Det nordiska vänortssamarbetet tog fart i Finland efter kriget då man började organisera både adoptiv- och fadderortsförbindelser. Samarbetet skedde ofta mellan kommuner, men det fanns också län som var vänner. Efter kriget blev det en slags fredsrörelse, då man hoppades att genom samarbete på kommunnivå kunna övervinna motsättningar och öka förståelsen mellan folken i Norden. Vänortsutbyte kunde ske mellan skolor, föreningar och kommunala förvaltningar och man ville utbyta idéer och erfarenheter kring gemensamma problem.
Vidga horisonten
I dag – 70 år senare – är syftet med vänortssamarbete främst att vidga horisonten. Man delar erfarenheter, utbyter idéer, besöker varandra och diskuterar gemensamma intressen. Ofta är det fråga om kulturellt utbyte samt skol- och ungdomsverksamhet, men också utbyte mellan förvaltningarna kan vara givande, eftersom de nordiska ländernas kommuner är rätt så lika. Ett bra vänortssamarbete har mycket att ge oberoende av om du är förtroendevald eller tjänsteman i kommunen. Frågeställningarna i det kommunala Norden är desamma, men kan betraktas ur olika synvinkel.
Antalet vänorter har minskat, särskilt i Danmark och Finland på grund av kommunreformerna. Föreningen Pohjola-Norden är emellertid en bra drivkraft för vänortssamarbetet i Norden. Kommunen och den lokala föreningen kunde tillsammans utveckla vänortssamarbetet så att också aktiva kommuninvånare, eller varför inte till exempel skolelever, får en chans att delta.
Ett EU för medborgarna
Inom EU finns ett program, ”Ett Europa för medborgarna”, som gäller fram till år 2013. Meningen är att det SKA ge nya möjligheter att söka pengar till vänortssamarbete men också till annan utåtriktad verksamhet, till exempel utställningar och seminarier som främjar deltagande. Syftet med programmet är att bredda samarbeten mellan orter och länder för att främja innovationer och sprida kunskap inom ett antal politikområden som har koppling till EU-agendan. Programmet riktar sig till kommuner men också till frivilligorganisationer som drivs utan vinstsyfte.
Sommarjobb i Norden för ungdomar
Slutligen ett tips till alla ungdomar som är mellan 18 och 23 år och klarar sig på svenska, norska eller danska: det finns möjlighet att söka sommarjobb i ett annat nordiskt land via Nordjobb. Både Sverige och Norge har över 200 arbetsplatser i detta program, som hos oss koordineras av Pohjola-Norden. Det finns också möjlighet att söka till mera exotiska platser, hur skulle det vara att jobba på Färöarna, Grönland eller Island sommaren 2011?
Kristina Wikberg
Direktör, svenska verksamheten
Finlands Kommunförbund