprogrammet har man kommit överens om att den nuvarande nivån på anslagen för bastrafikledshållningen ska tryggas, spårtrafiken utökas och gångvägs- och cykelnätet utvecklas. Finansieringen kommer också i fortsättningen att vara problematisk i förhållande till ut-vecklingsbehoven. Olika finansieringsmodeller utreds men finansieringsnivån ser inte ut att förbättras.
Höjningen av skatterna på bränsle innebär att kostnaderna för kollektivtrafiken och biljettpriserna stiger, såvida kollektivtrafiken inte lämnas utanför höjningen. Det vore bra om man i beredningen kunde fatta beslut om att ingen bränsleskatt skulle tas ut i busstrafiken eller att skatten skulle återbäras, vilket har skett tidigare. Det vore ett sätt att få kostnadsminskningar för busstrafiken i hela landet.
Utgiftsbesparingen som gäller trafikledsprojekten senarelägger stora projekt, vilket kan skapa problem om projekten har ett nära samband med lösningarna i kommunernas markanvändning.
Den trafikpolitiska redogörelsen ställer upp strategiska mål som sträcker sig längre än valperi-oden för utvecklingen av viktiga trafiknät och för trafikpolitiken. I redogörelsen skissas även projekten upp. Tydligare än tidigare betonas i regeringsprogrammet att markanvändningen, boendet, servicestrukturerna och trafiken bildar en helhet.
Regeringen har för avsikt att fortsätta den avtalsbaserade stadsregionpolitiken. Genom avtal mellan kommunerna inom stadsregionerna och staten styrs lösningar som gäller markanvändning, trafik och boende i riktning mot en tätare samhällsstruktur.
Markanvändnings- och bygglagen utvärderas
En utvärdering av markanvändnings- och bygglagen har redan inletts. Kommunförbundet vill försäkra sig om att kommunernas åsikter och behov beaktas vid utvärderingen. Förbundet gör i växelverkan med kommunerna sin egen utvärdering och drar upp riktlinjer för hur samhällena ska utvecklas. Genom riktlinjerna påverkas processen. Eftersom helhetsbedömningen av markanvändnings- och bygglagen är omfattande; den kan rentav räcka flera år, är det viktigt att man ser till behoven av lagändringar trots att utvärderingen inte slutförts.
Regeringen lovar försnabba planläggningsprocessen. Det är ett viktigt mål och för att man ska kunna nå det måste också rätten att anföra besvär, särskilt i fråga om detaljplanerna i nuva-rande omfattning, granskas kritiskt. Hur smidigt planläggningsprocesserna löper påverkas också mycket av hur väl samarbetet mellan myndigheterna fungerar. I fortsättningen bör särskild uppmärksamhet ägnas åt att utveckla Närings-, trafik- och miljöcentralernas resurser och verksamhetsformer.
Regeringen vill koncentrera byggnadstillsynen till större regionala enheter. Enligt Kommunförbundet bör utgångspunkten för byggnadstillsynslösningar vara kommunernas egna byggnads-tillsynsorganisationer eller lösningar som bygger på kommunernas frivilliga samarbete. Antalet byggnadstillsynsenheter kan uppskattas när det börjar klarna hur antalet kommuner utvecklas inom kommunstrukturreformen och om man med detta antal byggnadstillynsenheter når upp till en tillräcklig servicenivå. I fråga om organisationslösningarna måste resultat och slutsatser av den förestående MBL-uppföljningen beaktas, eftersom byggnadstillsynen är en viktig del av kommunernas tomtproduktion.
Energieffektivt byggande är regeringens speciella mål
Regeringen utlovar en färdkarta över bestämmelserna om byggnadernas energieffektivitet. Målet är ett närapå nollenergibyggande fram till år 2020. För ombyggnaden föreskrivs energieffektivitetskrav enligt vilka renoveringsarbetena genomförs kostnadseffektivt. Man lovar också vidta de centrala åtgärderna i handlingsprogrammet för en energismart byggd miljö 2017 som utarbetades av den föregående regeringen.
Regeringen lovar slå fast möjligheterna att minska utsläppen särskilt från offentliga byggnader. För kommunerna är det viktigt att i detta sammanhang och när bestämmelserna om EU:s energisparande verkställs, beakta kommunens kostnader och den teknisk-ekonomiska ändamålsenligheten i varje enskilt fall.
Ett bostadspolitiskt handlingsprogram
Regeringen lovar utarbeta ett bostadspolitiskt handlingsprogram. Statens bostadsfond bibehålls som en fond som står utanför budgeten. Villkoren för räntestödet förbättras genom att självriskräntan halveras fram till år 2014. Personer som får bostadsbidrag ska inte heller fram-över erbjudas enbart ARA-bostäder. Alla dessa mål sammanfaller med Kommunförbundets mål.
Positiva punkter i regeringsprogrammet är också bl.a. löftet om att utarbeta ett program för att utveckla äldres boende och för att främja hissbyggande. Halveringen av hissreperationsunderstöden strider mot detta.
Viktigt för kommunerna är även löftet om att mark som staten inte längre behöver till rimliga priser anvisas för bostadsproduktion.
Kommunförbundet förutsätter att arbetsfördelningen mellan ARA (Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet), statens övriga aktörer och kommunerna ska ses över. Ansökan om och behandling av understöd ska göras så enket som möjligt och de elektroniska tjänsterna ska utvecklas.
Klimat- och energipolitiken bereds genom en ny strategi och beslut fattas om en klimatlag
Regeringen lovar utarbeta en långsiktig miljö- och energipolitisk EU-strategi. Den nationella klimat- och energistrategin uppdateras. Utifrån erfarenheterna och utredningarna ger regeringen en proposition och fattar ett separat beslut om att stifta en klimatlag.
Skattehöjningar som gäller energi och flytande trafikbränslen ökar kommunernas kostnader. Verkningarna av de höjda kostnaderna ska uppskattas och kompenseras där det behövs.