fi       Skriv ut | pdf

Kolumner 2011

Här hittar du kolumner skrivna av Kommunförbundets ledning och sakkunniga. En del av kolumnerna har publicerats i Kommunförbundets och KA:s nyhetsbrev.

En del av kolumnerna är skrivna av utomstående sakkunniga.​

 

 Kommunförbundets kolumner

 
  • Kommunernas sammanlagda ICT-utgifter uppskattas på årsnivå till 830 miljoner euro. Största delen anslås för driftskostnader och underhåll. Återstoden, cirka 20 procent, används för upphandling av nya system. Kommunernas gemensamma serviceutvecklingsprojekt har drivits som KommunIT-verksamhet ända sedan år 2006. När vi talar om upphandling kan vi beräkna att värdet av de offentliga upphandlingarna inom kommunsektorn beroende på sättet att räkna uppgår till 13–15 miljarder euro per år, och värdet växer årligen. Trots den osäkra och allt kärvare ekonomiska situationen måste kommunerna fortfarande för sina invånare tillhandahålla, skaffa och konkurrensutsätta servicen och produkterna i anslutning till den på ett högklassigt, kostnadseffektivt sätt och i enlighet med lagen om offentlig upphandling.
  • ​Under det gångna året har de kommunala beslutsfattarnas vardag varit ganska så turbulent, med andra ord hektisk. I Finland lyckades kommunministern blåsa upp en storm genom sina uttalanden om tvångssammanslagningar, och den ekonomiska krisen inom euroområdet har fått många leenden att stelna. I höst har man vid fullmäktiges budgetsammanträden försökt uppskatta de rätta budgetsiffrorna för nästa år och förberett sig på alla möjliga osäkerhetsfaktorer.
  • Önskan om ett gott nytt år i samband med julhälsningen väcker den här gången speciellt många tankar. År 2012 blir utan tvivel ett intressant, krävande och rentav svårt år för kommunerna.
  • Finland har förändrats sedan 1917. Vi är nu två miljoner flere finländare än då. Över fyra femtedelar av oss bodde då på landet, nu mindre än en femtedel. Då hade vi något mer än 500 kommuner, ännu vid ingången till detta millennium var antalet långt över 400. Under perioden har kommunernas uppgifter ökat flerfaldigt. Det är klart att vi nu behöver en i grunden ny kommunstruktur.
  • I statens budgetproposition för 2012 ingår en intressant formulering: En revidering av bibliotekslagstiftningen inleds. Den gällande bibliotekslagen är från 1998. Den har behållit sin aktualitet i många avseenden men det finns också ett behov av revidering, världen har förändrats så mycket. Lagar revideras inte så ofta. Därför är det nödvändigt att se så långt in i framtiden som möjligt i beredningsarbetet, även om det fortfarande är höljt i dunkel vad kommunreformen för med sig. Eller vad som i fortsättningen kommer att vara bibliotekens roll som förmedlare av digital information, litteratur och kultur? Eller vart bibliotekstjänsterna sprids i takt med att den elektroniska kommunikationen utvecklas. Redan nu anlitas tjänsterna utöver på biblioteken exempelvis hemma, på arbetsplatser, på resor, i sommarstugor och i affärscentra.
  • – Problemet är att kommunen, som är den organisation som i sista hand ansvarar för både servicen och notan, inte i dag har tillräcklig flexibilitet för fritt val, skriver Kristina Wikberg i sin ledare i Fikt - Kommuntidningen.
  • Regeringsprogrammet innehåller tre stora strukturreformer som alla har påbörjats under de föregående regeringarna. Högskolereformen inleddes vid universiteten under den förra regeringen och nu går den vidare vid yrkeshögskolorna. Den andra stora reformen gäller försvarsmakten. Förändringarna i Finlands yttre omvärld och i hotbilden mot landet kräver att försvarsmakten ser över sin verksamhet och sina strukturer.
  • – Vi befinner oss just nu i ett brytningsskede, i en förändringsprocess. Kommunernas framtid skapas mera nu och i dag än för fem eller tio år sedan. Vi befinner oss på gränsen mellan det gamla och det nya. Att få vara med då viktiga saker avgörs är absolut bättre än att sitta på kontoret och bläddra i dammiga pappershögar till ingen nytta, skriver Kristina Wikberg i sin kolumn.
  • Samarbetsområdena inom social-, hälso- och sjukvården är mångsidiga styrmodeller för tillhandahållande och produktion av tjänster, och de har både styrkor och svagheter. I undersökningen utreds vilka framgångar och motgångar sex samarbetsområden runtom i Finland har mött i fråga om styrningen, tillhandahållandet och produktionen av tjänster.
  • För andra gången utarbetas nu ett program för utveckling av barn- och ungdomspolitiken enligt ungdomslagen. Det första programmet utarbetades för 2007–2011 och innehöll sammanlagt omkring 300 åtgärdsförslag. Det kommande programmet är avsevärt nedbantat. Statsrådet har för avsikt att godkänna det nya barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet för 2012–2015 före årets slut och genomföra det under den pågående regeringsperioden.
  • – Nu gäller det att kavla upp ärmarna i stället för att gömma sig i grottor! I ett läge då samhällsstrukturerna ändras så behöver vi aktivt nytänkande och handlingsförmåga, skriver Kristina Wikberg i sin ledare i Fikt - Kommuntidningen.
  • Jag blev fullmäktigeledamot i Kangasala i början av 1980-talet av en slump. Då ombads jag ställa upp som kandidat på DFFF:s lista för att partiet skulle få listan fulltalig. Och så gick det bara så att jag blev invald i fullmäktige direkt med första försöket. Jag var inte insatt i kommunalpolitiken på den tiden, så vår kommun fick en ny fullmäktigeledamot som inte visste vad det innebär att sitta i fullmäktige eller vad det förpliktar till.
  • Regeringens kommunreform har väckt en livlig debatt under hösten. Medierna har särskilt uppmärksammat den webbappell där kommunala beslutsfattare och ledare opponerat sig mot att förändringar i kommunstrukturen skulle lösa problemen i kommunsektorn. Enligt appellen borde bland annat närheten till medborgarna, förutsättningarna för aktivitet nerifrån uppåt och kommuninvånarnas möjligheter att påverka beaktas i större utsträckning i beredningen av kommunreformen.
  • Personalen är i nyckelposition när det gäller produktiviteten På basis av den aktuella debatten verkar antalet kommuner vara avgörande för effektiviteten i verksamheten inom den offentliga sektorn. Auktionen är i full gång och händelseförloppet är i bästa såpoperastil. På kommunfältet har en del kommuner infört förändringar i praktiken enligt strukturreformen, och på grund av nytänkandet riskerar dessa förändringar att bli ersatta av nya. För tillfället råder det en enorm administrativ villervalla bakom vilken finns stora personalorganisationer, som ständigt lever i en utdragen osäkerhet och som eventuellt upplever flera stora omorganiseringar under kort tid.
  • Efter att strukturreformen gått i stå har den nya regeringens initiativ till en kommunreform inte helt oväntat väckt starka känslor hos de kommunala påverkarna. I glest bebodda regioner handlar det om en helt förståelig överlevnadskamp och separationsvånda. I bygderna har man råd att gräla också om annat. Särskilt i stadsregionernas kranskommuner tycks ledarna gräva fram upprorsfanorna för att krossa hela reformen.
  • I juni publicerade Europeiska unionens kommission sitt förslag till direktiv om energieffektivitet. Avsikten med direktivet är att åstadkomma gemensamma energibesparingar på 20 procent som en del av klimatmålet fram till 2020. Målet är viktigt och förståeligt i sig, men om själva principen, metoderna, målgrupperna och tidsförläggningen råder det delade meningar. Direktivförslaget är som bäst på remiss i Europaparlamentet och avses bli klart under år 2012.
  • I mitten av det förra decenniet kallades strukturreformen (Paras) för århundradets största reform inom den offentliga förvaltningen. Nu har regeringen konstaterat att strukturreformen stannat halvvägs och har beslutat att genomföra en stor kommunreform. Sant är det att strukturreformen fortfarande är halvfärdig, men när den sätts under luppen får man inte glömma att bland annat antalet kommuner minskat med närmare hundra under strukturreformens tid.
  • – Arbetet för skyddet av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna är av största vikt i en värld som blir allt mer internationell, och där handel, människors rätt att resa och det fria ordet får allt större betydelse, skriver direktör Kristina Wikberg i sin ledare i Fikt - Kommuntidningen.
  • Kommunreformen som ingår i regeringsprogrammet väcker helt förståeligt en hel del debatt även om frågan i sig inte är ny. Nu har många av de frågor som dykt upp i olika sammanhang skrivits in i regeringsprogrammet som tydliga mål.
  • Kommun- och servicestrukturreformen, som år 2005 togs upp på den politiska agendan trots att den inte nämndes i regeringsprogrammet, var på sin tid en het fråga och satte också samarbetet mellan de dåvarande regeringspartierna på prov.
  • Sanningen är politisk, strategisk och oberäknelig kommenterade min tidigare elev Elina Laamanen debatten om kommunstrukturen i sin doktorsavhandling Frivilliga tvångssammanslagningar.
  • Den kraftigt ökade sjukvården för kommuninvånarna styr i hög grad omläggningen av kommunstrukturen. Trenden kunde skönjas redan då kommun- och servicestrukturreformen och ramlagen genomfördes och nu syns den ännu tydligare i regeringsprogrammet.
  • Högsta förvaltningsdomstolen avgör årligen drygt 4 000 ärenden och minst lika många anhängiggörs. Det finns både små och stora ärenden men de är alla viktiga för dem som söker ändring och för övriga parter. Det finns mer än nog av arbete för domstolen som har hundra årsverken. De ärenden som anhängiggjorts hos HFD:s tre avdelningar avgörs av 21 domare utgående från de föredragandes beredning.
  • Det lider mot höst och riksdagen och regeringen får igen kavla upp lagstiftarärmarna. Också alla andra får sätta i vardagsväxeln. Regeringsprogrammet skriver knapphändigt om upphovsrättsfrågor, vilket inte betyder att det inte skulle hända någonting på upphovsrättsfronten under de följande fyra åren.
  • Regeringsprogrammet är ett viktigt dokument ur kommunernas synvinkel. Målsättningarna i regeringsprogrammet inverkar avsevärt även på samhälls-, teknik- och miljösektorn.
  • ​Regeringen bildades efter ovanligt svåra förhandlingar. Den ökande ekonomiska osäkerheten har särskilt från slutet av juli föranlett kraftiga reaktioner på penningmarknaden runt om i världen, inte minst i Europa. Det förefaller uppenbart att förändringarna inte gäller enbart penningmarknaden utan också påverkar realekonomin och därmed de finländska kommunerna.
  • – Finland fick en ny sexpartiregering i juni efter långa och mödosamma förhandlingar. Det står nu klart att hela den offentliga sektorn står inför omvälvande förändringar, framhåller direktör Kristina Wikberg i sin ledare i Fikt - Kommuntidningen.
  • I varje kommun, så även i Kihniö, förrättas kommunalvalet på allvar och genom ett normalt röstningsförfarande. Också efter valet kan det i förhandlingarna om fördelningen av förtroendeuppdrag föras hätska debatter. Men efter alla diskussioner tycks det endast finnas ett parti, Kihniö-partiet, i kommunstyrelsen och fullmäktige.
  • Ett förhandlingsresultat om regeringsprogrammet uppnåddes slutligen den 17 juni 2011. Programmet är brett och detaljerat och omfattar 89 sidor, vilket säger någonting om hur svåra förhandlingarna varit. Eftersom programmet är så omfattande tar jag i min artikel fasta på endast några riktlinjer som är väsentliga för kommunsektorn.
  • "Kina kräver att USA ska sköta sitt skuldproblem." och "Kinas statliga nyhetsbyrå Xinhua kritiserar skarpt Förenta staternas stora försvarsbudget." Jag fick lov att ställa om min hjärna innan budskapet gick fram. Kina ställer alltså krav och kritiserar USA. Rollerna är ombytta. Man har länge talat om att "den ekonomiska tyngdpunkten kommer att flyttas till Asien". Nu går det inte längre att uttrycka sig så. Den ekonomiska tyngdpunkten ligger redan i Asien. Men, men... Inte kan man förvänta sig hjälp från Kina heller när det enorma stimulanspaketet på 400 miljarder euro år 2008 fortfarande tynger ekonomin.
  • Gymnasiet och den grundläggande yrkesutbildningen är nu lika populära bland dem som gått ut grundskolan – hur trygga detta också framtiden? I den gemensamma antagningen våren 2011 var gymnasiet och den grundläggande yrkesut-bildningen lika populära bland de unga som gått ut grundskolan. Gymnasiet var förstahandsvalet för 31 636 elever, dvs. 50,2 procent, och den grundläggande yrkesutbildningen för 31 372 elever, dvs. 49,8 procent.
  • - Krafttag behövs nu för att både rekonstruera och bygga upp den svenska språkmiljön och servicen, konstarerar direktör Kristina Wikberg i sin ledare i Fikt - Kommuntidningen.
  • Totalrevideringen av kommunallagen har inletts som tjänstemannaarbete. Eftersom den gällande kommunallagen är från 1995 så är det förståeligt att det är dags att helt förnya lagen. Att bara ändra enskilda paragrafer är inte längre tillräckligt.
  • Jag tittar ut genom fönstret och tänker att sommaren är lika vacker och förtrollande som under tidigare år. Det är så grönt överallt och Keitele glittrar lika djupblå och mäktig som alltid. Samtalsämnena är de samma som för fem år sedan, bilköerna ut till stugorna är lika långa som förr och närbutikerna väntar ivrigt på sommargästerna. Är det något som har förändrats?
  • Uleåborgs stad och dess fyra grannkommuner har beslutat att de ska upplösas och tillsammans skapa ett nytt Uleåborg vid ingången av 2013. Efter beslutet som fattades i juni 2010 har sammanslagningsstyrelsen med sina åtskilliga underställda arbetsgrupper och tjänsteinnehavararbetsgrupper gjort upp många planer och arbetat hårt för att övergången ska ske kontrollerat.
  • I regeringsförhandlingarna på Ständerhuset har parterna olika uppfattning om hur stort hållbarhetsgapet är. Alla oroar sig ändå för balansen i den offentliga ekonomin. Vi behöver hållbara, strukturella reformer.
  • Att bilda ett samarbetsområde är utöver kommunsammanslagningar en alternativ lös-ning för att nå målen för kommun- och servicestrukturreformen. Genom att bilda samarbetsområden överför kommunerna ansvaret för tillhandahållandet av social- och hälsovårdstjänster till en ny organisation, som kan vara en samkommun eller en lösning enligt modellen med en ansvarig kommun. Samarbetsområdena blir nya aktörer på kommunfältet i sin egen storleksklass.
  • Kommunerna bereder sig för närvarande på att göra upp budgeten för 2012. Under vintern har man diskuterat den allt svårare statsfinansiella situationen liksom också kommunernas förutsättningar att upprätthålla den nuvarande servicenivån. Kommunerna har anledning att skärpa greppet om kostnaderna och allt noggrannare analysera inverkan av olika åtgärder.
  • Kommunförbundets styrelse har enhälligt godkänt riktlinjerna för den framtida kommunstrukturen. Det är ett viktigt beslut vars värde framhävs av att styrelsen var enhällig. Utgående från den politiska sammansättningen i styrelsen kan man säga att riktlinjerna understöds av alla riksdagspartier frånsett kristdemokraterna och svenska folkpartiet, vilka inte är representerade i styrelsen.
  • Helsingfors stadsfullmäktige godkände för två år sedan ett strategiprogram för hela valperioden som innefattar helheten Demokrati och inflytande. Som mål för strategiprogrammet angavs större påverkansmöjligheter för stadens invånare och stärkt demokrati genom att olika enskilda åtgärder sammanförs i ett demokratiprojekt.
  • - Frågan om strukturer är svår. Diskussionen blir lätt teoretisk och de konkreta lösningarna som berör oss är svåra att se, konstarerar direktör Kristina Wikberg i sin ledare i Fikt - Kommuntidningen.
  • Till följd av omvärldsförändringarna måste också kommunalförvaltningen läggas om. Kommunförbundets styrelse har offentliggjort riktlinjerna för den framtida kommunstrukturen. Huvudavsikten med riktlinjerna är att så många kommuner som möjligt ska vara starka primärkommuner år 2017. Det betyder kommuner som kan tillhandahålla välfärdstjänster och skapa förutsättningar för ökad livskraft och fungerande demokrati.
  • Riksdagsvalet är över. Även om mången riksdagsledamot byttes ut på Arkadiabacken är utmaningarna de samma som förr. Försörjningskvoten snedvrids i Finland snabbare än i något annat EU-land. Samtidigt som särskilt behovet av service för den åldrande befolkningen ökar minskar den offentliga sektorns resurser när det gäller att ensam möta denna ökande efterfrågan.
  • Diskussionen kring kommun- och servicestrukturreformen har på sistone berört särskilt det "rätta" antalet kommuner. Diskussionen har intensifierats av riksdagsvalet och partiernas strävan att profilera sig i frågor kring den kommunala servicen.
  • ”Strukturerna förändras – på vilket sätt?" var titeln på vår forskningsrapport om social- och hälsovården inom strukturreformen (SOTEPA), som publicerades sommaren 2010. Nu på våren 2011 är det nästintill omöjligt att ange bara ett enda sätt för att organisera vården och omsorgen. I de kommuner som deltagit i forskningsprogrammet ARTTU kan man urskilja tre olika utvecklingsriktningar.
  • I projektgrupperna inom forskningsprogrammet ARTTU har man tidvis funderat över på hurdant tänkande och på hurdan teori utbildningstjänsternas resultatorientering bör byggas, hur omfattande och djupgående reformer som kan förutsättas av deltagarna i programmet, hurdana åtgärder som redan har vidtagits i kommunerna och hurdana planer som finns inför framtiden.
  • Riksdagsvalet är nu över. Redan på förhand var den allmänna uppfattningen att kommunreformen skulle bli ett av valets viktigaste teman. Så gick det inte, för den största uppmärksamheten ägnades problemen med balans och skuldsättning inom den offentliga ekonomin. Oberoende av om den nya riksdagen kommer att stödja euroländer som levt över sina tillgångar har den offentliga ekonomins utveckling en direkt koppling till de finländska kommunernas framtid.
  • Vårvintern är seminariernas tid. Budgetar förbereds och strategier slipas. Fullmäktigemedlemmarna ger av sin tid för att tillsammans fundera över sin kommuns framtid.
  • Det regeringsprogram som republikens nya regering lägger fram i maj kommer med största sannolikhet att innehålla utvecklingslinjer för den framtida finländska kommunalförvaltningen, dvs. hur grunden för det finländska välfärdssamhället ska organiseras.
  • I den färska publikationen Den kommunala självstyrelsens grundpelare dryftas kommunernas framtid ur flera olika perspektiv. De 30 artiklarna i publikationen erbjuder lösningar på hur vårt samhälle borde utvecklas utgående från självstyrelsen. På basis av dessa intressanta artiklar utformade jag 10 teser som jag anser att utvecklingen av kommunsystemet borde utgå från.
  • Det utbildningspolitiska målet är att alla unga efter grundskolan ska avlägga examen på andra stadiet. De åtgärder som finns till förfogande för att nå målet är emellertid motstridiga. Ett problem i det nuvarande systemet är att ingen utbildningsorganisation är skyldig att anta unga som gått ut grundskolan till utbildning. Faktum är att det i lag inte har angetts någon instans som ska ansvara för utbildningen efter grundskolan. Däremot har kommunerna ett lagstadgat ansvar för finansieringen av utbildningen på andra stadiet.
  • Den kommunala kulturverksamhetens breda betydelse har på senare tid lyfts fram i olika sammanhang. I statsrådets redogörelse om kulturens framtid, som överlämnats till riksdagen, betonas tillgången till kulturtjänster i vardagen och varje människas rätt till kultur. Kommunerna har en viktig roll i uppnåendet av detta mål. Kulturtjänsterna är en viktig faktor att räkna med när det gäller att bryta den växande kostnadsspiralen i social-, hälso- och sjukvårdstjänsterna. Därför har man börjat erkänna kulturtjänsternas förebyggande välfärdseffekt inom olika samhällssektorer.
  • Hör debatten om den kommunala självstyrelsen till de nationella valen? Mitt eget svar är ja, definitivt. Den nya regeringen måste ta ställning till flera frågor som berör kommunerna. Den kommande riksdagen måste utöver offentliga sektorn som helhet också fundera över kommunallagsreformen och åtgärder som påverkar kommunernas verksamhet.
  • Välfärdskommunen är kvinnans bästa vän – och mannens. I kommunernas svåra ekonomiska situation och strukturreformens tumult kan jämställdheten lätt glömmas bort. I beslut som gäller kommunal service borde man bedöma konsekvenserna av besluten för kvinnors och mäns välbefinnande och möjligheter.
  • Under de två senaste decennierna har de dystra tiderna för den kommunala ekonomin väsentligt påverkat kommunalförvaltningen. Enligt några av ledamöterna som var verksamma på "den gamla goda tiden" måste man tidigare riktigt bry sitt huvud för att i slutet av året kunna fundera ut vart de oanvända slantarna i budgeten riktigt skulle gå. Nuförtiden kretsar diskussionen i stället kring sådana ändamål som tyvärr inte ryms inom ramen för budgeten.
  • – Utvecklingen mot jämställdhet går i rätt riktning, men den går alldeles för långsamt, skriver direktör Kristina Wikberg i sin ledare i Fikt - Kommuntidningen.
  • I fjol skuldsattes kommunsektorn ordentligt, även om över hälften av kommunerna höjde sina skattesatser och utvecklingen av skatteinkomsterna var bättre än väntat. En löneuppgörelse inom kommunsektorn nåddes i sista stund, men också den blir dyr för skattebetalarna.
  • Så lyder en appell som Kommunförbundet just skickat ut tillsammans med Pohjola-Norden. Man vill påminna om att det är viktigt att utveckla det nordiska vänortssamarbetet med sina närmaste grannar, de nordiska länderna, och säga att kommunfusionerna i Norden inte får bli ett hinder för att föra denna tradition vidare.
  • "Avsikten med det här avtalet är dels att långsiktigt styra alla förtroendevaldas arbete i olika fötroendeorgan i Tavastehus i en riktning som främjar den tavastländska välfärden i enlighet med principerna för en hållbar utveckling och dels att stärka samarbetet mellan de politiska grupperna."
  • Utmaningarna för en välfungerande social- och hälsovård i framtiden är stora. Det är alla eniga om. Riksdagen godkände en ny hälsovårdslag vid årsskiftet. Det var en stor reform vars mål var att sammanföra social- och primärhälsovården samt den specialiserade sjukvården till en fungerande helhet. Väl så. Man kallar den för innehållslagen, för att den bara handlar om innehållet. Öppet är fortfarande de svåra frågorna om hur strukturerna ska se ut eller hur man ska organisera verksamheten.
  • Under den senaste tiden har många uttryckt sin oro för informationstekniken inom den offentliga förvaltningen. Ett problem som lyfts fram i debatten är att kommunernas system inte är kompatibla. Jag kan ändå intyga att situationen är betydligt bättre än vad den offentliga debatten antyder.
  • - Inför riksdagsvalet är svenskan ett centralt valtema, konstaterar direktör Kristina Wikberg i sin ledare i Fikt - Kommuntidningen.
  • Riksdagens biträdande justitieombudsmän har i sina avgöranden 29.11.2010 dnr 686/4/09 och 17.11.2010 dnr 1303/04/09 berört skyldigheten att underteckna förvaltningsbeslut enligt förvaltningslagen. Det är en intressant fråga eftersom de ändringar som 1.12.2010 infördes i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet 13/2003 kunde möjliggöra en mångsidigare och snabbare användning av elektronisk dokumentförvaltning, bland annat i fråga om elektronisk delgivning. Många har också tagit kontakt med Kommunförbundets juridiska enhet för att fråga om saken. Frågorna har handlat om hur förvaltningsbeslut ska undertecknas eller bekräftas i en elektronisk verksamhetsmiljö.
  • Hälsoskyddets viktigaste uppgift är att förebygga, minska och eliminera sådana faktorer i livsmiljön som kan orsaka olägenheter för hälsa. Kommunförbundet anser det vara mycket positivt att det i regeringsprogrammet tagits med utarbetandet av ett nationellt hälsoskyddsprogram, vars syfte är att utvärdera och minska de hälsoolägenheter som orsakas av miljön. Detta skapar en god grund för att utvärderingen av dessa hälsoolägenheter kan göras till en del av all planeringen och beslutsprocesserna
 
Innehållet granskat av:
2.9.2011 Sandberg Marie