– Inte heller nya föreskrifter om volymen prestationer eller inspektioner underlättar nödvändigtvis situationen. De skulle enbart innebära mekaniska prestationer och ingen tid för fruktbar dialog med barnen och föräldrarna, är det svar som Kommunförbundets utvecklingschef Marja Lahtinen ger på justitiekansler Jaakko Jonkkas förslag om intensifierad övervakning av elevvården.
Justitiekanslern konstaterade i sitt beslut som offentliggjordes i dag, den 30 januari, att elevvården i skolorna fortfarande inte genomförs i tillräcklig omfattning och inte heller följer jämlikhetsprincipen. Enligt justitiekanslern är det fråga om ett problem under hela skoltiden och som har samband inte minst med marginaliseringsutvecklingen.
Justitiekanslern föreslår en täckande och entydig lagstiftning och en effektivare övervakning av elevvården i skolorna. Justitiekanslern förhåller sig kritisk till att en beaktansvärd del av kommunerna redan under en lång tid har skött elevvården med underbemanning.
Kommunförbundet anser att man på det lokala planet bör kunna avgöra vad som är effektivt och ger goda resultat i fråga om resursanvändningen.
Öronmärkta statsandelar som grundar sig på vissa utgifter uppmuntrar till merkostnader i stället för att inspirera till förbättringar i produktivitet och effektivitet, säger Kommunförbundets statsandelsexpert, utvecklingschef Sanna Lehtonen.
Marja Lahtinen påpekar att elevvården i första hand bör bedömas enligt hur barnen och de unga mår, inte som skolprestationer.
– I utredningar och uppföljningar har uppmärksamheten fästs vid hur vissa detaljer, oftast av administrativ karaktär, ordnats eller inte ordnats. Om någon enskild fråga inte har ordnats enligt rekommendationerna, blir slutsatsen lätt den att skolan har försummat eller bristfälligt skött sin uppgift att främja elevernas välbefinnande. Granskningen bör i varje fall mer än i dag fokusera på företeelser, i detta fall på hur barn och unga i skolåldern mår psykiskt.
– Bristen på personal kan innebära att det inte finns tillräckligt med kompetent personal till förfogande. Utvecklingen av elevvården är ett långsiktigt arbete. Den låter sig inte drivas av några få års projektpengar. Anslagen bör ges till kommunernas basfinansiering, anser Marja Lehtinen.
Till elevvården hör bland annat elevens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande, tillräcklig och närande skolmat, en lugn inlärningsmiljö och trygghet.
Enligt Kommunförbundet handlar elevvården om att skolpersonalen varje dag finns där som stöd för eleverna och tar tag i problem när de dyker upp. Detta arbete kan inte genomdrivas genom detaljerade bestämmelser. Detta är vad skolpersonalens yrkeskunnande delvis går ut på.